Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Heliumstjärnor - Helix - Helladisk kultur - Helland, Amund Theodor - Helland-Hansen, Björn - Hellant, Anders - Hellas - Hellberg, Johan Carl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HELLBERG
de sig från grundämnet helium. Jfr
Stjärnor M-t.
Helix, släkte av fam. Heli’cidæ bland
lung-snäckorna, med skivlikt, kul- el. kägelformigt,
ung. lika högt som brett, ofta tvärbandat skal,
försett med bred mynning. Djuren, som lägga
sina ägg i klumpar i jorden, kunna draga sig
in helt och hållet i skalet, vars mynning vid
vinterns inträde täckes med ett kalklock, ett
s.k. epifragma. Släktet, som omfattar mycket
talrika arter, nu uppdelade på många
undersläkten, förekommer över hela jorden; många
fossila arter ända från eocenperioden äro
kända. Bland sv. arter märkas den av munkar
införda, på vissa ställen, ss. i
Stockholmstrakten och Skåne, rätt allmänna H. poma’tia,
vin-bergssnäckan, de i s. och mellersta Sverige
förekommande H. horte’nsis och nemora’lis,
den förra med ljus, den senare med mörk
skalmynning, samt den i kalkstenstrakter levande,
skivlika H. lapi’cida. Åtskilliga arter ätas av
befolkningen i Mellan- och Sydeuropa. O.C-n.
Hella’disk kultur, se Egeisk kultur.
Helland, Amund Theodor, norsk geolog
(1846—1918), 1885 prof, i geologi och
bergsvetenskap vid univ. i Kristiania. H:s
verksamhet omfattade såväl gruvgeologi för Norges
gruvor (särsk. Kongsbergs silvergruva) som,
i sht under senare delen av hans levnad,
allmän geologi, fjordarna, insjöarna och
gla-ciärerna, där han förfäktade glaciärisens
ero-derande kraft. H. har även utövat rent
geo-grafisk-topografiskt författarskap (”Land og
Folk”, 1898—1908). K.A.G.
Helland-Hansen, Björn, norsk oceanograf
(f. 1877), prof, och föreståndare för geofysiska
inst. i Bergen,
ständig styrelseordf. i
Chr. Michelsens
In-stitutt for videnskap
og åndsfrihet; har
inlagt stor förtjänst
i upprättandet och
organisationen av
dessa institut. H. har
utfört viktiga och
förebildliga arbeten
över Nordatlantens
fysiska oceanografi,
till stor del i
sam
arbete med F. Nansen. Han uppfann 1905
en metod — nu ett av den teoretiska
havs-forskningens allra främsta hjälpmedel —
att under vissa förutsättningar medelst det
s.k. Bjerkneska virvelteoremet beräkna
havsströmmarnas hastigheter. H. har energiski
arbetat för exakt iakttagelse (från förankrad
farkost) av havsvattnets rörelse, ävensom
Vinbergssnäcka, Helix pomatia.
för bruket av s m å forskningsfartyg. Även i
övrigt har han verksamt bidragit till
utveckling av den fysiska havsforskningens metodik,
och han har i Bergen personligen utbildat
ett stort antal oceanografer från alla delar av
världen. V. W.E.
Hellant, Anders, astronom (1717—89),
auskultant i Kommerskollegium 1737, v.
häradshövding i Torneå 1741, ekonomidirektör
i Lappmarken 1756, deltog 1736—37 i
Mauper-tuis’ gradmätningar i Lappland och 1748—49 i
den sv. gränskommissionen. Bland H:s skrifter
märkas ”Et nyt sätt at fiska i the norrländska
elfwer” (1738) samt almanackor för Torneå
horisont (1744, 1748). Betydelsefulla äro H:s
(jämte Celsius) företagna undersökningar av
den sv. kustens höjning. W.N.
He’llas (grek. Hella’s), i antiken urspr. namn
på en stad med tillhörande landskap i s.
Thes-salien, senare benämning dels för den grekiska
fastlandshalvön, dels i vidsträcktare
(etnografisk) mening för hela den värld, där greker
(hellener) byggde och bodde. H., liksom
hellennamnet alltid använt av grekerna själva, är
även det moderna Greklands inhemska
benämning. H.Sj
Hellberg, Johan Carl, ämbetsman och
publicist (1815—77). Efter studier i Uppsala
gick H. ämbetsmannavägen, blev 1853
protokollssekreterare i hovexp., 1856
postkommissarie och 1857 postdirektör i Hamburg, där
han verkade till 1869. H. inlade förtjänst om
det sv. postväsendets modernisering. Han
gjorde sig dock mest känd som konservativ
publicist, var ansvarig utg. av ”Sv. biet” 1840—
44, utgav 1845 ”Morgonen”, ingick s.å. i
”Post-och inrikes tidningar”, vars utg. han var 1847
—56. H. författade intressanta men starkt
partifärgade memoarer: ”Ur minnet och dag-
— 977 —
— 978 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
