Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hansan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HANSAN
Hansans kontor i Antwerpen, byggt 1564—68,
brunnet 1893. Akvarell från 1771 i Lübecks
statsarkiv.
handelsstäderna först uppträdde som en enhet
(redan på 1250-talet hade dock de vendiska
sjöstäderna slutit ett förbund av politisk art).
De voro inblandade i det utrikespolitiska
spelet kring Magnus Eriksson av Sverige och
Valdemar Atterdag av Danmark, och då den
senare 1361 riktade ett slag mot Visby, ännu
en av de mera betydande städerna i
Östersjöområdet, utbröt krig mellan honom och h.
Efter ett avbrott beslöt h. 1367 att
återupptaga kampen; detta var första gången som
sammanslutningen av tyska handelsstäder
uppträdde som politiskt handlande i stor stil. På
en ”hansedag” i Köln beslöto företrädare för
preussiska, vendiska och nederländska
hanse-städer krig mot Danmark och dess förbundna
för att hejda dess uppsving till dominerande
östersjömakt. Omkr. ett decennium tidigare
hade benämningen ”den tyska h.” börjat
vinna burskap. Kriget blev en lysande framgång
för h.: genom freden i Stralsund 1370 erhöll h.
för 15 år viktiga fasta platser med
landområden vid Öresund i Skåne och rätt att
uppbära större delen av inkomsterna från dessa.
I och med detta stod h. som en av de viktigaste
Östersjömakterna, liksom förut ekonomiskt nu
även politiskt en betydande maktfaktor. Den
förblev det medeltiden ut. — Städer från hela
n. och n.v. delarna av tyska riket kunde nu
räknas till h., men antalet var aldrig fast,
och anslutningen växlade ofta starkt. I
öster-sjöprov. och Preussen (dåv. ordenslanden)
hörde bl.a. Dorpat, Reval, Riga, Königsberg, Thorn
och Danzig dit, vidare vid Östersjöns s. kust
Stettin, Stargard, Greifswald, Stralsund,
Rostock, Lübeck, ett stort antal städer i
Nord-tysklands inre, ss. Brandenburg, Frankfurt
a.d.O., Magdeburg, Hildesheim, Braunschweig,
Hannover, Soest (även Krakow i Polen var
anslutet till h.), vidare Visby samt åtm. tidvis
Stockholm och Kalmar, vid Nordsjön och i
de nederländska staterna Hamburg, Bremen,
Kampen, Deventer, vid Rhen Köln m.fl. Som
av denna uppräkning framgår, var
medl.-ska-pet i h. icke nödvändigtvis betingat av
samhörighet med det tyska riket, liksom
överhuvud av de tyska städerna några voro fria,
andra tillhörde delstater inom riket, ss.
preussiska orden el hertigdömet Mecklenburg,
andra åter voro ärkebiskops- el. biskopsstäder.
Förhållandet mellan städerna och
”landsher-rarna”, som deras härskare benämndes, gav
också ofta anledning till svårigheter och
reglerades aldrig slutgiltigt, en för tiden
betecknande politisk formlöshet. — Denna
sammanslutning behärskade under senmedeltiden
handeln i hela n. och n.v. Europa. I Brygge o.a.
hamnar i v. hämtade hanseaterna de från
Italien ditförda orientaliska varorna, alstren av
Flanderns och Englands vävnadsindustri samt
salt och vin, i Östersjöländernas hamnar
pälsverk, vax, tjära, spannmål, metaller och virke,
i Norge, där de i Bergen hade ett betydande
kontor (”tyska bryggan”), torkad fisk och vid
Öresunds sydligaste del (Skanör och
Falsterbo) sill, som där fiskades i väldiga mängder
och utskeppades saltad (h:s krig med
Valdemar Atterdag åsyftade bl.a. att trygga
tillträdet till dessa viktiga platser). N. Ryssland,
de skandinaviska rikenas och Englands
handel låg sålunda övervägande i h;s händer. —
Medel till gemensamt politiskt uppträdande el.
till kvävande av de ofta besvärliga kaparna
(t.ex. vitaliebröderna under kriget mellan
Margareta och Albrekt) uttogos genom den s.k.
pundtullen, en avgift på skeppen (bevarade
listor över denna pundtull utgöra viktiga
källor till kännedomen om handelns föremål och
omfång). — Den lysande ställning h. vid
1300-talets mitt intagit, hävdade den, med större el.
mindre framgång, i stort sett till medeltidens
slut. Visserligen måste h. återlämna de i
Stralsund-freden vunna områdena till
drottning Margareta men stred med framgång
1426—35 mot hennes efterträdare Erik av Pom-
De tyska gotlandsköpmännens sigill.
— 607 —
— 608 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
