Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. Henrik VIII (konung av England) - 9. Henrik av Lancaster (engelsk hertig)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HENRIK
8; H. VIII, konung (1491—1547). Yngre
son till H.7) och Elisabet av York, blev H.
vid den äldre brodern Arturs död 1502 prins
av Wales. Han äktade därpå sin broders änka,
den spanska prinsessan Katarina, med v>lken
han hade dottern Maria. Vid faderns död
1509 besteg H. den engelska tronen. Hans
yttre politik bestämdes till en början av
handelsintressena och den gamla motsättningen
till Frankrike; han anslöt sig till den mot
detta fientliga Heliga ligan men ernådde inga
större resultat. Då han efter Frans I:s
nederlag vid Pavia 1525 närde vittsvävande
planer på att vinna franska tronen och mötte
ringa sympati härför hos sin allierade, Karl
V, slog H. om och började närma sig
Frankrike. Hans mäktige minister, kardinal
Wol-sey (se denne), som drömde om att spela en
medlarroll i kampen på fastlandet, arbetade
för ett giftermål mellan H. och en fransk
prinsessa. Både han och H. önskade näml,
få till stånd en skilsmässa med Katarina,
varvid H. drevs av önskan att äkta en av hennes
hovdamer, Anna Boleyn (se denna). Planerna
stötte dock på motstånd hos påven, som
vägrade att giva sitt samtycke till skilsmässa
trots alla H:s och Wolseys ansträngningar.
Misslyckandet kostade Wolsey hans ställning
1529. Inom parlamentet var missnöjet med
Henrik VIII av England. Målning troligen av
Luke Hornebolt.
påvens ingripande i vad man ansåg vara en
inre engelsk angelägenhet starkt, och det kom
snart till en öppen schism mellan H. och Rom.
H. förklarade sig med det servila
parlamentets bifall för den engelska kyrkans
överhuvud och ingick giftermål med Anna Boleyn
De avgifter, man tidigare givit Rom ss.
annaler m.m., upphävdes el. tilldelades kronan. En
engelsk nationalkyrka uppstod, och en
anti-katolsk reaktion vidtog, som leddes av den
hänsynslöse och våldsamme Thomas
Crom-well (se denne), vilken efterträtt Wolsey ss.
H:s ledande minister. Det var framförallt
klostren, som drabbades hårt av en reduktion,
vilken upphävde inemot 600 av dem. Den
våldsamhet, varmed man gick tillväga, vållade
emellertid stort missnöje, och H. tvangs att
inslå på moderatare vägar; Cromwell föll i
onåd och halshöggs. Av betydelse för
framtiden blev det starka intresse, H. visade för
skapandet av en engelsk sjömakt. Klosterreduk
tionen tillförde kronan stora rikedomar, även
om myckel gods kom i adelns och
biskoparnas händer. Välståndet steg även kraftigt
under H:s regering. — H. var en kraftfull
härskartyp, som trots sina utpräglat autokratiska
tendenser förstod att begagna sig av dugliga
rådgivare och även kunde medge dem
avsevärt inflytande. Han var en blodfull
renässanstyp i all sin stolta självhävdelse med
starka drag av sinnlighet, framförallt
ådagalagda genom hans många giftermålshistorier.
Anna Boleyn lät han på misstanke för otrohet
avrätta 1536 för att omedelbart därefter gifta
sig med Jane Seymour, som dog 1537 strax
efter sonen Edvards födelse. 1539 kom på
Cromwells tillskyndan ett äktenskap till stånd
med Anna av Kleve, från vilken han skildes
efter få dagar, då hon ej behagade honom.
1540 gifte han sig ånyo med Katarina Howard,
vilken 1542 halshöggs, överbevisad om otrohet.
Endast den sjätte och sista av hans gemåler,
Katarina Parr, överlevde honom. Trots all
sin despotism och sina anlag för grymhet, som
drabbade även hans förtrogne, ss. Wolsey och
Cromwell, om de ej förmådde tillfredsställa
hans vilja, var H. populär hos det engelska
folket; otvivelaktigt är han vid sidan av sin
och Anna Boleyns dotter, Elisabet, den främste
härskaren på Englands tron under 1500-talet.
— Litt.: A. F. Pollard. ”Henry VIII” (1902);
E. Hackett, ”Henry VIII” (1929, sv. övers,
s.å.). — Jfr färgpl. vid art. Holbein. H.Bg.
9) H. av Lancaster, hertig (1229—
1361), sonsons son till H.3), en av de främsta
engelska härförarna under tidigare delen av
hundraårskriget. H. blev 1337 earl av Derby,
utnämndes 1345 till befälhavare i Akvitanien,
— 1073 —
— 1074 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
