Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Helikonier - Helikopter, skruvflygare - Helikrysin - Helin, Johan - Heliocentrisk - Heliodormetoden - Heliodoros - Heliofob - Heliogabalus, Elagabal - Heliograf el. fotoheliograf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HELIKONIER
Heliko’nier, Heliconi’idæ, en i det tropiska
Amerika utbredd fam. dagfjärilar. H. äro
medelstora fjärilar med jämförelsevis smala
vingar, som äro skarpt tecknade i svart, gult
och orangerött. De ha en sakta svävande flykt,
och en del arter uppträda i stora svärmar. H.
ha obehaglig lukt och smak, varigenom de äro
skyddade för angrepp av fjäriljagande djur.
Deras brokiga färger ha därför uppfattats ss.
”varningsfärger”. Jfr M i m i c r y. E.W-n.
Heliko’pter, skruvflygare, är baserad
på en el. flera horisontella propellrar som
bärande organ. H:s fördel är framför allt dess
förmåga att starta och landa lodrätt, varvid
ytterst små fält kunna användas ss.
flygplatser, samt dess förmåga att förbli stillastående
Papins gyroptär.
över en bestämd punkt. H. har emellertid ännu
icke övervunnit experimentstadiet. Betydande
arbeten på lösandet av h.-problemet ha
nedlagts av bl.a. Pescara. Före världskriget
sysslade ett par franska ingenjörer, Papin och
Roul-ly, ävenledes med problemet och konstruerade
en på sykomorlönnfruktens princip byggd
en-vingad h. gyroptären, mest liknande en
jättestor, motordriven bumerang. — lautogiron
har h.-principen på ett genialiskt sätt funnit
användning för att nedbringa start och
land-ningssträckor samt för att minska riskerna av
motorstopp. H.K-n.
Helikrysi’n, ett i hedblomster
förekommande rött färgämne.
Helin, Johan, ämbetsman (1679—1753),
aktuarie vid Riksarkivet 1710, bondeståndets
sekreterare vid 1719 års riksdag, sekreterare i
Antikvitetsarkivet 1725—50. Hans tid där —
mellan Peringsköldarna och Berch — blev en
nedgångsperiod för inst.; hans obestridliga
lärdom förmådde ej råda bot på följderna av
hans bristande energi. . Sin bästa insats gjorde
han som hjälpsam förmedlare av uppgifter om
verkets skatter till tidens forskare. Själv
framträdde han ej som vetenskaplig förf. N.L.R.
Helioce’ntrisk, hänförd till solen som
utgångspunkt el. medelpunkt. Genom
astrono
miska observationer bestämmas
himlakropparnas geocentriska orter, d.v.s. de riktningar,
i vilka de synas från jorden. Känner man en
himlakropps avstånd, kan dess motsvarande
heliocentriska ort, d.v.s. dess riktning sedd
från solen, beräknas. Skillnaden mellan
geo-centrisk och heliocentrisk ort är betydlig
endast för de närmaste himlakropparna, således
för dem, som tillhöra planetsystemet. Då
planeterna röra sig kring solen som medelpunkt
och således bilda ett heliocentrisk system, blir
förändringen i deras heliocentriska orter
mycket regelbunden i motsats till förhållandet med
de geocentriska (jfr Planetsystemet).
För stjärnorna är skillnaden mellan de båda
orterna ytterst ringa och mätbar endast för
de närbelägna (jfr Paralla x). M-t.
Heliodo’rmetoden, fotografisk
kopieringsme-tod, varvid användes en ljuskänslig blandning
av kromat med en kolloid och ett färgämne.
Jfr Gummitryck och
Pigmentkopie-r i n g. Szl.
Heliodo’ros, grekisk diktare (förmodl. c:a 300
e.Kr.), bördig från Emesa i Syrien. H:s’ digra
och uppfinningsrika kärleks- och
äventyrsroman ”Theagenes och Gharikleia” fick en
oerhörd popularitet och står ännu som typisk
representant för sin genre (återupptagen i
senrenässansens sentimentala och pikareska
romaner). Temat — två älskande skiljas på första
sidan för att efter växlande vidriga öden
återförenas på den sista — har inom genren blivit
i oändlighet varierat. Uppl. av I. Bekker (1855).
I.H.
Heliofo’b, ljusskygg. Ljuset utlöser
smärtförnimmelse från hornhinna och
regnbågshin-na vid vissa sjukdomar samt från näthinnan
vid ringa pigmentering av ögats vävnader.
Varje försök att öppna ögat medför, att
ögonlocken knipas starkt samman. Jfr A 1 b i n i s m.
MiH.
Helioga’balus, E 1 a g a b a 1, romersk kejsare
(d. 222), hette eg. Bassianus och var urspr.
präst vid soltemplet i Emesa i Syrien. Vid 14
års ålder av legionärer upphöjd till romersk
kejsare år 218, sökte han i Rom införa dyrkan
av den syriske solguden, Sol invVctus Elagabal,
och göra dennes idol, en från Emesa
importerad svart sten, till rikets högsta gudom. I
själva verket sökte H. införa en slags
mono-teism, men då kulten av hans gud var
synnerligen orgiastisk och han själv en fördärvad
vekling, kunde han icke genomföra sina planer.
Han mördades jämte sin moder, och sedan
trängdes kulten av den syriske solguden
alldeles undan. Efr.B.
HeliograT el. fotoheliograf,
instrument för fotografering av solen. För
fotogra
— 971 —
— 972 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
