Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Hans (dansk prins) - 2. Hans (dansk prins) - 3. Hans (Johan) av Glücksburg (dansk prins) - Hansa, Försäkrings-a.-b. - Hans Alienus - Hansan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HANSAN
Hans, danska prinsar. 1) H. (1521—80), son
till Fredrik I och drottning Sofie. H.
uppfostrades i den luterska läran. Under hans
minderårighet verkade ett parti inom riksrådet för
hans val till tronföljare i st.f. d.ä. brodern
Kristian. H. hyllades som hertig av Slesvig
och Holstein. 1543 företogs en delning av
hertigdömena mellan H. och brodern Adolf.
H:s’ del omfattade huvudsaki. Nordslesvig.
Hans regering var fredlig och ingrep på många
områden till landets främjande. E.Lö.
2) H. (1545—1622), son till Kristian III och
drottning Dorotea. 1564 bestämdes genom en
överenskommelse mellan Fredrik II och H.
dennes del av fädernearvet i Slesvig-Holstein: H.
erhöll Vs av den kungl. delen i hertigdömena.
Här verkade han energiskt för att avrunda och
utvidga sina jordegendomar samt öka driften
på sina gårdar. Vid H:s’ död delades hans
land i fem delar för att försörja hans talrika
söner. E.Lö.
3) H. (Johan) av G 1 ü c k s b u r g, dansk
prins (1825—1911), yngre broder till Kristian
IX. Uppfostrad i Tyskland, 1842 preussisk
officer, kämpade H. 1848—49 i
slesvig-hol-steinarnas led men följde 1853 prins Kristian
till Danmark, där han 1864 blev
överstelöjtnant, 1867 general, 1894 ordenskansler. H. var
starkt historiskt intresserad och har, bl.a. på
grundval av egna dagböcker, förf, en
värdefull, men ännu otillgänglig framställning av
huset Glücksburgs politik på 1860-talet. Fl.D.
Hansa, Försäkring s-a.-b., grundat 1905,
rekonstruerat 1913. Huvudkontor i Stockholm.
Branscher: ansvarighets-, automobil-, brand-,
garanti-, glas-, hagelskade-, inbrotts-, maskin-,
olycksfalls-, sjuk-, sjö-, storm-, trafik- och
vattenledningsskadeförsäkring. Premieintäkt
1931 ll,o mkr. (mill. kr.). Omslutning 31/i2 1931
20,3 mkr., varav aktiekapital 5,o mkr. Th.Dn.
Ha’nsabund [-bont] (H. für Gewerbe, Handel
und Industrie), en 1909 bildad tysk
organisation för hävdandet av handels-, industri- och
hantverksintressen. H., som före världskriget
hade ett visst politiskt inflytande, räknar
numera endast ett 10,000-tal medl. T.E-r.
Hans Alie’nus, se V. v. H e i d e n s t a m.
Hansan (ty. Hansa el. Hanse, av mycket
omstritt ursprung, tidigast i betydelsen
köpmannagille använt i England). De olika
organisationer av tyska köpmän, som framträda fr.o.m.
1200-talet, äro upphovet till den tyska h., ett
uttryck, som dock i den historiskt vedertagna
bemärkelsen ej är äldre än 1300-talets mitt.
I flera handelscentra på utländsk botten hade
emellertid tidigt sammanslutningar av tyska
köpmän uppstått, betingade av lokala praktiska
krav. Dylika centra voro London, Brygge, Vis-
Stahlhof i London vid 1500-talets mitt. Detalj
av samtida kopparstick.
by och Novgorod. I London ägde de tyska
köpmännen, som tidigt tagit den engelska
handeln om hand, viktiga förmåner: privilegier,
faktori (kallat Stahlhof) m.m. Tidigast
dominerade här Rhenstäderna; snart seglade även
öster- och Nordsjöstädernas, särsk. Lübecks,
borgare hit och erhöllo på 1260-talet rätt att
där bilda en ”hansa”, ett köpmansgille. Brygge,
centrum för det ekonomiskt tidigt utvecklade
Flandern, såg också tyska köpmän bland sina
besökare, och o. 1250 uppträda Rhen- och
Östersjöstäder här som en helhet: ”det
romerska rikets köpmän”. På Gotland, en viktig
an-haltstation för Östersjöhandeln, slogo sig även
tyska köpmän ned, och härifrån organiserades
deras inbringande handel på Ryssland med
Novgorod som centrum; redan på 1200-talet
voro ett 30-tal städer delaktiga i denna
sammanslutning. — Mer och mer framträdde
under 1200-talet det i raskt uppsving stadda
Lübeck som medelpunkt i dessa
sammanslutningar, och dess ställning beseglades 1293
genom beslutet, att rysslandsfararnas kontor
skulle flyttas från Visby dit. Lübeck kom
också att spela huvudrollen i nästa skede av
utvecklingen, det som karakteriserats med
orden, att de rena köpmannaförbunden
utvecklades till en sammanslutning mellan de viktigare
handelsstäderna. Denna utveckling ägde rum
under 1300-talets lopp och framkallades av
tvånget för städerna att göra sig politiskt
gällande för att skydda och utvidga sina
rättigheter i främmande länder. Bildandet av
stadsförbund inom tyska riket var icke ovanligt
under 1300-talet, men de övriga fingo icke en
så omfattande karaktär som h. — Det var
gentemot de nordiska rikena, som de tyska
— 605 —
— 606 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
