Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hammerum - Hammond - Hammurapi (Hammurabi, Chammurapi) - Hamn el. Ham (skepnad) - Hamn (sjöväsen)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HAMMERUM
Ha’mmerum, hd i Ringköbing amt, Jylland,
omfattar amtets östligaste parti till v. om
Her-ning; 1,253 kvkm.; 42,420 inv. (1930). S-
Hammond [hä’mand], industristad i Indiana,
U.S.A., vid Chicagos s.ö. gräns kring Calumet
river; 64,560 inv. (1930; 36,004 1920; 20,925
1910). H. tillhör Stor-Chicago och är en del av
det stora industridistriktet vid sydändan av
Lake Michigan. J.C.
Hammura’pi (Hammurabi, C h a m m
u-rapi), babylonisk konung (1955—1913 f.Kr.),
lyfte Babylon upp från dess föregående
obemärkthet och gjorde det till centrum i såväl
kulturellt som religiöst avseende i Babylonien.
Genom en rad lysande fälttåg samlade H. under
dess välde icke endast Babylonien och Assyrien
utan även närgränsande länder ända bort till
Medelhavet. Genom en stram organisation band
han de heterogena delarna samman till en
verklig stat och indelade landet i provinser,
styrda av ståthållare, som hade att avlägga
räkenskap för allt inför storkonungen. Ett
väldigt vägnät underlättade kommunikationerna,
och då detta sträckte sig även till fjärran
liggande länder, blev det en viktig kanal för ett
djupgående kulturellt inflytande, vilket visar
sig bl.a. däri, att babyloniskan från H:s tid blev
det officiella språket i Syrien och Palestina
och bibehölls som sådant, även då dessa
länder kommo under egyptiskt herravälde. — Sin
största betydelse fick H. genom den berömda
lagkodex, som bär hans namn. Denna, som är
inristad å ett 8 fot högt, svart dioritblock,
återfanns 1901 i den persiska staden Susa, dit
blocket bortförts under ett krigståg. I 282
paragrafer behandlas här ingående
domsväsen-det, familjelivet, egendomsförhållanden,
handeln, åkerbruket, militärväsendet m.m. Denna
lag bidrog som intet annat att svetsa landet
samman till en inre enhet, vilken bestod även
när det härjades av svåra yttre stormar. Även
utanför Babyloniens gränser sträckte denna lag
sitt inflytande; den har i hög grad påverkat
den mosaiska lagen, vilket framgår av flera,
nästan ordagranna överensstämmelser. —
Under H:s visa och kraftfulla regering
upplevde Babylonien en blomstringstid, som det
trol. varken förr el. senare haft, över alla
områden sträckte sig H:s omtanke. Åkerbruket
gynnade han genom anläggandet av talrika
kanaler, som voro nödvändiga för jordens
fruktbarhet; själv var han landets störste
jordägare och intresserade sig livligt för sina
egen-dcmars skötsel, vilket vi kunna se av hans
vidlyftiga korrespondens, som ännu är bevarad.
Även handeln, som tidigare fått vidsträckt
utbredning, upplevde en blomstring, som kom
den att alltmera rycka i förgrunden av
närings
livet. Religionen omhuldade han varmt; då de
flesta templen i de gamla kulturstäderna genom
krig blivit ödelagda, lät han uppbygga dem på
nytt och gav dem deras forna glans tillbaka,
vilket gjorde, att det mäktiga babyloniska
prästerskapet gav honom sitt starka stöd. Hans
namn, scm återfinnes i bibeln under formen
Amrafel (1 Mos. 14:1), levde också kvar med
en sagans glans under hela den babyloniska
historiens tid. — Litt.: E. Briem, ”Kultur och
religion i Babylonien och Assyrien” (1926).
Efr.B.
Hamn (eg.: hölje, betäckning; samma
ordstam som i lekamen, eg. bestämd form; jfr
H a m i n g j a) el. H a m, en särsk. i myt och
folktro använd benämning på den yttre
gestalten; skepnad. Ordet kan även betyda vålnad,
då man däri inlägger betydelsen blott yttre
gestalt utan kroppsligt innehåll. Enl. folktron
kunna vissa personer skifta h., utbyta sin
vanliga gestalt mot en annan, vilket ofta uppfattas
så handgripligt, att h.-skiftningen tänkes ske
genom påklädning el. avklädning av ett skinn.
Så berättar Volsungasagan, hur Sigmund och
Sinfjotle hittade ulv-h., iklädde sig dem och
förvandlades så till vargar. H.-skiftet tänkes
emellertid också kunna ske genom en talisman,
t.ex. ett bälte, ss. då lappar enl. sägner
förvandla sig till björnar för att riva och förtära
grannarnas boskap, el. med andra magiska
medel. Förmåga att skifta h. tillskrives mara och
varulv samt ofta häxor och trollkarlar. Jfr
Fjäderhamn. v.S-w.
Hamn, sjöv., har till ändamål att trygga och
underlätta lastning och lossning av fartyg, att
lämna fartyg och båtar skydd mot oväder och
isgång samt att magasinera el. till och från
landtransportmedlen och den inre sjöfarten
omlasta varor. För att med minsta kostnad nå
detta mål förläggas h. helst i flodmynningar el.
till skyddade platser i vikar och skärgårdar.
Där naturligt skydd saknas, måste sådant med
konst byggas i form avvågbrytare (se d.o.)
el. hamnarmar. Olika ändamål tjäna
han-dels-h., fiske-h., flyg-h., örlogs-h. och
karan-täns-h. Handelshamnar inrättas för
person- och styckegodstrafik, för massgods, ss.
sten, malm, kol, trä, samt för särsk. ändamål,
ss. fiskhandel (fisk-h.) el. handel med
eldfarliga oljor (petroleum-h.), och vidare för
färje-trafik el. för omlastning till pråmar, som
trafikera inre vattenvägar. I de största handels-h.
finnas frihamnar (se d.o.), vilka i
tullhänseende äro att betrakta som utland och måste
vara försedda med betryggande stängsel i
tullgränsen. Fiskehamnar (se d.o.) tjäna
fiskefartygens skydd och vård, mera sällan
fiskhandeln. De tillhöra fisklägen (se d.o.),
— 491 —
— 492 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
