Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hedin, 5. Sven - Hedin, 1. Gustaf - Hedin, 2. Greta - Hedinmedaljen - Hedjas - Hedjra - Hedkultur - Hedlinger, Johan Carl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HEDIN
graphisch-wissenschaftlichen Ergebnisse meiner
Reisen in Zentralasien, 1894—97” (i Petermanns
Mitteilungen”, Erg. Bd 28, 1900), ”Scientific
results of a journey in Central-Asia 1899—
1902” (6 bd, med 2 bd kartor, 1904—07),
”Southern Tibet. Discoveries in former times
com-pared with my own researches in 1906—08”
(9 bd, med atlas, 1916—22) samt de populärt
hållna ”En färd genom Asien” (1898), ”Asien,
tusen mil på okända vägar” (2 bd, 1903) och
”Transhimalaja” (3 bd, 1909—12). — I
agitationen för stärkandet av Sveriges försvar tog H.
livlig del både ss. talare och genom sina i
jätte-uppl. utgivna skrifter ”Ett varningsord” (1912)
och ”Andra varningen” (1914). Under
världskriget gjorde han sig känd ss. en ivrig
anhängare av centralmakterna samt utgav ett
antal skildringar från besök vid de olika
krigsskådeplatserna, därjämte ”Sveriges öde” (1918)
med aktivistisk tendens. — Litt.: S. Hedin, ”My
life as an explorer” (1926); Alma Hedin, ”Min
bror Sven” (s.å.); E. de Margerie, ”L’oeuvre
■de S.H. et 1’orographie du Tibet” (1929).
6) Alma Isabel Sofia H., den föregåendes
syster (f. 22/< 1876), v. värdinna för stiftelsen
”Govenii minne” 1907—27, led. av Stockholms
stadsfullmäktige 1911—17, en av
initiativtagarna till Blomsterfonden (se d.o.), har bl.a. utg.
”Maria Ekman” (1925) och ”Min bror Sven”
(1926) samt medarbetar under sign. A.Hdn i
”Svensk uppslagsbok”. S.N.
Hedi’n. 1) Sven Gustaf H., kemist (f. ®/io
1859), fil. d:r i Lund 1886, med. d:r 1893,
docent i kemi 1886, laborator i experimentell
fysiologi 1895, föreståndare för den biokemiska
«vd. vid The Jenner institute of preventive
medicine 1900—07, prof, i med. och fysiologisk
kemi i Uppsala 1908—24. H. har uppfunnit
hematokriten och har med denna apparat gjort
ingående undersökningar över de röda
blodkropparnas osmotiska förhållanden. Hans
övriga forskningar beröra proteinernas och
enzymernas kemi. Ss. medarbetare i Hammarstens
”Lärobok i fysiologisk kemi” har han särsk.
bearbetat den fysikalisk-kemiska delen. Wk.
2) Greta H., den föregåendes brordotter,
litteraturhistoriker (f. 21/s 1889), fil. d:r i
Göteborg 1928 (”Manhemsförbundet”), docent i
litteraturhistoria 1929, studierektor 1930 vid
Sigrid Rudebecks skola i Göteborg. H. har lämnat
flera grundliga bidrag till studiet av
nyromantiken och göticismen. H.E.
Hedi’nmedaljen, tillkommen 1930 genom
donation från Generalstabens litografiska anst.
(Börtzells tryckeri-a.-b.), präglas över Sven
Hedin och utdelas av Sv. sällskapet för
antropologi och geografi i guld för geografisk, särsk.
kartografisk forskning i mindre kända trakter,
i silver för gynnare av dylik forskning.
Medaljen har hittills (1932) endast tilldelats Sven
Hedin. J-C.
Hedja’s, prov, i Arabien, se H i d j a z.
Hedjra, se H i d j r a.
Hedkultur, lantbr. De hedar, som äro
någorlunda fruktbara, d.v.s. sådana, där ljungtorven
är tjock och där ljung o.a. hedväxter äro
frodiga, kunna i allm. kultiveras till skogsmark,
åker el. äng. Det svåraste hindret är i regel
ljungtorvens obenägenhet för ytterligare
för-multning. Denna process måste därför
påskyndas genom lämplig mekanisk
sönderdel-ning och luftning, bakterielivets upphjälpande
genom kalkning samt gödsling med stall- och
konstgödsel. Ofta har heden 25—40 cm. under
jordytan ett hårdnat jordlager, s.k. al, som
hindrar vattnets ned- och uppåtgående
rörelser och innehåller ämnen, som uttvättats ur
ytlagret men på ett visst djup åter utfällts.
Vid uppodling till åker avbrännes först ljungen,
varefter plöjes. Därefter märglas (märgel
anses bättre än kalk), och bearbetning verkställes
med tallriksharv el. liknande redskap. Efter
1 å 2 år ha torvorna skörnat, så att fältet kan
beredas för sådd av t.ex. råg. Al-lagret, om
sådant finnes, brytes med alvluckrare el.
liknande redskap. Nyaste danska metod för
uppodling av hed, som har al-lager, är att medelst
motorfräsare finfördela och sammanblanda
ljungtorven och det underliggande al-lagret.
Man erhåller på detta sätt en mycket bättre
åkerjord. Råg och potatis äro de dominerande
växterna på hedjordar; förr odlades mycket
bovete och spärgel. Lupiner odlas för
gröngödsling. Såväl klöver som andra baljväxter
och grässlag användas för vallanläggning. 1
regel måste ympjord el. bakteriekulturer
tillföras före odling av baljväxter. Hj.P.
Hedlinger, Johan Carl, medaljgravör
(1691—1771), f. i Schweiz, 1710—16 gravör- och
guldsmedslärling i Sitten och Luzern, 1716—
17 gravör i Metz och Nancy och där lärjunge
till medaljgravören S:t Urbain, 1717—18
studier vid akad. i Paris, 1718 anställd
som mynt- och medaljgravör i Sverige,
företog resor till Italien 1726—27, till Schweiz 1739
—44, utnämndes till hovintendent 1745 och
lämnade s.å. Sverige för alltid samt bosatte sig
i Schweiz men kvarstod formellt i tjänst med
bibehållen lön till sin död. — Av H:s många
sv. verk, till vilka hans vänner Keder och
Berch ofta ”inventerade” frånsidorna, kunna
utom den vackra myntsviten framhållas
medaljerna över Karl XH:s död (1718), Fredrik
I, Ulrika Eleonora och den gustavianska ätten
(1723), riksbanken (1729), riddarhuset (1731),
G. Cronhjelm (1733), målareakad. (1735), E
— 883 —
— 884 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
