Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hefaistos - Hefele, Karl Josef von - Heffners - Heffter, August Wilhelm - Hefner-Alteneck, 1. Jakob Heinrich von - Hefner-Alteneck, 2. Friedrich von - Hefner-enhet, hefnerljus - Hefnerlampa - Heftaliter - Heftye, Thomas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HEFELE
Hefaistos återvänder till Olympen. Rödfigurig
vasmålning från omkr. 440 f.Kr. München.
henne, då hon satte sig på den. Ingen utom H.
kunde befria henne, och denne vägrade, ända
tills Dionysos med vinets makt lyckades beveka
honom. Återbördad till Olympen, är H. den
konstförfarne hantverkaren i gudarnas krets,
upphovet till de kostbaraste smiden och
konstföremål, som sagan omtalar, dock närmast en
löjlig figur, armstark men bensvag liksom
smederna på jorden (jfr även Völund smed i
nordisk saga). H:s’ gemål är Charis, behagets
gudinna, el. Afrodite. Då den sistn. skänkte
sin gunst åt krigsguden Ares, smidde H. ett
konstrikt nät och fångade paret in flagranti
till gudarnas stora förlustelse. — H., vars kult
stammar från Mindre Asien, är urspr. den
gudom, som bor i elden, särsk. i dess form
av brinnande, ur jorden strömmande gaser.
Senare bragtes han i förbindelse med
smideskonst och vulkaner, i vilkas djup H. jämte
sina gesäller, kykloperna (se d.o.), troddes
smida åskviggar åt Zeus. Hans kult blomstrar
därför i vulkaniska trakter, ss. på Lemnos,
Lipariska öarna, kring Etna och Vesuvius. I
det eg. Grekland dyrkades H. företrädesvis i
industristaden Aten ss. hantverkets, särsk.
keramikens skyddspatron, tillsammans med
Athe-na firad vid smidesfesten (Chalkei’a). Konsten,
som föga sysselsatt sig med H., framställer
honom i arbetsdräkt med toppig filtmössa och
smidesverktyg. Romarna likställde honom med
Vulcanus (se d.o.). H.Sj.
Hefele [hé’-], Karl Josef von, tysk
katolsk teolog (1809—93), prof, i kyrkohistoria
i Tübingen 1840, biskop i Rottenburg 1869.
H:s främsta arbete är ”Conciliengeschichte” (7
bd, 1855—74, bd 8—9, 1887—90, utg. av J.
Hergenröther; flera senare uppl.). På
Vatikan-konsiliet 1870 tillhörde H. oppositionen mot
ofelbarhetsdogmen men underkastade sig
senare mötets beslut. S.N.
Heffners, sågverk och träsliperi i Sköns
socken, Västernorrlands län, tillhöriga J. A.
Enhörnings trävaru a.-b. Lth
Heffter, August Wilhelm, tysk
rätts-lärd (1796—1880), prof, i Bonn 1823, från 1832
i Berlin, berömd för sitt arbete ”Das
euro-päische Völkerrecht der Gegenwart” (1848; 8
Aufl. 1888). E.K.
Hefner-A’lteneck [hè’f-]. 1) Jakob
Heinrich v o n H.-A., tysk konst- och
kulturhistoriker (1811—1903), var länge verksam för
bevarandet av äldre kulturminnen, särsk. i
Sydtyskland, 1868—86 chef för nationalmuseet i
München. H. har utg. en rad utmärkta, delvis
av honom själv ill. skrifter, särsk. om äldre
metallkonst (senast ”Waffen” 1903) och om
träskulptur; det förnämsta arbetet är
”Trach-ten, Kunstwerke und Geräthschaften vom
frühen Mittelalter bis Ende des 18.
Jahrhun-derts” (3 Aufl., 10 bd, 1879—90). E.W.
2) Friedrich von H.-A., elektrotekniker
och fysiker (1845—1904), 1867—90 ingenjör vid
firman Siemens & Halske i Berlin. H. har bl.a.
uppfunnit trumankaret till dynamomaskiner
(1872; se Elektriska maskiner, sp.
301) och konstruerat en växelströmsmaskin
samt en för fotometriska ändamål avsedd
normallampa (se H e f n e r 1 a m p a). N.R-e.
He’fner-enhet, hefnerljus, se H e f n
erlam p a och Fotometri.
He’fnerlampa, en av F. v. Hefner-Alteneck
(1884) föreslagen fotometrisk normallampa.
Den består av en behållare, rymmande ung.
100 kbcm., vilken innehåller kemiskt rent
amylacetat. Detta förbrännes i en veke, som
uppfyller ett cylindriskt nysilverrör av 8,s mm.
yttre och 8,o mm. inre diam, och med en fri
längd av 25 mm. En dylik lampa representerar,
då den brinner med 40 mm. låghöjd, i
horisontell led enheten för ljusstyrka, hefnerenhet
el. hefnerljus (jfr Fotometri). N.R-e.
Heftali’ter, sannolikt med hunnerna (se d.o.)
besläktat folk av turko-tatariskt el. möjl.
mongoliskt ursprung. H. uppträdde o. 400 i
Sogdiana, intogo o. 425 Baktrien men
tillbaka-slogos 428, vände sig sedan mot Indien
och underlade sig under Mihirakula (c:a
500—540) hela nuv. och en del av mellersta
Indien. 528 besegrade vid Kahror, måste de
draga sig tillbaka till Kaschmir, som de
behärskade till 565. Samtidigt förintades genom
en koalition mellan sasaniderriket och det
centralasiatiska turkväldet deras makt i Sogdiana
och Baktrien (556); h. försvinna därefter ur
historien. C.F.
Heftye, Thomas Thomassen, norsk
militär och kommunikationsexpert (1860—1921),
ingenjörsofficer, sv.-norsk militärattaché i
Paris 1900—02, militär rådgivare hos norska
— 899 —
— 900 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
