Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Helioskop - Heliostat el. siderostat - Helioterapi - Heliotrop - Heliotropin - Heliotropism - Heliotropium - Heliozoa - Helipterum - Helium - Heliumstjärnor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HELIOSTAT
ning av solljuset vid solobservationer. Vid
betraktandet av solen är det nödvändigt att högst
avsevärt försvaga det ur kikaren utträdande
ljuset, innan det träffar ögat. Detta sker ant.
genom att framför okularet sätta en
planpa-rallell, mörkfärgad glasplatta el. också genom
särsk. konstruerade helioskopiska okular. I
dessa försvagas ljuset ant. genom upprepade
reflexioner, genom polarisation el. genom
kombination av båda dessa principer. M-t.
Heliosta’t el. s i d e r o s t a t, en fullkomligt
plan, försilvrad glasspegel, som genom ett
urverk kan sättas i roterande rörelse på sådant
sätt, att strålarna från en himlakropp, t.ex.
solen, ständigt reflekteras i en viss
oföränderlig riktning. M.-t.
Helioterapi’, med., se Ljusbehandling.
Heliotrop
å’pj. 1) Bot., se H e 1 i o t r [-o-p i u m.
2) Geod., en av Gauss uppfunnen apparat,
vars väsentliga del utgöres av en vridbar
spegel, som med hjälp av en enkel, sinnrik
rikt-anordning manövreras för hand så, att
solljuset ständigt reflekteras i viss önskad
riktning. H. användes som syftmål vid
triangelmätning. För observatören framstår därvid
en på flera mils avstånd uppställd h. som en
klart lysande punkt. l.C.J.
3) Mineral., varietet av kvarts (se d.o.);
användes ss. halvädelsten.
Heliotropi’n, kemisk-tekniska namnet på
piperonal (se d.o.).
Heliotropi’sm, biol., detsamma som
fototro-pism (se d.o.).
Heliotro’pium, växtsläkte av fam.
strävbla-diga, med över 200 i varma och tempererade
zonerna inhemska arter, örter el. buskar med
strödda, äggrunda el. lansettlika blad, små, i
knippen anordnade blommor, fatlik krona och
terminalt stift. Flera arter odlas som
prydnadsväxter, ss. H. europæ’um, med små,
luktlösa, vita blommor (från s. Europa och
Kaukasien), och H peruvia’num, med större,
vaniljdoftande, ljusblå blommor (från Peru och
Ecuador). Av den senare framställes i
Syd-frankrike heliotropolja genom enfleurage. O.Gz.
Heliozo’a, en ordn. urdjur, se S o 1 d j u r.
Heli’pterum, släkte av fam. korgblommiga
växter med o. 50 arter i Australien och
Kap-landet. De äro 1- el. fleråriga örter, ofta
im-morteller (se d.o.) med torra, hinnaktiga, röda,
vita, gula el. brunfärgade holkfjäll. H.
(Acro-cli’nium) ro’seum med vanl. rosenröda, H.
co-rymbiflo’rum med vita och H.
Humboldtia’-num med gula blommor odlas ss.
prydnadsväxter i trädgårdar och användas i såväl friskt
som torkat tillstånd till buketter och kransar.
A V-e
Heltotropium peruvianum.
HeTium, kemiskt element, He, atomvikt
4,002, atomn:r 2, hör till de s.k. ädelgaserna,
vilka under vanliga betingelser icke kunna
ingå några som helst kemiska föreningar. Redan
1868 upptäcktes i solspektrum en gul linje till
ett okänt grundämne, som fick namnet h.
Ram-say fann sedan 1895 genom behandling av
mineralet cleveit med svavelsyra denna gas, som
vid spetralanalys visade sig vara identisk med
det i solen funna. H. bildas vid alla under
a-strålning försiggående radioaktiva
omvandlingar. Det finnes därför alltid i radioaktivt
vatten och radioaktiva mineral. Ur de senare
kan h. frigöras genom behandling med syror
el. genom stark upphettning. Luften innehåller
0,oooo5 °/o h., i de högre luftlagren mera. På
enstaka ställen i Nordamerika utströmma ur
jorden stora mängder av relativt starkt h.-haltiga
(nära 1 °/o) gaser. Sedan 1917 framställes h. i
Amerika ur dessa naturgaser för att användas
för luftskepp. H. är näst väte den lättaste av
alla gaser, spec. vikt 0,i37 (luft = 1), men på
gr. av sin kemiska indifferens icke eldfarlig
till skillnad från väte.
Framställningsförfaran-det bygger på den principen, att h. vid låg
temp. i motsats till andra gaser icke upptages
av adsorptionskol. Först vid —268,»°
kondenseras h. till vätska, som vid —272,o° blir fast.
Jfr F 1 y t a n d e h. Lj.
HeTiumstjärnor, stjärnor, vilkas spektrum
karakteriseras av absorptionslinjer,
härröran
— 975 —
— 976 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
