Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Handel - Handel hos naturfolken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HANDEL
Den självständiga h. kan indelas i
detaljhandel och grosshandel. Detaljhandeln
har till kundkrets konsumenterna; dess
verksamhet består alltså i att distribuera varorna
i mindre kvantiteter. Detaljisterna hålla i regel
inga större lager och verkställa vanl. sina
inköp från inhemska leverantörer. Grosshandeln
har till uppgift att förmedla omsättningen
mellan producenter och detaljister el.
(beträffande varor, som skola förädlas) mellan
producenter och industriidkare. På grosshandelns
lott faller den väsentliga delen av varornas
lagring och transportering. Ofta passerar en vara
flera grossister, innan den når detaljhandlaren
och konsumenten. Detta gäller framförallt de
stora världshandelsartiklarna, som på de
större internationella handelsplatserna (London,
Liverpool, New York, Hamburg, Amsterdam,
Rotterdam, Antwerpen m.fl.) omsättas genom
grossister, som göra affärer med de olika
konsumentländernas grosshandlare. — Inom vissa
branscher gör sig en motsatt tendens gällande,
näml, att förenkla omsättningsprocessen
genom att helt el. delvis utesluta de
självständiga mellanhänderna. Industriföretagen avsätta
i våra dagar ofta en del av sin produktion på
den inhemska marknaden genom egna
försälj-ningsfilialer, i Sverige exempelvis åtskilliga
sko- och textilfabriker, en del maskinfabriker
(ss. Huskvarna, Asea, Elektrolux) m.fl. Detta
slag av h. brukar benämnas direkt
producenthand el. Vid fartygs- och
maskinleveranser till rederier och industrier är det
regel, att affärerna uppgöras utan
mellanhänder. I andra fall vända sig producenterna till
detaljhandlarna med förbigående av
grossisterna, ss. i fråga om tobaksvaror, kemiska
artiklar, konfektyrer och en del matvaror. Ett
liknande förhållande inträffar, då
detaljhandlarna genom långt driven specialisering gjort det
möjligt att köpa i så stora partier, att de kunna
vända sig direkt till de inhemska
producenterna el. själva importera från utlandet; de sägas
då vara sina egna grossister. Denna form av
h är även kännetecknande för varuhusen,
som kunna sägas bestå av flera specialaffärer.
Konsumentsammanslutningar göra
det möjligt för konsumenterna att verkställa
inköp i stor skala; Kooperativa förbundet, de
svenska konsumtionsföreningarnas centrala
organ, bedriver sålunda en omfattande
grosshandel och i fråga om vissa varuslag egen
industriell verksamhet. Ang. den internationella
h. må i detta sammanhang nämnas, att
industriföretagen, som tidigare nästan alltid
överlämnade sin försäljning på utlandet till
fristående grossister i hemlandet, numera inom
en del branscher upprättat egna
försäljnings
kontor i det främmande landet el. ersatt
grossisterna med handelsagenter i importlandet.
I fråga om h:s verksamhetsområde skiljer
man mellan inrikeshandel (h. inom ett
lands gränser) och utrikeshandel (h.
med främmande länder). Utrikeshandeln kan
i sin tur indelas i exporthandel (utförsel
ur det egna landet), importhandel
(införsel i det egna landet) och m e 11 a n h a
n-d e 1 (inköp från ett främmande land
kombinerat med försäljning till ett annat främmande
land; h. förmedlas av det egna landet).
Trans-i t o h a n d e 1 är ej h. i eg. bemärkelse; det
egna landet erhåller näml, ingen h.-vinst utan
endast gottgörelse för transport- och
spedi-tionsverksamhet. — Ang. utrikes-h:s
organisation jfr Export och Import. Av stor
betydelse för världs-h. äro varubörserna,
som förekomma i de stora h.-städerna i
utlandet (i Sverige finnas inga varubörser); där
avslutas de internationella affärerna i spannmål,
kaffe, bomull o.a. världs-h.-artiklar;
affärerna förmedlas vanl. genom mäklare. Även
grosshandelsauktioner förekomma
vid h. med en del varor, ss. ull, hudar, frukt,
kaffe m.ll. I Göteborg hållas dagl.
fiskauktioner, som ha betydelse även för
exporthandeln. Inom vissa branscher, ss. maskin- och
husgerådsbranscherna, där teknikens
utveckling sätter sin prägel på produkterna,
uppgöras betydande affärer vid de periodiskt
återkommande provlagermässorna, av
vilka några, särsk. mässorna i Leipzig och
Lyon, kunna sägas vara internationella. De
med mässorna besläktade marknaderna
ha däremot förlorat i betydelse. — Ett av den
moderna h:s viktigaste hjälpmedel är
reklamen (se d.o.), som särsk. under de senaste
åren varit föremål för stigande intresse. Bland
andra företeelser inom nutida h. må till sist
nämnas, att man mer och mer kommit till
insikt om att den kommersiella verksamheten
måste bedrivas planmässigt samt väl förberedas
och organiseras; särsk. må framhållas värdet
av systematiska
marknadsundersökningar (se d.o.). — Beträffande detaljfrågor
ang. h. se speciella uppslagsord, ss. Export,
Import m.fl. I fråga om
nationalekonomiska spörsmål berörande utrikeshandeln se
Handelsbalans och
Handelspoli-t i k. Om vårt lands h. se Sverige, handel.
Vhgn.
H. hos naturfolken är ett utbyte av
nyttigheter och har mångenstädes icke nått över
gåvoutbytets stadium (se Gå vo handel).
Ett utbyte av föremål mot föremål förstår man
sig hos de primitiva ofta icke på. Ett mycket
urspr. stadium betecknar också den s.k. s t u m-
— 519 —
— 520 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
