Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hansan - Hansard - Han-schui - Hanseater - Hansedag, Hanseförbundet - Hanselli, Per - Hansestäder - Hansemann, David - Hansen, Wilhelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HANSARD
Brygge till dess efterträdare som storhamn,
Antwerpen (”österlingarnas”, d.v.s.
Östersjö-bornas, hus i Antwerpen), lyckades de behålla
sin ställning; där dominerade holländarna
sedan 1500-talets senare del. H:s tid som
europeisk handelsmakt var förbi. Trettioåriga
kriget betydde en ytterligare nedgång för h. Ännu
o. 1670 höllos dock fortfarande sporadiskt
hansedagar. Senare betecknades endast
Lübeck, Hamburg och Bremen som hansestäder.
Förutom sin ekonomiska och politiska
verksamhet, som ovan skildrats, har h. även
utövat en kulturskapande och kulturförmedlande
dylik av stor betydelse. Härom bära
framförallt de många byggnadsverk vittne, som i olika
h.-städer till våra dagar bevarat minnet av
deras forna storhet. I viss mån kunna Visbys
mur och kyrkoruiner räknas hit; hit höra de
många ofta präktigt utsmyckade
stadskyrkorna, rådhusen, privathusen och portarna i
Danzig, Stralsund, Rostock, Lübeck (framförallt)
och Bremen m.fl. städer, i en karakteristisk
sengotisk tegelstil el. i tidig renässansstil. För
de nordiska rikena i sht betydde h. som
kulturförmedlare mycket, ja, stundom var dess
inflytande övermäktigt. Danmarks sill, Norges
klippfisk och Sveriges malm fingo genom h:s
förmedling sitt handelsvärde: samtidigt
härmed påverkade h. det nordiska stadsväsendet,
den nordiska konsten, de nordiska språken
och många andra sidor av skandinavernas liv.
Från nyare tidens början är en reaktion
häremot märkbar. — Litt.: ”Hanserecesse” (24 bd,
1870—1913); ”Hansisches Urkundenbuch” (1876
ff.); ”Inventare hansischer Archive” (3 bd, 1896
—1913); D. Schäfer, ”Die deutsche Hanse” (2
Aufl. 1914), ”Die Hansestädte und König
Waldemar von Dänemark” (1879); E. Daenell, ”Die
Blütezeit der deutschen Hanse” (2 bd, 1905—
06); J. von Gierke, ”Die deutsche Hanse”
(1918); K. G. A. Grandinson, ”Studier i
hanse-atisk-svensk historia” (2 bd, 1884—85); C.
Wei-bull, ”Lübeck och Skånemarknaden” (1922);
en rad avh., bl.a. av W. Stein. i ”Hansische
Ge-schichtsblätter”, den viktigaste tidskr. för
han-seatiska frågor. l.A.
Hansard [hä’nsad], engelska boktryckare.
Luke H. (1752—1828) blev 1774 underhusets
boktryckare, tryckte förutom dettas ”Journals”
ett flertal andra för noggrant och snabbt
utförande berömda verk (av Burke, Harris m.fl.).
Hans äldste son Thomas Curson H.
(1776—1833) grundade eget tryckeri och tryckte
bl.a. ”Parliamentary debates” samt författade
handboken ”Typographia” (1825). W.N.
Han-schui, se H a n-k i a n g.
Hansea’ter, medl. av Hansan (se d.o.).
Hansedag, Hanseförbundet, se Hansan.
utnämndes 1908 till
HanseTli, Per, förläggare (1815—79), först
biträde i, senare (1844) ägare av en bokhandel
i Uppsala, drev förlagsrörelse, utgav 1845—51
tidn. ”Upsala” och var från 1853
bokauk-tionator. H. gjorde sig bemärkt ss. utg. dels
av mera kuriösa tryckalster, dels av de
värdefulla serierna ”Sv. vitterheten” (från 1852,
omfattande Kexels, Nordenflychts, Hallmans, J.
Nyboms, Wallenbergs m.fl. skrifter) och i sht
”Samlade vitterhetsarbeten af sv. förf, från
Stjernhjelm till Dalin” (22 bd, 1856—78) samt
började 1874 utge Thorilds skrifter. C.V.J.
Hansestäder, se Hansan.
Ha’nsemann [-za-], David, preussisk
politiker (1790—1864), blev mars 1848
finansminister, var 25/e—28/« s.å. ministerpresident,
därefter en kort tid ledare av Preussische Bank,
grundade 1851 Disconto-Gesellschaft. H. var
sedan 1830 verksam inom politiken och hörde
till de mest betydande representanterna för sin
tids moderata liberalism. [B.]
Hansen, Fredrik Wilhelm, civilingenjör,
ämbetsman (1862—1929); 1888 löjtnant, 1905
major i Väg- och [-vattenbyggnadskåren;-]
{+vattenbyggnadskå-
ren;+} 1908 överstes
avsked. H. blev 1888
ingenjör, 1894 t.f.
arbetschef och 1897 l:e
ingenjör vid
Stockholms vattenled-ningsarbeten samt
var sedan 1898
verkställande direktör för
Nya Trollhätte
kanalbolag och från 1904
för Trollhätte
kanal-och vattenverk. Han umomuuvø x*xx
verkställande direktör och ordf, i
Vattenfallsstyrelsen, som av honom nyorganiserades,
varjämte den statliga vattenkraftsdistributionen
ordnades; erhöll 1916 titeln generaldirektör
och 1926 avsked. H. var sedan 1906 Sv.
statens ombud i Internationella föreningen för
sjöfartskongresser, var 1914—18 ordf, för
Vat-tenfallssakkunnige och för Kraftlednings- och
Kanalkommissionen, blev 1911 led. av Tekniska
högsk:s styrelse och 1922 av den under Nat.
förb. arbetande Oderkommissionen. Under H:s
ledning och enl. hans förslag ha utförts bl.a.
Stockholms nya vattenverk vid Norsborg,
kraftverk vid Trollhättan och Porjus samt
ombyggnad av Trollhätte och Södertälje
kanaler. H. har bl.a. utg. ”Statistisk
sammanställning af vatten och
afloppsledningsanlägg-ningar i Sveriges städer” (1902) och ”Trollhätte
kanal och vattenverk under Kronans hägn”
(1916). E R.S.
— 611 —
— 612 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
