Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Herero, ovaherero (damara) - Heresi - Herford - Hergeir - Hergenröther, Josef - Hergesell, Hugo - Hergesheimer, Joseph
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HERGESHEIMER
dräkter bäras. Bland danserna äro särsk. de
mimiska djurdanserna anmärkningsvärda. H.
ha en rik skatt av sagor, ej minst djurfabler.
— De v. om h. boende berg-damara el.
berg-daman äro mycket primitiva och leva
huvudsaki. på insamling av vegetabilier och smådjur.
De tala numera ett slags hottentottska, men äro
till typen negrer. G.B-r.
Heresi’ (ytterst grek. hai’resis), kätteri (se
d.o. och Schism). — H e r e’t i k e r, kättare.
— H e r e’t i s k, kättersk, irrlärig.
He’rford [-fårt], stad i n.ö. prov. Westfalen,
Preussen, vid Werre (biflod till Weser),
knutpunkt på järnvägen Berlin—Hannover—Hamm
—Köln; 35,940 inv. (1925). H. delas av Werre
och dennes biflod Aa i flera delar. I den äldsta
stadsdelen, mellan dessa floders huvudarmar,
ligga Münstern (1200 talet), Johanneskyrkan
(1300-talet), rådhuset (1917) samt ett antal
byggnader från 1500-talet. Textil- och
maskinindustri, gjuterier; tillverkning av möbler,
socker, cigarrer, bleckvaror, mattor m.m. —
H. uppstod invid benediktinnunnornas 819 till
H. förlagda riksabbotsdöme (evang. 1530,
upphävt 1802) och lydde under delta, hörde senare
till hansan, kom 1547 till Jülich, blev 1631
riksstad och kom 1647 till Brandenburg.
O.P.;[B.]
Ratskeller i Herford.
Hergeir, svensk hövding på 800-talet,
omtalad i Ansgarslegenden ss. Ansgars främste
gynnare i Birka, vars ”prefectus” han skall ha
varit. H.Bg.
He’rgenröther, Josef, tysk katolsk teolog
(1824—90), prof, i Würzburg 1852, kardinal
1879 och prefekt för det påvliga arkivet i Rom.
På Vatikankonsiliet 1870 tillhörde H.
ofelbar-hetsdogmens ivrigaste förkämpar. Av hans
kyrkohistoriska och kyrkorättsliga arbeten
märkas: ”Kalholische Kirche und christlicher
Staat” (1872, flera senare uppl.), ”Handbuch
der allgemeinen Kirchengeschichte” (3 bd,
1876—80, 6 Aufl., 4 bd, 1924—25) samt bd
8—9 av Hefeles ”Conciliengeschichte”. S.N.
Hcrgesell [hä’rgezäl], Hugo, tysk
meteoro-log (f. 1859), 1900 prof, i Strassburg, 1914
föreståndare för det
aero-logiska observatoriet i
Lindenberg och prof,
i Berlin. H. är mest
känd genom sina
arbeten för
utforskandet av högre delar av
atmosfären genom
ballonger och drakar.
Han utger sedan 1904
”Beiträge zur Physik
der freien
Atmosphä-re” och sedan 1914
”Die Arbeilen des
preussischen aeronaulischen Observatoriums
bei Lindenberg”. H.K-r.
Hergesheimer [hä’gishalma], J o s e p h,
nordamerikansk förf. (f. 1880). Av H:s romaner,
präglade av fin
karaktärsteckning och
minutiöst målande
miljöskildring, äro
övers, till sv. bl.a.
”Ammidons hus”
(1929), ”Släkten
Penny” (1921),
”Ludo-wika Winscombe”
(1924) och ”Den
brokiga schalen” (1926).
I ”Balisand” (1924)
och ”The
Limesto-ne tree” (1931)
be
handlar H. historiska motiv, ”Swords and
roses” (1929) innehåller studier över
inbördeskriget, och ”Sheridan” (1931) är en biografi
över general P. H. Sheridan”. H:s intressen
sträcka sig även till såväl Västindiens städer
som amerikanska antikvileter, varom ett par
böcker och ett flertal artiklar viltna. ”From
an old house” (1925) är ett delvis
självbiografiskt arbete. E.J.E
— 1129
— 1130 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
