HAMMARSKJÖLD 3) Carl Gustaf H., den föregåendes brorsons son, ämbetsman (1838—98), 1865 jur. kand., 1866 docent i nationalekonomi och administrativrätt, 1870 adjunkt och 1877 prof i nationalekonomi och finansrätt i Uppsala. 1880 ingick H. ss. ecklesiastikminister i Posses ministär samt kvarstod å denna befattning även i de följ. ministärerna Thyselius och Themp- tander till 1888, då han blev justitieråd. H. var led. av A.k. 1879—81 och av F.k. 1894—97 samt led. av kyrkomötena 1873, 1878, 1888, 1893. En dugande ämbetsman och framträdande politiker, utgav H. även flera goda avh.: ”Om lös-drifvare och deras behandling” (1866), ”Om grundskatternas upphäfvande el. aflösen” (s.å.), ”Om falsk angifvelse och ärekränkning” (1875), ”Bidrag till tolkning af k. förordningarne .... om kommunalstyrelse” (1888). E.K. 4) Äke Hugo H., den föregåendes bror, politiker, godsägare (f. 20/i 1845), studerade efter mogenhetsexamen i Uppsala vid Konstakad., utexaminerades ss. arkitekt 1869 och ägnade sig därefter som delägare i familjegodset Tuna åt lantbruket. H. tog intresserat del i länets allmänna angelägenheter och blev 1884 led. av Kalmar läns n. landsting, vars v. ordf, han blev 1897 och ordf. 1910—18. Han var led. av A.k. 1894—95 för Sevede och Tuna läns domsaga. Icke omvald under de närmast följande perioderna på gr. av sitt motstånd mot fläsktullen, var han åter led. av A.k. 1903—08 och av F.k. 1909—18. Under sin riksdagstid var H. led. av tillfälligt utskott 1895 och 1896, Konstitutionsutskottet 1905 och Statsutskottet 1906. I riksdagen åtnjöt han stort anseende och var en av de ledande i Nationella framstegspartiet. 1906 motionerade han jämte Th. Adelswärd om proportionella val till såväl F.k. som A.k. 1893—1920 var han som lekmannaombud led. av samtliga kyrkomöten och gjorde därvid många beaktansvärda uttalanden. Icke minst dessa hans starka religiösa intressen voro anledning till att H. 29/s 1906 kallades till ecklesiastikminister i ministären Lindman, i vilket ämbete han kvarstod till % 1909. Hans avgång föranleddes av A.k:s avslag på propositionen om lönereglering för prästerskapet. H. har varit led, av ett stort antal kommittéer och styrelser, t.ex. kommittén för behandling av vissa frågor ang. bevillningslagstiftningen 1895, och ordf, i Kalmar läns norra hushållningssällskap 1901—07. 4.0-n 5) Knut Hjalmar Leonard H., kusin till H. 3), rättslärd, ämbetsman, politiker (f. % 1862), fil. kand, i Uppsala 1880, jur. kand. 1884, docent i privaträtt där 1886. Han fäste tidigt uppmärksamhet vid sig för framstående juridiska och administrativa egenskaper och har verkat på framskjutna poster inom statslivets snart sagt alla områden. Han blev sekreterare i bolagskommittén 1886, e.o. prof, i speciell privaträtt i Uppsala 1891, biträde åt nya lagberedningen 1893, led. av denna s.å. och av lagbyrån 1895, t.f. byråchef för lagärenden s.å., sekreterare hos unionskommitténs sv. avd. s.å., led. av kommittén för revision av militära rättegångsordningen s.å., sv. ombud vid internationella konferenser i Paris 1896 för litterär och artistisk äganderätt, i Haag 1900 och 1909 för internationell privaträtt, revisionssekreterare 1896, led. av kommitté för ny härordning 1900, sv. ordf, i skandinaviska köpelagskommittén 1901, kon Hjalmar Hammarskjöld. — 477 — — 478 —