- Project Runeberg -  Svensk uppslagsbok / Första upplagan. 12. Gustav IV Adolf - Hillel /
777-778

(1929-1955) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Haustorier - Hautbois - Haut-Brion - Haute-contre - Haute-Garonne - Haute-lisse-vävnad - Haute-Loire - Haute-Marne - Haut-empire, Le - Hautes-Alpes - Haute-Saône - Haute-Savoie

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HAUTE-SAVOIE

försedda med en ansvällning, och från denna
utgår en i värdväxten inträngande fortsättning,
som träder i anatomisk kontinuitet med
värdväxtens vävnader. Stundom äro h. upplösta

T.v. haustorium av Cuscuta med penselformigt
utbredda sugtrådar, vilka tränga in i värdväxtens
parenkym. T.h. embryosäck av Euphrasia med
haustorier.

i ett penselformigt system av sugtrådar, och hos
Raffle’sia (se d.o.) är parasitens hela växtkropp
reducerad till dylika mycelieliknande, i
värdväxtens kropp inneslutna trådar. Vid
bildningen av embryot hos blomväxterna sker i
flera fall näringsupptagandet genom h. i form
av starkt förstorade celler. Jfr Parasiter
och Embryologi (växter). O.Gz.

Hautbois [åbpa’] (fra., av haut, hög, och
bois, trä), se Oboe. — Hautbois t, se
O b o i s t.

Haut-Brion [å-briå’], ett rött bordeauxvin
(se d.o.).

Haute-contre [åt-kå’tro], gammal fransk
beteckning för altstämman (lat. contratenor
altus), se A 11. V.F.

Haute-Garonne [åt-garå’n], dep. i s.
Frankrike kring övre Garonne; sträcker sig i s. till
spanska gränsen; 6,367 kvkm.; 431,505 inv.
(1926). Huvuddelen av området är täckt av
tertiära och kvartära avlagringar. Odling av
vete och majs, vin, ätlig kastanj, äpplen och
persikor samt, särsk. kring Toulouse,
grönsaker. Stora ek- och barrskogar. Textilindustri,
läder-, sko- och tobaksfabriker samt
pappersbruk. Huvudstad: Toulouse, 180,771 inv. (1926).

E.S-z.

Haute-lisse-vävnad [åt-li’s-] (fra., hög solv),
en art tapisseri (se d.o.), där varpen är stående,
d.v.s. lodrät. H. tillåter stor bredd på väven
och begagnas därför särsk. för vävda tapeter
(se d.o.). Gobeläng (se d.o.) väves såväl i h.
som i basse-lisse (se d.o.). Inslaget skyttlas
ej in utan plockas. Slagbom kan ej användas,
utan inslaget packas med något redskap. Jfr
Vävstol. /.

Haute-Loire [åt-lpa’r], dep. i s.ö. Frankrike
kring övre Loire; 5,001 kvkm.; 260,610 inv.
(1926); utgör en del av Franska centralplatån;
har odling av råg, havre, korn, vete,
foderväxter och potatis. Avsevärd boskapsskötsel,
skogar av huvudsaki. barrträd, ek och bok.
H. äger kolfyndigheter och har siden- och
gummifabriker, pappers- och glasbruk samt
sågverk. Huvudstad: Le Puy, 19,821 inv. (1926).

E.S-z.

Haute-Marne [åt-ma’rn], dep. i n.ö.
Frankrike kring Marne; 6,257 kvkm.; 195,370 inv.
(1926); större delen av H. ingick i den gamla
prov. Champagne. Av åkerbruksväxterna äro
vete och havre viktigast; därnäst potatis och
foderväxter; häst- och nötkreatursavel.
Järnmalm finnes, och inom industrien spela
masugnar, gjuterier och olika slag av
smidesverk-städer den största rollen. Huvudstad:
Chau-mont, 15,178 inv. (1926). E.S-z.

Haut-empire, Le [la å-t-äpi’r], se B a
s-e m p i r e.

Hautes-AIpes [åt-z-aTp], dep. i s.ö.
Frankrike, kring övre Durance, som i s.ö. utgör
gräns mot dep. Basses-Alpes; 5,643 kvkm.;
87,963 inv. (1926). H.-A. ligger i Franska
Väst-alperna och är Frankrikes glesast befolkade
dep.; högsta punkten har massivet Pelvoux
(4,103 m.ö.h.). Huvudnäring är
boskapsskötsel. Stora fårhjordar drivas om somrarna hit
upp från Provence. Huvudstad: Gap, 10,660
inv. (1926). E.S-z.

Haute-Saöne [åt-så’n], dep. i ö. Frankrike
i övre Saönedalen; 5,375 kvkm.; 226,313 inv.
(1926). Omkr. halva arealen är odlad; de
viktigaste kulturväxterna äro vete, havre, råg,
potatis, vin, tobak, äpplen, plommon och
körsbär; av de sistn. beredes kirsch. Skog intar o.
V4 av arealen och utgöres i Vogeserna mest
av barrskog men inom det övriga området av
ek, bok, avenbok och asp. Häst- och
horn-boskapsavel. Kolfyndigheter och stenbrott
samt betydande metallindustri, glasbruk,
lergodsindustri, tegelbruk, färgerier, brännerier,
stärkelsefabriker, kemisk-teknisk industri,
olje-slagerier, kv&rnindustri och sågverk.
Huvudstad: Vesoul, 10,859 inv. (1926). E.S-z.

Haute-Savoie [åt-savQa’], dep. i ö. Frankrike
på gränsen mot Schweiz och Italien; 4,598
kvkm.; 245,317 inv. (1926); sträcker sig från
Mont Blanc till Rhöne och Genèvesjön.
Turisttrafiken utgör en betydande inkomstkälla.
Biodling, fjäderfä- och nötboskapsavel med en
avsevärd ostproduktion. Skogsbruk, någon
bomullsindustri samt urfabrikation med
centrum i Cluses. Huvudstad: Annecy, 17,223 inv.
(1926). E.S-z.

— 777 —

— 778 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jul 20 22:34:20 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svupps/1-12/0459.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free