Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hellberg, Johan Carl - Hellberg, Frithiof - Hellberg, Mauritz - Hellbom, Per Johan - Hell dig, du höga Nord - Helle - Hellebæk - Hellebard - Helleborein - Helleborus - Hellefors - Hellefors bruks a.-b. - Hellekis - Helleland - Hellen - Hellen, Eduard von der
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HELLBERG
boken”, utg. under pseud. P o s t h u m u s (12
bd, 1870—74). H.E.
Hellberg, Johan F r i t h i o f, publicist (1855
—1906). H. arbetade på skilda håll i
tryckeri-och förlagsbranschen, redigerade den ill.
vecko-tidn. ”Svea” 1886—87 och uppsatte i dec. 1887
”Idun” (se d.o.). H.E.
Hellberg, Karl M a u r i t z Bernhard,
publicist och politiker (f. 14/io 1859). H. studerade
i Uppsala, där han
var framträdande
medl. av
studentföreningen Verdandi (se
d.o.). Fil. kand. 1888.
inträdde H. som
medarbetare i
”Karlstads-tidn.”, blev dess red.
1890 och utg. 1903.
Under H:s ledning
har tidn. blivit en av
landsortens mest
beaktade. H:s publicis
tiska gärning har
va
rit av största betydelse för det politiska
och kulturella livet i Värmland. I politiskt
och socialt avseende uppträdde han länge
radikalt men har på senare år blivit betydligt
mera moderat. . H. ivrade för allmän
rösträtt, var v. ordf, vid ”folkriksdagarna”
1893 och 1896 samt tog initiativet till den
stora rösträttspetitionen 1899. Varm
fredsvän, har H. intagit en avgjort försvars-
vänlig ställning. I unionsfrågan höll H. på
gemensam utrikesledning men förordade 1905
en fredlig överenskommelse. H. har varit led.
av F.k. sedan 1910 med undantag av 1926—
27. Han var medl. av Liberala
samlingspartiets förtroenderåd 1912—23 och slöt sig vid
Frisinnade landsföreningens sprängning 1923
till det nya liberala partiet. Sedan 1910 är
han medl. av Värmlands läns landsting, 1919
—30 ordf. H. har haft betydelse för
litteraturen som nära vän till G. Fröding, som han
skildrat i ”Frödingsminnen” (1925). H.E.
Hellbom, Per Johan, botanist (1827—
1903), läroverksadjunkt i Örebro, utgav ett
flertal arbeten över Sveriges lavar, ss.
”Neri-kes lafflora” (1870), ”Norrlands lafvar” (1884),
”Bornholms lafflora” (1890) m.fl. O.Gz.
Hell dig, du höga Nord, begynnelseorden till
en fosterländsk hymn, förf. 1835 av F. B.
Cöster och tonsatt av B. H. Crusell.
Helle, grek, mgt., dotter till Athamas och
Ne-fele, sökte jämte brodern Frixos på en
simmande vädur rädda sig undan styvmodern Ino
men föll i havet (”Hellesponten”) och
drunknade. W.N.
Hellebæk, stationssamhälle och badort i
Frederiksborg amt, vid Öresund n.v. om
Helsingör; 1,024 inv. (1930). Klädes- och
bomullsfabriker. G.N.
Hellebard, se Hillebard.
Helleborei’n, glykosid ur roten av
Helle’bo-rus niger, som har digitalisliknande verkningar
på hjärtat.
Helle’borus, släkte av fam. ranunkelväxter
med o. 15 arter i Mellaneuropas bergstrakter
och i Medelhavsområdet. De äro 2- el.
fleråriga, tidigt på våren blommande örter med
rotstock, hand- el. fotdelade, bredflikiga,
stundom vintergröna blad och ensamma el. i
sammansatt klase ordnade, stora, gröna, röda el.
vita blommor. Alla H.-arter äro giftiga och
innehålla 2 stycken glykosider, helleborein
(se d.o.) och h e 11 e b o r i n, på gr. varav
rotstockarna av bl.a. H. niger och H. orienta’lis
tidigare haft medicinsk användning. Många
arter, ss. H. niger, julros, med vita, H. vi’ridis,
prustrot, med blekgröna blommor, äro prydliga
trädgårdsväxter, särsk. på skuggiga, mot n.
belägna ställen, men odlas också ss. krukväxter.
A.V-e.
Hellefors, se Hällefors.
Hellefors bruks a.-b., moderbolag i den s.k.
Wargökoncernen, grundades 1874 under
namnet Wargöns a.-b., vilket vid rekonstruktion
1925 ändrades till nuv. Firmanamnet Wargöns
a.-b. övertogs därvid av det 1864 bildade
Hellefors bruks a.-b., vars stamaktier ägas av det
nuv. Helleforsbolaget, vilket även äger samtliga
aktier i Laxå bruks a.-b. (se d.o.) och A.-b.
Hellefors manufakturverk samt
aktiemajoriteten i A.-b. Sv. stållinor. H. äger järnverk,
trä-sliperi, sågverk, lådfabrik och snickerifabrik
vid Hällefors, masugn m.m. vid Sikfors,
sulfit-och sulfatfabrik vid Fredriksberg, sågverk vid
Tyfors, kalkbrott vid Kockelbo, Hasselhöjden
och Skatviken, gruvfält vid Sirsjöberg,
Finn-berg och Björnkärr, 21 vattenkraftstationer,
utbyggda för c:a 19,000 hkr., samt c:a 115,000
har produktiv skogsmark och inägor.
Arbetarantal c:a 3,600. Omslutning 31/is 1931 62,t
mill. kr., därav aktiekapital 29,5 mill. Lth.
Hellekis, se H ä 11 e k i s.
Helleland, hd i Rogaland fylke, s.v. Norge,
n.ö. om Egersund; 143,26 kvkm.; 986 inv.
(1930). S
He’Ilen, grek, myt., grekernas (hellenernas)
mytiske stamfar, son av Deukalion och Pyrrha.
H:s söner, Aiolos och Doros, samt sonsöner,
Achaios och lon, ha givit namn åt grekernas 4
huvudstammar, eoler, dorer, akajer och joner
H.Sj.
Hellen, E d u a r d von der, tysk filolog (f.
1863), har skrivit ”Goethes Anteil an Lavaters
Physiognomischen Fragmenten” (1888) och
— 979 —
— 980 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
