Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hartmann, 2. Johan Peter Emilius - Hartmann, 3. Emil - Hartmann, Wolfgang - Hartmann, Jakob von - Hartmann, Julius von (militär) - Hartmann, 1. Moritz - Hartmann, 2. Ludo Moritz - Hartmann, Julius (militär)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HARTMANN
1830-talet, efter vilken nya verk av dansk och
nordisk karaktär framkommo, bl.a. sånger,
dessutom musiken till ”Syvsoverdag”, som visa
H:s sällsynt fina natursinne; från samma tid
stammar uvertyren till Oehlenschlägers
”Haa-kon Jarl”, kantaten ”Weyses Minde”,
sorgmarschen över Thorvaldsen och H:s bästa opera,
”Liden Kirsten” (text av H. C. Andersen, över
danska folkvisemotiv, 1846). Krigsåret 1848
medförde en del nationella sånger, senare
baletten ”Et Folkesagn” (skriven tillsamman med
Gade). 1861 inleddes den rad av nationella
baletter (till Bournonvilles balettdiktning), som
i särsk. grad skulle göra H:s namn berömt,
och i vilka den nordiska tonen tillspetsas
(”Valkyrien”, ”Thrymskviden”, 1868). En del
av motiven från ”Thrymskviden” överförde H.
till det stora körverket ”Völvens Spaadom”,
som utgör höjdpunkten av hans nordiska verk
och vars musik är helt ursprunglig. Av andra
verk böra nämnas H:s många kantater, körer,
pianostycken, sånger, orgelverk, psalmer,
liturgisk musik, symfonier. En lång rad danska
tonsättare äro påverkade av H:s stil. — Litt.:
C. Thrane, ”J. P. E. H.” (i ”Danske
Komponister”, 1875); W. Behrend, ”J. P. E. H.” (1895,
1920); A. Hammerich, ”J. P. E. H.” (1916). E.A.
3) Wilhelm Emilius (Emil) H., den
föregåendes son, musiker (1836—98), organist i
Köpenhamn, efter faderns död någon tid
Musikföreningens dirigent, skrev en del dramatisk
och instrumental musik, som för kort tid vann
stor popularitet, men som emedan den saknade
en särprägel som faderns, snart föll i glömska.
Vissa av hans instrumentalkompositioner, som
också voro kända i det övriga Skandinavien och
i Tyskland, uppföras dock ännu (nordiska
folkdanser, skandinavisk folkmusik, symfonier).
E.A.
Hartmann, W o 1 f g a n g, tysk kopparstickare
(d.o. 1663), inflyttade o. 1644 till Sverige,
närmast från Riga och Rostock, och utförde här
porträtt bl.a. av drottning Kristina och Karl X
Gustav, en stor utsikt av Stockholm samt
illustrationer, bl.a. för Keysers vapenbok. G.V.
Hartmann, Jakob von, friherre, bajersk
militär (1795—1873), officer vid inf. 1811,
generallöjtnant och fördelningschef 1861 och ge
neral av inf. 1869. H. förde under 1866 års
krig befälet över 4:e inf.-fördelningen och blev
vid krigsutbrottet 1870 chef för 2:a bajerska
armékåren. Med denna deltog han med
utmärkelse särsk. vid Wörth 6/s och Chatillon
19/9. E.Bz.
Hartmann, Julius von, preussisk militär
(1817—78), officer vid kav. 1835, överste 1860,
generalmajor 1865, general av kav. 1873,
av
sked 1876. H. tjänstgjorde 1848—55 i
generalstaben och var 1857—60 avd.-chef i
krigs-ministeriet, förde 1866 2:a arméns
kav.-fördel-ning och blev vid krigsutbrottet 1870 chef för
l:a kav.-fördelningen. I jan. 1871 fick han
befälet över 10:e armékåren, besatte 19/i s.å. Tours
och var efter fredsslutet guvernör i Strassburg.
Hans änka utgav 1882 hans
”Lebenserinne-rungen, Briefe und Aufsätze.” E.Bz.
Hartmann. 1) Moritz H., österrikisk förf.
(1821—72), debuterade 1845 med den eldiga
diktsaml. ”Kelch und Schwert”, som genast
invecklade honom i politiska konflikter, och
förde sedan under Metternichregimen, med få
avbrott, i 25 års tid ett kringirrande liv Europa
runt. Debuten följdes bl.a. av en humoristisk
”Reimchronik des Pfaffen Mauritius” (1849),
den historiska romanen ”Der Krieg um den
Wald” (1850) och novellsaml. ”Erzählungen
eines Unsteten”. H., som närmast får
hänföras till den radikala ungtyska falangen, var
i liv som i dikt fantasirik, vidsynt och över
huvud präglad av en sällspord själsadel. —
”Gesammelte Schriften” i 10 bd (1873—74);
”Ausgewählte Werke” (1910). — Litt.: O.
Witt-ner, ”M.H.” (1906—07). Lff.
2) L u d o M o r i t z H., den föregåendes son,
historiker och politiker (1865—1924), fil. d:r
1889 i Wien; från 1898 sekreterare vid de
populärvetenskapliga universitetskurserna,
verkade för folkbildningsrörelsen och kandiderade
sedan 1910 för socialdemokratiska partiet.
Efter revolutionen blev H. prof, vid Wiens univ.
och samtidigt tysk-österrikiskt sändebud i
Berlin, där han (till 1921) arbetade för Österrikes
anslutning till Tyska riket. Inriktad på
ekonomisk historia och i sht på senantikens och
Italiens historia, utgav H. bl.a. sitt huvudverk
”Ge-schichte Italiens im Mittelalter” (1897—1915;
når till 1000-talet) samt ”Untergang der antiken
Welt” (1903), ”Zur Wirtschaftsgeschichte
Italiens im frühen Mittelalter” (1904), ”Theodor
Mommsen” (1908). Han verkställde ed. av bl.a.
”Gregorii I registrum” (2 bd, i ”Monumenta
Germaniæ historica”, 1892). P.N-m.
Hartmann, Julius, tysk militär (1821—92),
officer vid hannoveranska art. 1839, övergick
ss. major 1867 i preussisk tjänst, överste och
reg.-chef 1871, generalmajor 1876, avsked och
generallöjtnant 1881. H. deltog i 1848—49 års
krig mot Danmark och 1866 års mot Preussen
samt ss. art.-stabsofficer i 1870—1871 års krig.
Han har utg. bl.a. ”Erlebtes aus dem Kriege
1870/71” (1885) cch ”Erinnerungen eines
deutschen Offiziers 1848 bis 1871” (2 bd, s.å.).
E.Bz.
— 707 —
— 708 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
