Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hausse (d’archet) - Haussmann, Georges Eugène - Haussmann, Conrad - Haussonville, 1. Joseph de Cléron d’ - Haussonville, 2. Gabriel de Cléron d’ - Haussoullier, Bernard - Haustorier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HAUSSMANN
stången. Detta avstånd bör vara sådant, att
under spelet stången icke berör taglet som
följd av det tryck, som utövas därpå, allt
under det att den nödiga smidigheten bibehålies.
H.M.
Haussmann [åsma’n], Georges Eugène,
baron, fransk ämbetsman och politiker (1809—
91), 1853 prefekt för
dep. Seine, 1857
senator och medl. av
konstakad. H:s namn
är förknippat med
Paris’ ombyggande.
Med outtröttlig
energi grep han sig an
med en radikal
förändring av Paris’
stadsplan. Under hans
ledning omdanades
Boulogneskogen och
Vincennesskogen. De
stora trädgårdarna kring Luxembourg-palatset
höggos ned för utläggande av moderna
gator, Boulevard Sébastopol, vars s. del nu
benämnes Boulevard Saint Michel, drogs
fram, nya broar byggdes över Seine, och
ett flertal monumentala byggnader
uppfördes, bland dem Stora operan. För att
finansiera alla dessa arbeten upptogs ett lån på
848 mill. frcs. H:s handhavande av allmänna
medel ådrog honom stark kritik av bl.a. Jules
Ferry. 1870 av Ollivier avsatt som prefekt,
valdes han 1877 till deputerad för Korsika.
Under sina sista levnadsår nedskrev H. sina
memoarer. G.Liv.
Haussmann [håu’s-]> Conrad, tysk
politiker (1857—1922), 1889 medl. av Württembergs
lantdag, 1890 av riksdagen, där han
representerade Süddeutsche Volkspartei, vilket 1910
uppgick i Fortschrittliche Volkspartei. H. var
före och under världskriget en av riksdagens
mest idérika och impulsgivande gestalter, var
bl.a. medl. av det 1917 tillsatta s.k.
interfrak-tionella utskottet samt i sept. 1917
”författ-ningsutskottets” rapportör. H. tillhörde prins
Max’ av Baden förtrogna och beklädde även i
dennes regering 1918 posten som
statssekreterare utan portfölj. Han var medl. av
nationalförsamlingen och ordf, i det utskott
(författ-ningsutskottet), som utarbetade den s.k.
Wei-marförfattningen. — Bland H:s skrifter
märkas ”Erinnerungen an die Oktober- und
No-vembertage 1918” (1920) och ”Schlaglichter,
Reichstagsbriefe und Aufzeichnungen” (utg.
1924). De erbjuda stort intresse för förståendet
av händelserna i världskrigets Tyskland. Arrh.
Haussonville [åsävi’1], 1) J o s e p h Othenin
Bernard de Cléron d’H., greve, fransk
politiker och skriftställare (1809—84),
konservativ deputerad 1842—48, ägnade sig därefter
åt politiskt-historiska studier och invaldes 1865
i Franska akad. Han utgav bl.a. ”Histoire de
la politique extérieure du gouvernement
fran-?ais de 1830 å 1848” (2 bd, 1850), ”Histoire de
la réunion de la Lorraine å la France” (4 bd.
1854—59), ”L’église romaine et le premier
em-pire” (5 bd, 1868—69). 1878 livstidssenator,
försvarade H. i senaten de religiösa
sammanslutningarna mot anti-klerikalerna. G. 1836 m.
furstinnan Louise de Broglie (1818—82),
dotterdotter till Mme de Staèl, författarinna
till romanen ”Robert Emmert” (1858) och
arbeten om Byron. G.Liv.
2) Gabriel Paul Othenin de
Cléron d’H., den föregåendes son, politiker och
skriftställare (1843—1924), 1871—75
monarkistisk medl. av nationalförsamlingen, sökte 1891
ss. representant för greven av Paris i
Frankrike stärka det orléanistiska partiet, men
planerna gingo om intet genom greven av Paris’
död 1894. 1888 medl. av Franska akad., har G.
utg. flera sociala och litterära studier. G.Liv.
Haussoullier [åsolje’], Bernard, fransk
arkeolog (1853—1926), kom efter studier vid
École normale och École des hautes études som
docent till Caen och sändes 1880 till Aten för
att bistå vid franska arkeologskolans arbete,
bl.a. i Delfi, där H. gjorde en grundläggande
insats genom upptäckten av bl.a. atenarnas
skattehus. 1882 blev han prof, i Bordeaux,
1895—96 ledde han grävningarna i Didyma vid
Miletos. Bland H:s arbeten märkas ”La vie
municipale en Attique” (1883), ”Recueil des
inscriptions juridiques grecques” (1891—1904,
jämte R. Dareste m.fl.), ”Didymes” (1904),
”Aristote. Constitution d’Athènes” (1923, jämte
G. Mathieu). N.V.
Hausto’rier (till lat. hauri’re, ösa), bot.,
sugorgan, med vilka parasiter upptaga näring ur
substratet. Hos svamparna utgöras h. av säck-
Svamphyf (m) med haustorialhyfer (z).
lika utstjälpningar från hyferna el. av särskilda
tunnväggiga hyfgrenar, s.k. haustorialhyfer.
Hos blomväxter fungera i regel rötterna el.
delar av sådana som h. Dessa äro vid fästpunkten
— 775 —
— 776 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
