Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hammarskjöld, 3. Carl Gustaf - Hammarskjöld, 4. Hugo - Hammarskjöld, 5. Hjalmar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HAMMARSKJÖLD
3) Carl Gustaf H., den föregåendes
brorsons son, ämbetsman (1838—98), 1865 jur.
kand., 1866 docent
i nationalekonomi
och
administrativrätt, 1870 adjunkt
och 1877 prof i
nationalekonomi och
finansrätt i Uppsala.
1880 ingick H. ss.
ecklesiastikminister i
Posses ministär samt
kvarstod å denna
befattning även i de
följ. ministärerna
Thyselius och Themp-
tander till 1888, då han blev justitieråd. H. var
led. av A.k. 1879—81 och av F.k. 1894—97 samt
led. av kyrkomötena 1873, 1878, 1888, 1893.
En dugande ämbetsman och framträdande
politiker, utgav H. även flera goda avh.: ”Om
lös-drifvare och deras behandling” (1866), ”Om
grundskatternas upphäfvande el. aflösen” (s.å.),
”Om falsk angifvelse och ärekränkning” (1875),
”Bidrag till tolkning af k. förordningarne
.... om kommunalstyrelse” (1888). E.K.
4) Äke Hugo H., den föregåendes bror,
politiker, godsägare (f. 20/i 1845), studerade
efter
mogenhetsexamen i Uppsala vid
Konstakad.,
utexaminerades ss. arkitekt
1869 och ägnade sig
därefter som
delägare i familjegodset
Tuna åt lantbruket.
H. tog intresserat del
i länets allmänna
angelägenheter och
blev 1884 led. av
Kalmar läns n.
landsting, vars v. ordf,
han blev 1897 och ordf. 1910—18. Han
var led. av A.k. 1894—95 för Sevede och
Tuna läns domsaga. Icke omvald under de
närmast följande perioderna på gr. av sitt
motstånd mot fläsktullen, var han åter led.
av A.k. 1903—08 och av F.k. 1909—18.
Under sin riksdagstid var H. led. av tillfälligt
utskott 1895 och 1896,
Konstitutionsutskottet 1905 och Statsutskottet 1906. I riksdagen
åtnjöt han stort anseende och var en av de
ledande i Nationella framstegspartiet. 1906
motionerade han jämte Th. Adelswärd om
proportionella val till såväl F.k. som A.k.
1893—1920 var han som lekmannaombud led.
av samtliga kyrkomöten och gjorde därvid
många beaktansvärda uttalanden. Icke minst
dessa hans starka religiösa intressen voro
anledning till att H. 29/s 1906 kallades till
ecklesiastikminister i ministären Lindman, i
vilket ämbete han kvarstod till % 1909. Hans
avgång föranleddes av A.k:s avslag på
propositionen om lönereglering för prästerskapet.
H. har varit led, av ett stort antal kommittéer
och styrelser, t.ex. kommittén för behandling
av vissa frågor ang. bevillningslagstiftningen
1895, och ordf, i Kalmar läns norra
hushållningssällskap 1901—07. 4.0-n
5) Knut Hjalmar Leonard H., kusin
till H. 3), rättslärd, ämbetsman, politiker (f.
% 1862), fil. kand, i Uppsala 1880, jur. kand.
1884, docent i privaträtt där 1886. Han fäste
tidigt uppmärksamhet vid sig för framstående
juridiska och administrativa egenskaper och
har verkat på framskjutna poster inom
statslivets snart sagt alla områden. Han blev
sekreterare i bolagskommittén 1886, e.o. prof, i
speciell privaträtt i Uppsala 1891, biträde åt
nya lagberedningen 1893, led. av denna s.å.
och av lagbyrån 1895, t.f. byråchef för
lagärenden s.å., sekreterare hos
unionskommitténs sv. avd. s.å., led. av kommittén för
revision av militära rättegångsordningen s.å.,
sv. ombud vid internationella konferenser i
Paris 1896 för litterär och artistisk äganderätt,
i Haag 1900 och 1909 för internationell
privaträtt, revisionssekreterare 1896, led. av
kommitté för ny härordning 1900, sv. ordf, i
skandinaviska köpelagskommittén 1901,
kon
Hjalmar Hammarskjöld.
— 477 —
— 478 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
