Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hermelin, 5. Sven - Hermelin, 6. Joseph - Hermelin, 7. Axel Eric - Hermeneutik - Hermes (mytologi) - Hermes (tidskrift) - Hermes, Andreas - Hermes Trismegistos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HERMENEUTIK
Skånska husarreg. 1907, överste i armén 1911.
H. ägnade sig först åt hästsporten och ordnade
på 1890-ta’et de populära löpningarna på
Lindarängen. Han var sedermera verksam inom
allmänna idrotten, gymnastiken och
skididrot-ten, särsk. på det ekonomiska området. Han
var bl.a. stadionchef före och under Olympiska
spelen 1912, led. av riksförbundets överstyrelse
1916—23, ordf, i Sv. skidförbundet 1915—22,
organisatör och ledare vid Nordiska, Svenska
och Olympiska spel samt representerade
Sverige vid talrika kongresser, idrotts- och
sportutställningar. O.K-gh.
6) J o s e p h H., den föregåendes kusin,
friherre, godsägare (f. 2% 1857), slöt sig tidigt till
den organiserade nykterhetsrörelsen, inom
vilken han länge intog en framskjuten ställning,
bl.a. 1900—18 ss. ordf, i Sveriges
blåbands-förening. Th.Dn.
T) A x e 1 E r i c H., den föregåendes bror,
friherre, översättare (f. 22/b 1860). Efter
studier vid Uppsala univ. 1878—80 vistades H.
lång tid i utlandet, bl.a. i Ostindien, Persien
och Australien. H. har gjort sig känd dels
som Böhme-översättare, dels som framstående
översättare av persiska litterära verk, den
förste svensken på detta område. Här märkas
framför allt: Mahmüd, ”Mystikens rosengård”
(1926); Khaiy’äm, ”Rub’äiy’ät” (1928); ’Attär,
"Mantiq-ut-tayir” (1929); Firdausi,
"Shähnä-mah”, 1—5 (1931) och ’Attär, ”Vännernas
minne” (2 bd, 1931—32). G.Jg.
Hermeneuti’k (till grek. hermenéii’ein,
uttolka), vetenskapen om den rätta tolkningen
el. utläggningen av en text. Det är mest inom
rättsvetenskapen och teologien, som en egentlig
h. utbildats; om biblisk h., principerna för
bibeltolkning, jfr E x e g t i k och
Allegorisk bibeltolkning. S.N.
Hermes (romarnas Mercurius: se d.o.),
grek, myt., son av Zeus och Maja, dotterson
till Atlas. H. är en påfallande mångsidig gud,
urspr. sannolikt herdegud, född på berget
Kyl-lene i herdelandet Arkadien, i konsten ofta
framställd ss. den gode herden med ett får på
axlarna (H. kriofo’ros). Slughet och
uppfinningsförmåga äro framträdande drag i H:s’
karaktär, vilka han redan ss. nyfödd röjde, dels
genom en listig boskapsslöld
(överensstämmande med primitiv herdemoral), dels genom
förfärdigandet av den första lyran, som han
skänkte sin halvbror Apollon till vedergällning
för den från denne stulna boskapen. I gengåva
fick han en gyllene stav, jämte reshatten
(pe’tä-sos), H:s’ vanligaste attribut (jfr Kaducé).
Den listige guden, som ökar herdens egendom
och förstår att dra folk vid näsan, är även
köpmäns, tjuvars och skälmars skyddspatron och
i allm. lyckogud. Han är tillika det
mänskliga språkets upphovsman och själv en ordets
mästare; därför även vältalighetens gud
(/o’-gios). Hos episka skalder är H. gudarnas
budbärare, vars snabbhet konsten uttrycker genom
vingar på hälar el. hatt. Namn och kult
förbinda H. med hermai’os lofos, stenhögen, i
forntidens Grekland (liksom flerstädes i
världen) uppkastad vid vägarna och av vägfarande
ökad med nya stenar. I dess mitt ställdes ofta
en större sten el. pelare, sedermera krönt med
ett skäggigt huvud av H. (jfr Herm). H. är
den i högen boende vägguden, som skyddar
och leder alla färdemän och även (möjl.
emedan stenhögen urspr. var gravhög) har
förbindelse med dödsriket, dil han ledsagar de
avlidnas själar (H. psychopompo’s). Därmed
sammanhänger måhända ock hans egenskap av
sömn- och drömgud. Spänstig och kraftfull, är
H. slutl. även gymnastikens gud, vars bild,
formad ss. idealtypen för en gymnastiskt tränad
yngling, uppställdes i gymnasier och palestror.
Den berömdaste staluariska bilden av H.,
funnen i Olympia, är ett verk av Praxiteles (se
pl. vid Grekisk konst; se även pl. vid
sp. 1105). H.Sj.
Hermes, ”samling af afhandlingar”, tidskr.,
utg. i Stockholm 1821, redigerad av C. J. L.
Almquist och L. Hammarsköld. Endast 2 band
utkommo. Bland medarbetarna märkas V. F.
Palmblad och F. B. von Schwerin. H.E.
Hermes, Andreas, tysk politiker (f. 1878),
var 1905—11 anställd i tyska
lantbrukssällskapet, som bl.a. gjorde honom till medl. av
Internationella lantbruksinst. i Rom, var 1914—
15 verksam i "hemortens stora generalstab”
och därefter i livsmedelsförsörjningens
organisation under kriget samt besökte 1917—18
Bulgarien, Rumänien och Sydryssland. Efter
kriget var H. först byråchef i
riksekonomiminis-teriet och avvecklade som riksminister för
livsmedelsförsörjning och lantbruk (1920—22)
tvångsproduklionen på delta område samt var
1922—23 riksfinansminister i regeringarna
Wirth II och Cuno. H. är medl. av
centrumpartiet och har även varit lantdagsman i
Preussen samt är president i Vereinigung der
deutschen Bauernvereine, likaså president i
Reichsverband der deutschen
landwirtschaft-lichen Genossenschaften — Raiffeisen. Arrh.
Hermes Trisme’gistos (grek., "H., den 3
gånger störste”), sengrekisk benämning för den
egyptiske guden Thot (se d.o.), betraktad ss.
allt mänskligt vetandes upphov. H.T. gällde
ss. förf, av de hermetiska skrifterna,
en omfångsrik, senantik litteratur med
astrolo-giskt, medicinskt, alkemisliskt, magiskt och i
sht religiöst-filosofiskt innehåll, röjande fränd-
_ 1143 —
_ 1144 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
