Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Haskala - Hasle (härad) - Hasle (stad) - Hasled - Hasledalen - Hasledsgalla, hasgalla - Hasler (Hassler), Hans Leo von - Haslev - Haslidalen (Hasle-) - Haslinger - Haslum, Jörgen - Haslund, Otto - Hasmonéer - Haspel - Haspinger, Johann Simon (Joachim) - Hassan ibn Thabit - Hasse, Johann Adolf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HASSE
Mendelssohn, spred sig sedan till Österrike,
Polen och i sht Ryssland. — Litt.: J. Meisl,
”Haskalah” (1919). C.V.J.
Hasle, hd i Aarhus amt, Jylland, omfattar
Aarhus stad med närmaste omgivningar; 96
kvkm.; 96,412 inv. (1930). S
Hasle, stad på Bornholms v. kust, 9 km. n.
om Rönne; 1,335 inv. (1930). Stort tegelbruk,
fiske, sillrökeri. Tidigare bröts här stenkol i
rät-liaslagren. J.C.
Hasled, se H a s.
Hasledalen, se H as li d a 1 e n.
Hasledsgalla, h a s gall a, veter., en serös
inflammation i hasleden, vilken känntecknas
av att leden är utspänd av ledvatten, så att
ledkapseln buktar ut såväl på hasens främre
inre kontur som baktill framför hälbenet. Den
senare utbuktningen kan dock även utgå från
en här löpande senskida till djupa böjsenan
el. från en vid hälbensspetsen liggande
slemsäck, i vilka senare fall ansvällningen
benämnes genomgående h. Blir lidandet, som
ofta är fallet, kroniskt, förtjockas ledkapseln,
och ben- och bindvävsbildningar avsätta sig
omkr. leden, vilket i sin ordning medför
minskad rörlighet och hälta. V.M-r.
Hasler (Hassler), Hans Leo von, tysk
tonsättare (1564—1612), studerade i Venedig,
var bl.a. i tjänst hos kejsar Rudolf II i Prag
och organist vid kurfurstliga kapellet i
Dresden. H., sin tids mest betydande tyske
tonsättare, lever ännu i sina talrika världsliga och
kyrkliga verk, präglade av melodirikedom,
välljud och konstrik utformning i förening
med omedelbar uttryckskraft. F.S-l.
Haslev, stationssamhälle i H. s:n, Sorö amt,
Själland, s.ö. om Ringsted; 5,064 inv. (1930).
H. har Danmarks största andelsmejeri,
Tri-folium. S.
Haslidalen (Hasle-), övre delen av Aars
dal, ned till Brienzsjön i kantonen Bern,
Schweiz. H. är 40 km. lång. Den övre delen
är en öde och trädlös klippdal; vid
Handeck-fallet börjar skogen, och strax ovanför staden
Meiringen flyter Aar ut i den nedre, bredare
dalen. H. besökes av talrika turister.
Huvudort är Meiringen. O.P.
En märkvärdig tradition, som omtalar en sv.
bosättning i H., har spelat en viss roll i sv.
historieskrivning, och man har sökt finna stöd
för dess riktighet bl.a. i föregivna likheter inom
Sveriges och H:s språk och seder. Den är till
sitt urspr. alltjämt höljd i dunkel, möjl. en
frukt av renässanstidens fantasirika lärdom.
En utförlig framställning av de
omständigheter, som ansetts tala för den sv. bosättningen
i H., har lämnats av A. E. Holmberg i
”Hassli-dalen” (1851) B.
Ha’slinger, tysk musikfirma i Wien, urspr.
Steiners musikhandel, övertogs 1826 av T
o-bias H. (1787—1842), övergick efter hans död
till sonen Karl H. (1816—68; även verksam
som tonsättare) och inköptes 1874 under
bibehållande av firmanamnet av Schlesinger (R.
Lienau) i Berlin. Tobias H. stod i
vänskapsförhållande till Beethoven. F.S-l.
Haslum, Jörgen, norsk-svensk
industrimän (f. 2/4 1890), utexaminerad från
Handels-högsk. i Stockholm 1911, direktör i A.-b.
Ytterstfors-Munksund 1918, disponent i Svanö
a.-b. 1922—28, direktör där 1929 och direktör
i Kramfors a.-b. sedan 1929. T.E-r.
Haslund, Otto Carl Bentzon, dansk målare
(1842—1917), framträdde tidigast som
djurmålare, övergick sedan till genre och porträtt
(målaren J. La Cour). Hans genrebilder äga
äkta och naiv känsla. I sin fina ljus- och
färgbehandling följer han traditionen från
äldre dansk konst. M.Bjn.
Hasmonéer, israelitisk präst- och regentsläkt,
se Mackabéer.
Haspel, maskin el. maskindel för
upplind-ning av garn, linor, papper m.m. består vanl.
av en vals, som kan bringas rotera kring sin
axel. Inom textilindustrien förstås ofta med
h ett visst längdmått på garn. C.-A.N.
Ha’spinger, Johann Simon, som
ordensbroder kallad Joachim, tyrolsk frihetskämpe
(1776—1858), kämpade 1796—97 och 1799—
1801 mot fransmännen, blev 1802
kapucin-munk, tillhörde från 1808 de tyrolska
patrioternas hemliga förbund och tog 1809
framstående del i befrielsekampen. Den djärva andra
resningen i nov. under Andreas Hofer var den
fanatiske H:s verk. 1810 förklarad i akt av
bajrarna, måste han lämna Tyrolen. 1815—36
var H. pastor i Traunfeld (Niederösterreich)
och slog sig 1854 ned i Salzburg. [B.]
Hassan ibn Tha’bit (Hassän), arabisk skald
(563—o. 680), uppträdde först som hovskald
vid ghassanidernas och lachmidernas hov,
slöt sig sedan till profeten Muhammed, som
han gjorde stora tjänster genom att bekämpa
de mot honom fientliga skalderna med deras
egna vapen. Med H. börjar Islams religiösa
diktning. Smädedikten var hans starkaste
sida, men även hans klagosånger efter
Muhammed och de två första kaliferna äro
berömda. Hans dlwän har utgivits bl.a. av H.
Hirschfeld (1910). G.O-r.
Hasse, Johann Adolf, tysk tonsättare
(1699—1783), urspr. operasångare, senare
särsk. efter studievistelse i Italien produktiv
operakompositör (elev av Porpora och A.
Scarlatti), berömd i Italien under namnet ”il
Sassone”. Redan H:s tidigare operor förskaf-
— 733 —
— 734 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
