Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Heftye, Thomas - Hegar, Friedrich - Hegardt, Peter - Hegel, 1. Friedrich
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HEGEL
statsrådsavd. i Stockholm 1903—05,
försvarsminister juni-okt. 1903 och mars-april 1908,
generaldirektör och chef för Norges telegraf- och
statstelefonväsen 1905—21. H. omkom vid en
järnvägsolycka i närheten av Trondheim 19/»
s.å. H., som betytt mycket för utvecklingen
av telegraf, telefon och radio m.m. i Norge,
var 1919—20 Norges representant i den
internationella kommissionen för Sönderjylland. Th.
Hegar, Friedrich, schweizisk tonsättare
och dirigent (1841—1927), sedan 1863 i Zürich,
först som
konsertmästare, sedan som
dirigent, till 1914
direktör för den 1876
av honom grundade
musikskolan. H:s
rykte som tonsättare
är huvudsaki. knutet
vid manskörerna
(”Totenvolk”,
”Rudolf von
Werden-berg”, ”Schlafwan-del” m.fl.), vilka med
sin virtuosa, starkt
måleriska hållning visade denna konstart nya
vägar. F.S-l.
Hegardt, Peter Josias, militär (f. 3/io 1868),
underlöjtnant i Bohusläns reg. 1889, löjtnant
vid Generalstaben 1902, överstelöjtnant 1913
och vid Hallands reg. 1914, t.f. chef för reg.
1915, överste 1916, generalmajor och chef för
6:e arméfördelningen 1926 och för N.
arméfördelningen 1928. H. gjorde 1902 en
studieresa till Ryssland och var 1904—05 attacherad
vid japanska armén under rysk-japanska kriget,
1907—09 lärare vid Krigsskolan och 1913—15
chef för Inf.-skjutskolan. Han har anlitats ss.
sakkunnig i ett flertal kommittéer. H. har utg.
”Krigshistoriska ex. från kriget i Östasien
1904—1905” (1910) och ”Biografiska
anteckningar om slägten H.” (1910). E.Bz.
Hegel. 1) Georg Wilhelm Friedrich H.,
tysk filosof (27/s 1770—14/ii 1831), f. i Stuttgart,
där fadern var sekreterare i räntekammaren och
sedermera avancerade till exp.-råd. Intrycken
från föräldrahemmet med dess
gammalprotestantiska religiositet och traditionsbundna
livsföring blevo i hög grad bestämmande för H:s
karaktärsutveckling. Vid hemstadens
gymnasium, en konservativ ”lärd skola” med lutersk
teologi och klassiska språk som huvudämnen,
fick han sin första vetenskapliga fostran.
Dagboksanteckningar från denna tid visa honom
som en yngling med brådmogen intelligens och
törst efter kunskaper på alla områden;
historien synes ha varit huvudföremålet för hans
studier och reflexioner. 1788—93 studerade
F. Hegel. Stick av L. Sebbers.
han teologi i Tübingen; under denna tid
rycktes han med av studenternas allmänna
entusiasm för Rousseau och de franska
revolutions-idéerna, medan han samtidigt fördjupade sig i
religionsfilosofiska studier och dyrkade
antikens skönhetsvärden tillsammans med sin nära
vän, den blivande diktaren Hölderlin. Under
de 7 följ, åren var han informator först i Bern
hos en patricierfamilj, sedan i ett köpmanshem
i Frankfurt a.M., där han åter träffade
Hölderlin och fick bevittna dennes tragiska
kärlekshistoria. Informatorstiden var av stor beydelse
för H:s utveckling till självständig tänkare.
Under inflytande av Schelling inriktar han sig på
filosofiska problem, och hans försök att
bestämma kristendomens väsen föra honom till
närmare studier av den religiösa mystikens
tankevärld. I tron på en gudomlig enhet, som
framträder i stridens och motsättningens form
för att åter försonas med sig själv, ser han
kristendomens ledande idé och på samma gång
klaven till tydningen av universums gåta. —
1801 blev H. docent i Jena, där Schelling vid
denna tid verkade, och i sina skrifter
försvarade han identitetsfilosofien gentemot angripare
från olika läger. Samtidigt arbetade han med
outtröttlig energi på att utforma sitt eget
system; i hans förstudier kan man följa hans
mödosamma strävan att vinna ett uttryck
— 901 —
— 902 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
