Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hergt, Oskar - Herholdt, Johan Daniel - Heribert-Nilsson, Nils - Hering, Ewald - Heringsdorf - Heri-rud - Héristal - Herje- - Herkner, Heinrich - Herkogami - Herkomer, Hubert von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HERGT
Hergt, Oskar, tysk politiker (f. 1869),
jurist, domliavande 1900, 1902 i den preussiska
förvaltningens tjänst, 1910—14 i
finansministeriet, 1915 landshövding i Liegnitz, 1916 i
Oppeln, -tug. 1917—nov. 1918 finansminister i
Preussen, var i dec. 1918 en av grundarna av
tysknationella folkpartiet och till okt. 1924
dess ordf., tillhörde 1919—23 preussiska
lantdagen och blev medl. av riksdagen 1920, där
han från jan. 1925 var ordf, i utrikesutskottet.
I jan. 1927 blev H. riksjustilieminister och
ställföreträdande rikskansler i regeringen
Marx IV och kvarstod till juni 1928. Arrh.
Herholdt, Johan Daniel, dansk arkitekt
(1818—1902), elev av Hetsch och Bindesböll,
verksam huvudsaki. i Köpenhamn. H. var den
nationella tegelarkitekturens återupplivare i
Danmark och fick tack vare sin sunda syn på
arkitekturproblemen stor betydelse för den
moderna danska byggnadskonsten genom sina
elever, bl.a. Storck och Nyrop. Huvudarbeten:
univ.-bibl., nationalbanken m.fl. G.S.
Heribert-Nilsson, Nils, botanist,
ärftlighets-forskare (f. 26/s 1883), fil. d:r 1915 och s.å.
docent i botanik vid
Lunds univ., docent i
ärftlighetslära och
arlbildningsteori
1920, prof:s titel 1926,
ledare för
förädlings-arbetena med råg,
havre och potatis vid
Weibullsholms
växt-förädlingsanstalt
1912—28, prof, i
botanik och zoologi vid
Lantbruks- och
me-jeriinst. å Alnarp
se
dan 1928. H:s vetenskapliga forskning faller
i öyervägande grad inom genetikens och
systematikens områden, och särsk. resultaten av
hans genetiska arbeten ha varit av stor
betydelse för uppfattningen av viktiga
huvudfrågor inom biologien, framförallt av
artbild-ningsproblemet och begi eppet utveckling. Han
har från mendelistiska synpunkter kastat nytt
ljus över mutabiliteten hos Oenothe’ra La
marckia’na och mutationsteorien över huvud,
lämnat en förklaring av de s.k.
förlustmulalio-nerna i rena linjer, vilka skulle ha sin grund
i komplicerade, delvis maskerade
mendelklyv-ningar, påvisat olikheter i pollenslangarnas
tillväxthastighet och lämnat en på talrika
korsningsförsök grundad genetisk analys av släktet
Salix. H. har dessutom utg. ett antal arbeten
av mera praktiskt innehåll och därmed i
väsentlig mån befordrat förädlingen av våra
kulturväxter. O.Gz.
Hering, Ewald, tysk fysiolog (1834—1918),
prof, i Wien 1865, i Prag 1870, i Leipzig 1895.
H. har huvudsaki. ägnat sig åt ögals fysiologi
och har när bidragit med grundläggande
arbeten. Delta gäller särsk. undersökningarna över
seendet med två ögon (binokulärt seende),
ögats rumsuppfattning och färgsinne (H:s
färg-sinnesteori). H. är även känd för
undersökningar över andningen och en del mera
filosofiska arbeten, i vilka han försöker förklara
livsyttringarna från rent kemisk synpunkt.
J.E.L.
He’ringsdorf, badort i prov. Pommern,
Preussen, på ön Usedoms Östersjökust, n.v. om
Swinemünde; 2,020 inv. (1925). H. har stort
strandkasino, 4 km. lång strandpromenad, 500
m. lång brygga ut i havet. 12,000 badgäster
(1925). O.P.
Heri-rud, flod i n. Afganistan, upprinner på
Kuh-i-baba, flyter i v. riktning förbi Herat,
vänder nära persiska gränsen åt n. och
förlorar sig under namn av Tedschen i öknen
Kara-kum. Jfr A r e i a. O.P-
Héristal [erista’l], se H e r s t a 1.
Herje-, se H ä r j e-.
Herkner, Heinrich, tysk nationalekonom
(f. 1863), blev efter att ha varit prof, i Freiburg,
Zürich och vid tekniska högsk. i Berlin prof,
vid univ. i Berlin 1912. H:s socialpolitiska
författarskap har övat stort inflytande även å
praktisk politik. Närmast torde han kunna
karakteriseras som katedersocialist. Hans mest
bekanta verk är standardarbetet ”Die
Arbeiter-frage” (1894, 8 Aufl. 1922). T.E-r.
Herkogami’ kallas i blomman alla sådana
anordningar i fråga om ståndarnas och
pistillernas inbördes ställning, varigenom
självbefruktning förhindras, ss. hos orkidéer,
Li’-Uum-ar[er, asclepiadacéer, Iris m.fl. Jfr D i k
o-gami och P o 11 i n a t i o n. A.V-e.
Herkomer [hä’kåma], Hubert von,
tysk-engelsk målare och grafiker (1849—1914), fick
H. von Herkomer: Emigranterna. Museum der
bildenden Künste.
— 1131 —
— 1132 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
