Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Has el. hasled - al-Hasa, al-Ahsa - Hasael - al-Hasan al-Basri - al-Hasan ibn Ali - al-Hasan ibn as-Sabbah - al-Hasan ibn Muhammed, Mulaj Abu Ali - Hasard - Hasbach, Wilhelm - Hasbenet - Haschim ibn Abd al-Manaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AL-HASA
H:s bakre kontur bör vara rak. Stundom
förefinnes en utbuktning vid hasbenets övergång
i skenbenet; denna benämnes harspatt (ty.
Hasenhack) och betingas ant. av en
uppdriv-ning av här löpande senpartier el. av sjukliga
förändringar i h:s bakre ledband el. av en
förskjutning av ledens bakre ben.
Företeelsen, som anses som fel och svaghet, bör noga
skiljas från det konturstörande, som
framkallas av ett utskjutande griffelbenshuvud. H:s
inre yta, särsk. dess nedre del, bör vid en
hasbedömning noga beaktas. Den kan vara
flat el. markerad; i förra fallet
föreligger en fullst. plan innerkontur med jämn
övergång till skenan. Denna h.-form anses vara
svag. Markerad h. kännetecknas av en avsats
el. markering vid nämnda övergång. Denna
markering kan vara ren, d.v.s. en kontur med
jämn brytning el. jämnt avrundad form, el.
oren, då den förefintliga avsatsen bär en
begränsad upphöjning, som i sin ordning kan
vara en fysiologisk el. patologisk natur. En
fysiologiskt oren markering betingas av en
förstoring av befintliga småben, en patologisk
sådan av sjukliga processer, gemenligen
sammanfattade i begreppet s p a 11. H:s yttre yta
företer stundom en benuppdrivning, benämnd
skakelspatt, som dock saknar större
betydelse. Beträffande h:s sundhetstillstånd
skiljer man mellan torra och svampiga h.
De förra äro fria från patologiska
utgjutning-ar, täckta av en tunn, elastisk hud, genom
vilken skönjes konturerna av förefintliga
upphöjningar. Dylika h. vittna om fast struktur
hos skelett och vävnader och sund kondition i
övrigt. Svampiga h. ha tjockare hud,
utgjut-ningar i underhudsbindväven, i ledkapslar och
senskidor och vittna om en slapp och
lymfa-tisk konstitution. V.M-r.
al-Hasa (al-Ha’sä), a I-A h s a, landskap i
Arabien, vid Persiska viken; c:a 58,000 kvkm.;
75,000 inv.; omfattar en 50—150 km. bred
flygsandöken, ställvis dock stäpp. Vid kusten idkas
pärlfiske. H. tillhör sedan 1915 Nadjd och är
ett av de politiskt mest oroliga områdena i
Arabien. O.P.
Hasael, arameisk konung i Damaskus
under senare hälften av 9:e årh. f. Kr., kämpade
842 mot assyrerkonungen Salmanassar II,
besegrade Israel upprepade gånger och hotade
under konung Josafat Jerusalem, som genom
en stor lösesumma fick friköpas. G.Bsm.
al-Hasan al-Basri (al-IJa’san al Ba’srl),
arabisk lärd och asket (642—728), f. i Medina men
senare bosatt i Basra, där han förvärvade ett
oerhört anseende för fromhet, lärdom och
vältalighet. Ej blott för sufismen har H. på gr.
av sin asketiska fromhet blivit en föregångare,
även sunniter och mutaziliter räkna honom till
de sina. G.O-r.
al-Ha’san ibn ATi, profeten Muhammeds
dotterson (o. 625—670), utropades efter sin
faders död 661 till kalif men avstod s.å.
kalifatet till Muawija och tillbragte återstoden av
sitt liv i Medina under tygellösa utsvävningar.
H. är den 2:e av de 12 imamerna (se d.o.).
G.O-r.
aI-Ha’san ibn as-Sabbah (as-Sabbäh),
organisatör och ledare för assassinerna (se d.o.)
(d. 1124). H. satte sig 1090 i besittning av
den starka bergfästningen Alamut i Persien
och skaffade där assassinerna en fast
medelpunkt. Från 1107 erkändes han som
assas-sinernas stormästare. De talrika skrifter han
förf., på persiska, förstördes, då mongolerna
erövrade Alamut. G.O-r.
al-Ha’san ibn MuhaTnmed, Mulaj A b u
A1 i, sultan i Marocko (d. 1894), efterträdde
1873 sin fader Muhammed ibn Abd
ar-Rah-man och fick genast börja kampen mot den
långa rad av uppror, först farbrodern Abd
al-Kabir’s, vilka han under 21 år ägnade mer
än 30 fälttåg. H. fortsatte sin faders
försök att skaffa sig en armé efter europeiskt
mönster, öppnade flera hamnar för den
internationella handeln men beviljade ej
européer industriella koncessioner. Han
förbättrade undervisningen, anlade vägar och broar
och byggde i Fez ett ståtligt palats med
Al-cåzar i Sevilla som mönster. G.O-r.
Hasa’rd (av fra. hasard, eg.: visst
tärnings-kast el. -spel, möjl. ytterst arabiskt), vågspel;
även slump. — Par hasard [par aza’r], av en
slump. — H a s a r d e’r a, sätta på spel,
äventyra, våga. — Hasardspel, spel, vars
utgång beror på slumpen.
Hasbach [ha’sbaz], Wilhelm, tysk
nationalekonom (1849—1920), e.o. prof, i
Greifs-wald 1887, prof, i Kiel 1893—1906. H. hai
lämnat värdefulla bidrag till de ekonomiska
idéernas historia, men hans mest bekanta
arbete är ”Die möderne Demokratie” (1912, 2
Aufl. 1921). T.E-r.
Hasbenet är det största av hasens (se d.o.)
ben; det ligger bakom rullbenet på den bakre
yttre sidan, är riktat uppåt och bakåt och
bildar hasspetsen. Dess övre skrovliga ända
kallas hasknöl. På h:s längd beror bredden av
hasen, från sidan sett. V.M-r.
Ha’schim ibn Abd al-Mana’f, stamfader för
den gren av stammen Kuraisch, B a n u H
a-schim el. Haschimider, som profeten
Muhammed tillhörde. Enl. traditionen var H.
fader till profetens farfar, Abd al-Muttalib.
G.O-r.
— 727 —
— 728 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
