Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hermes Trismegistos - Hermetisk - Hermetiska skrifterna - Herminium - Herminoner - Hermione (mytologi) - Hermione (stad) - Hermitage - Hermitageviner - Hermite, Charles - Hermod - Hermods korrespondensinstitut - Hermogenes - Hermon - Hermonthis - Hermopolis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HERMOPOLIS
skap med gnosticismen (se d.o.). Av dessa
skrifter, vilkas tankar spela en betydande roll
i medeltidens mystik, äro åtskilliga bevarade på
grekiska, latin el. arabiska. — Litt.: R.
Reilzen-slein, ”Poimandres” (1904); J. Kroll, ”Die Lehre
des H.T.” (1914). H.Sj.
Herme’tisk, eg. med syftning på ett lufttätt
tillslutet glasrör, vars uppfinning tillskrevs
Hermes Trismegistos: lufttät. E.H.
Hermetiska skrifterna, se Hermes
Trismegistos.
HermPnium, växtsläkte, se
Honungs-blomma.
Hermino’ner, lat.IIermino’nes, enl. Tacitus
en av de tre huvudgrupper, i vilka
forngerma-nerna sönderföllo och som uppkallats efter de
tre sönerna till Mannus, vilken i sin ordning
var son till den av Jorden födde guden Tuisto.
Av Plinius kallas de hermio’nes. Jfr I n g v e
o-n e r. E.H.
Hermi’one, grek, myt., dotter till Menelaos
och Helena, maka till Neoptolemos, som
dödade H:s förste man Orestes. W.N.
Hermi’nne, nu Kastri el. Hermioni, forntida
stad i Argolis vid H.-viken, blomstrande
handelsstad, 464 under Argos, blev åter fritt i
peloponnesiska kriget. W.N.
Hermio’nes, se Herminoner.
Hermitage [ärmita’z] (fra.), eremitage (se
d.o.).
Hermitageviner [ärmita’z-], äro röda och
vita viner, huvudsaki. odlade på berget
l’Her-mitage i dep. Dröme vid Rhöne. H. äro i
kvalitet jämställda med bordeaux- och
bour-gognevinerna, med fyllig smak och fin
bou-quet. Wk.
Hermite [ärmi’t], Charles, fransk
matematiker (1822—1901), studerade vid École
po-lytechnique, där han
sedan var lärare en
tid; 1869—97 prof,
vid Paris univ. H:s
arbeten kunna till
stor del
karakteriseras som
användningar av den högre
analysen på problem
rörande algebra el.
talteori. Särsk. har
han i Frankrike
utbrett kännedomen
om de funktionsteo-
retiska idéer, som utvecklats i Tyskland
av Weierstrass. Bl.a. har H. visat, att
lösningen till en femtegradsekvation (en sådan
kan ej alltid lösas medelst rotuttryck) alltid
kan uttryckas med vissa av den högre
analysens funktioner. H:s betydelsefullaste
resul
tat är emellertid hans bevis (1873) för att talet
e (de naturliga logaritmernas bas) är
transcen-dent, d.v.s. ej kan vara rot till någon ekvation
av ändligt gradtal med heltalskoefficienter.
Detta bevis, senare förenklat av olika forskare,
blev utgångspunkt för ett analogt bevis (av
Lindemann), att även talet n är transcendent.
Efter H. ha bl.a. uppkallats ett slags med de
kvadratiska analoga former, där de ingående
storheterna även få antaga vissa imaginära och
komplexa värden (se Imaginära, resp.
Komplexa tal). H:s arbeten (4 bd) ha
samlats och utgivits av franska vetenskapsakad.
(1905—17). H-r.
Hermod (isl. HermöSr), nord, myt., en av
asagudarna, Odens son. Enl. Snorres Edda red
han på Odens häst Sleipner ned till Hel för att
söka lösa ut Balder ur dödsriket. I den äldre
Eddan omnämnes han blott en gång. E.H.
Hermods korrespondensinstitut, grundat i
Malmö 1898 av Hans Svensson Hermod
(1860—1920), 1927 ombildat till a.-b. med
Gustaf Carne (f. 1888) ss. verkställande
direktör, meddelar undervisning i merkantila,
språkliga, tekniska o.a. ämnen med fullst.
kurser för bl.a. student- och realskoleexamen samt
för inträde vid högre fackskolor. Från H.k.
utges sedan 1901 månadstidskr.
”Korrespondens”. H. är med sina omkr. 50,000 elever
(1932; 349.355 inregistrerade anmälningar 29/s
s.å.) Skandinaviens största
undervisningsanstalt. Inspektor sedan 1931 är prof. E.
Hell-quist. W.N.
Hermo’genes, grekisk arkitekt (o. 200 f.Kr.).
H:s’ namn är knutet till den
hellenistisk-jo-niska stilen, vari bjälkverket i st.f. tandsnitt
prydes av en figurfris. I denna stil, som genom
Vitruvius blev förebildlig för renässansen och
senare stilar i nyare tid, genomförde H.
byggandet av det i dorisk stil påbörjade
Dionysos-templet på Teos samt skapade Artemistemplet
i Magnesia. H. skall om dessa verk ha utg.
skrifter. E.W.
Hermon (hebr., helgedom), berg bildande
den s.s.ö. delen av Antilibanon; 2,759 m.ö.h.,
av amoréerna kallat Senir (5 Mos. 3:9),
ofta omtalat i G.T., känt för sina skogar (Hes.
27:5) och som hemvist för vilddjur (Höga
Visan 4:8). H. var en bekant kultort. G.Bsm.
Hermo’nthis, grekernas namn på det
övre-egyptiska Per-Montu (Montus hus), det nuv.
Erment, hemort för dyrkan av guden Montu,
åt vilken tjuren Buchis var helgad. En engelsk
exp. har 1928—29 blottat tjurarnas gravar.
O.K.-P.
Hermo’polis, namn på två städer i det gamla
Egypten, i vilka guden Thot, av grekerna
identifierad med Hermes, dyrkades. H. magna, det
— 1145 —
— 1146 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
