HAMMARSTRÖM ”Bidrag till den atheniensiska statsförfattningens historia” (1863). E.Blp. Hammarström, Alexis, ämbetsman, politiker (f. 8/e 1858), sekreterare i Generaltullstyrelsen 1895, byråchef där 1896, landshövding i Kronobergs län 1909—25; led. av F.k. (höger) 1902—11 och 1914—19A, riksgäldsfullmäktig 1905—10, ecklesiastikminister i Swartz’ högermoderata ministär mars-okt. 1917; från 1888 fram till världskriget sekreterare, led. el. ordf, i samtliga tullkommittéer, senare jämväl i to-baksskattekommittéerna 1903—11. Th. Hammarö, s:n i Karlstads hd, Värmlands län, omfattar Hammarön och kringliggande öar och skär i Vänern, s. om Karlstad; 51,52 kvkm., därav 51,03 land; 4,886 inv. (1931), därav 2,884 i Skoghalls kyrkobokföringsdistrikt (se d.o.); 11,68 kvkm. åker (1927; 22,o°/o av landarealen) , 24,99 kvkm. skogsmark. Den ursprungliga, lilla medeltida kyrkan kvarstår som sakristia vid den nuv.; därifrån bevaras en inre brädbeklädnad med målningar från den senare medeltiden. På kyrkogården står en spånklädd klockstapel. Egendomar: östanås, Mörmon, Säter m.fl. — Pastorat i Kils kontrakt, Karlstads stift. J.C.; E.W. Hammel (från ty. Hammel), kastrerad bagge. — Hammelsadel, kokkonst, ”sadel”, d.v.s. bakersta ryggstycket av hammel el. får i allm. Hammel, se S v ä n g e 1. Ha'mmcleff, Uncas Andreas Frederik, dansk bildhuggare (1847—1916), var starkt påverkad av sin lärare Bissen, vars porträtt han utfört i reliefmedaljong. H. arbetade mycket åt bryggaren och donatorn J.C. Jacobsen. Han utförde sålunda arkitekturdekorationer på Glyptoteket samt 10 porträttmedaljonger, föreställande danska konstnärer, vilka smycka fasaden å Statens Museum for Kunst. B.B. Hammenhög, s:n i Ingelstads hd, Kristianstads län, v.s.v. om Simrishamn; 11,n kvkm., allt land; 1,185 inv. (1932), därav 569 i H:s stationssamhälle vid Ystad—Gärsnäs—S:t Olofs järnväg (lantmannaskola, tingshus); 10,80 kvkm. åker (1927; 96,7% av arealen), ingen skogsmark. — Pastorat: H., Hannas, ö. Herrestad och ö. Ingelstad, Ingelstads kontrakt, Lunds stift. J.C. Hammenhög, Waldemar, förf. (f. 18/« 1902), förut kontorist, debuterade 1930 med romanen ”Ester och Albert”, om mannen, ställd mellan två kvinnor, och utgav 1931 den omfångsrika ”Pettersson & Bendel”. B.Lz. Hammer, hd i Præstö amt, Själland, på s.v. kusten mellan Næstved och Vordingborg, 272 kvkm.; 12,713 inv. (1930). S. Hammer, Christian, norsk-svensk samlare (1818—1905), var från 1846 verksam i Stockholm som juvelerare och hopbragte de följ, åren en samling konstsaker och kulturhistoriska föremål, som på sin tid var den största utställda i Skandinavien; den räknade över 120,000 n:r redan 1871, då den första gången hembjöds Staten. Inköpet, som också var riksdagsfråga, strandade upprepade gånger. Konstsakerna och de konstindustriella föremålen, porslin, vapen m.m., såldes slutl. i Köln på auktioner under 1890-talet. H. var också boksamlare (katalog i 7 bd, 1886—88); hans böcker och autografer såldes i Stockholm på auktion efter hans död; större delen av handskriftsamlingen inköptes av Riksarkivet o.a. offentliga inst. Om samlingarna och katalogsverken däröver se uppsats av P.A. Björkman i ”Tidskrift för konstvetenskap”, 1932. E.W. Hammer, Bertil Hans Ragnar, pedagog (1877—1929), fil. d:r i Uppsala 1908, docent i psykologi s.å., 1910 förste innehavare av den nyupprättade lärostolen i pedagogik vid Uppsala univ. Från början psykologiskt inriktad, ställde sig H. med tiden alltmera skeptisk mot möjligheten att bygga upp en förbättrad undervisning på psykologisk grund samt förhöll sig avvisande mot radikala pedagogiska reformriktningar över huvud. Under 1920-talets strider om de sv. Iärov:s organisation och arbetssätt gjorde H. viktiga diskussionsinlägg och bekämpade ivrigt förslaget att göra den 6-klas-siga folkskolan i sin helhet till bottenskola för den högre undervisningen (”enhetsskoletan-ken”). H. grundade och utgav vår första vetenskapliga pedagogiska facktidskr. ”Svenskt arkiv för pedagogik” (1912—21) med dess forts. ”Arkiv för psykologi och pedagogik” (1922 ff.). Bland hans skrifter märkas: ”Bidrag till uppmärksamhetens psykologi” (1908), ”Experimentell och intuitiv pedagogik” (1909), ”Fantasien i några dess yttringar” (1916) samt ”Enhets-skolan” (1922). G.Fr. Hammerdal, s:n i Jämtlands län, omfattande sydligaste delen av Hammerdals tingslag kring Ammerån, s. om Strömsund; 1,317,60 kvkm., därav 1,228,40 land; 5,150 inv. (1931; 4 inv. pr kvkm.); 29,oo kvkm. åker (1927; 2,4% av landarealen), 783,so kvkm. skogsmark. Kyrkbyn, handels- och industriorten H. (c:a 800 inv.) vid Hammerdals-sjön, står genom statsbanelinjen Jämtlands Sikås—Hammerdal i förbindelse med linjen Östersund—Storuman. Kyrkan, av sten, byggdes 1781 och tillbyggdes med torn i v. 1817; den är i det inre rikt smyckad av jämtländska konstnärer, ss. träsnidarna J. Edler d.ä. och d.y. och målaren A.G. Hertzberg. — Pastorat: H. och Gåxsjö, Ströms kontrakt; Härnösands stift. J.C.: E.W. — 483 — — 484 —