Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hammarskiöld, 7. Ludvig - Hammarskjöld, 8. Bo - Hammarskjöld, 9. Åke - Hammarslagg - Hammarsmedja - Hammarstedt, Nils Edvard - Hammarsten, 1. Olof - Hammarsten, 2. Fredrik - Hammarsten, 3. Einar - Hammarstrand, Sven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HAMMARSTRAND
mendant i Stockholm 1928 samt
generalfälttyg-mästare och inspektör för art. 1929. H. var
art-stabsofficer 1899—1911 och chef för fält-art:s
skjutskola 1919—20 samt har varit led. av ett
flertal kommittéer. Han har utg. ”Studie över
art:s samverkan med inf.” (1922). E.Bz.
8) Bo Gustaf Hjalmar H., son till H. 5),
jurist, socialpolitiker (f. 3/a 1891), jur. kand,
i Uppsala 1915, notarie och sekreterare i
olika riksdagsutskott 1918—21, assessor i Svea
hovrätt s.å., hovrättsråd 1929, sakkunnig hos
Finansdep:s lagbyrå 1922—24, chef för
Social-dep:s lagbyrå 1925, t.f. statssekreterare där
1926, ord. 1930. H. har sedan 1929 varit
rege-ringsombud vid Internationella
arbetsorganisationens konferenser i Geneve. Juridisk förf.,
lageditionsutg. Th.
9) Ä k e Wilhelm Hjalmar H., den
föregåendes bror, ämbetsman (f. 10/4 1893), fil. kand,
i Uppsala 1914, jur. kand. 1917, anställd s.å. i
Utrikesdep., där han blev legationsråd 1923
och envoyé i disponibilitet 1930. H. har
anlitats som expert på internationella rättsfrågor,
såväl i Nat. förb. som i Mellanfolkliga
domstolen, där han sedan 1922 är
generalsekreterare. T.E-r.
Hammarslagg, se Glödspån.
Hammarsmedja, benämning på byggnad, som
innehåller hamrarna för smide (se d.o.), särsk.
i äldre tider för stångjärnssmidet. I.S.
Hammarstedt, Nils Edvard, etnolog och
museiman (f. */s 1861), student 1881, anställd
vid Nordiska museet
1890, intendent 1907
—28, fil. hedersd:r
1907. H. är en av
föregångsmännen
inom den nordiska
folklivsforskningen,
och det är
framförallt han, som
grundlagt Nordiska
museets karaktär av
forskningsinst.
Genom sina många
uppsatser om folktro och
folksed, flertalet tr. i museets skriftserier, har
han i hög grad inspirerat insamlingsarbetet i
Norden av hithörande folktraditioner. Museets
folktros- och folksedsarkiv har också
tillkommit under hans ledning. En utförlig bibliogr.
ingår i den festskrift, ”Etnologiska studier”, som
tillägnades H. på 60-årsdagen. Hans förnämsta
senare arbeten äro: ”Seder vid åkerbruk och
boskapsskötsel, som härleda sig från jakt- och
fångstriter” (i ”Fataburen”, 1927) samt
”Vår-och bröllopsbjörn” (i ”Studier och uppsatser
tillägnade Otto Andersson”, 1929). Sfd S.
Hammarsten. 1) 01 o f H., läkare (f. n/a
1841), med. d:r 1869 (”Om gallans
förhållande till magsaften och
äggvitedigestionen”),
e.o. prof, i medicin
1877, kallades 1883
till prof, i med. och
fysiologisk kemi, var
1901—04 Uppsala
univ:s rektor. H är
nestorn bland nu
levande biokemister.
Under sin
verksamhet ss. akad. lärare
och även långt in i
emeritusåldern var
han utan gensägelse den verksammaste och
den ledande inom sitt läroområde, icke
minst genom sin i många uppl. utkomna
lärobok i fysiologisk kemi. Hans
specialforskningar ha sträckt sig över stora områden inom
biokemien, särsk. gallans, blodkoagulationens
och matsmältningens kemi. Förteckning över
hans talrika arbeten intill 1906 av
Schmidt-Nielsen i ”Festschrift, O.H.... gewidmet”
(1906). Wk.
2) F r e d r i k H., den föregåendes bror, präst
(1846—1922), teol. examen i Uppsala 1871,
kyrkoherde i Norrköping 1886, i Solna 1896,
e.o. hovpredikant 1898, predikant vid
Blasie-holmskyrkan 1898—1908, kyrkoherde i Jakobs
församling i Stockholm 1908. H., som
företrädde en lågkyrklig, pietistiskt färgad
åskådning, var en ansedd predikant och själasörjare
och utgav flera mycket lästa
uppbyggelseskrif-ter och predikosaml. S.N.
3) E i n a r H., den föregåendes son, läkare,
biokemist (f. 4/i 1889), med. d:r 1924 (”Zur
Kenntnis der biologischen Bedeutung der
Nuc-leinsäureverbindungen”), laborator i kemi och
farmaci vid Karolinska inst. 1919, prof, i
samma ämnen 1928. H:s viktigaste arbeten falla
inom nukleinsyreföreningarnas och den
fysikaliska kemiens område. Wk.
Hammarstrand, Sven Fromhold, historiker
(1821—89), fil. d:r 1854, docent i Uppsala 1856,
akad.-adjunkt 1859, e.o. prof. 1877, ord. 1882.
Ur arkiv i Tyskland och Österrike hopbragte
H. ett betydande källmaterial till belysning av
förspelet till Sveriges deltagande i 30-åriga
kriget. Materialet har han själv till endast
ringa del bearbetat. Förvarat i univ.-bibi, i
Uppsala, har det dock utnyttjats av senare
forskning. Arbeten: ”Försök till en historisk
framställning af underhandlingarna om
Sveriges deltagande i trettioåriga kriget”, 1 (1855),
”Bidrag till trettioåriga krigets historia” (1859),
Uppslagsbok. XII. ____ 4gj __
16
— 482 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
