Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hermopolis - Hermopolis - Hermos - Hermoúpolis, Hermopolis - Hermundurer - Hernád - Herne - Herner, Sven - Hernia - Herniker - Herning - Hernlund, Carl Ferdinand - Hernlund, Hugo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HERMOPOLIS
stora H. (nuv. Aschmunen), huvudstad i 15:e
övreegyptiska nomos, hette i egyptisk tid
Khen-nu, ”de åtta(s stad)”, efter åtta där urspr.
dyrkade urgudar. H. parva, det lilla H., är det
nuv. Damanhür. O.K.-P.
Hermo’polis, se Hermoüpolis.
Hermos, flod i Mindre Asien, se G e d e s.
Hermoüpolis, Hermopolis, stad på ön
Syra och huvudstad i nomos Kykladerna,
Grekland; 21,156 inv. (1928). H. har betydande
handel och sjöfart. O.P.
Hermundu’rer, germansk stam, om vars
urspr. boplatser i det inre av Tyskland
knappast full klarhet kan vinnas. Man har ofta
antagit, alt de bott i Thüringen. I samband
med de romersk-germanska krigen omkr. vår
tideräknings början förflyttade en romersk
fältherre en del av folket till landet kring
Böhmerwald och Moldaus källor. Endast
denna del av folket omtalas i fortsättningen. H.
voro medl. av Marbods germankoalition;
under sin kung Vibilius spelade de under tiden
19 e.Kr.—o. 50 en betydande roll. De tyckas
i allm. ha stått i gott förhållande till romarna;
58 utkämpade de ett segerrikt krig mot
chat-ternas romarfienlliga slam. Tacitus omtalar
dem ss. av gammalt vänligt sinnade mot Rom
samt ss. talrika och kärkomna gäster i prov.
Rhætiens huvudstad. Den livliga handel
mellan h. och romare, som han omtalar,
bestyrkes dock ej av arkeologiska fynd. Efter år
200 omtalas ej vidare h. — Litt.: S. Bolin,
”Fynden av romerska mynt i det fria
Germa-nien” (1926). B.
Hernåd, ty. Kundert, flod i Tjeckoslovakien
och Ungern, 190 km. lång, upprinner på Nizna
Tatra, flyter först åt ö. sedan åt s. och
mynnar vid Onod i Sajo (biflod till Theiss). O.P.
Herne, stad i prov. Westfalen, Preussen, i
Ruhrområdet, mellan Bochum och
Reckling-hausen; 91,297 inv. (1925). H. är slutpunkt
för Rhen-Hernekanalen och står i förbindelse
med Dortmund-Emskanalen. Stor
stenkolsbrytning, omfattande 5 företag med 15,500
arbetare. Kemisk- och maskinindustri,
tillverkning av järnkonstruktioner, linbanor m.m. O.P.
Herner, Sven, teolog (f. 22/a 1865), fil. d:r
i Lund 1893, teol. kand. 1898, docent i
exe-getik 1899, e.o. prof. 1902, teol. d:r 1907, ord.
prof. 1909—30. H. är en av banbrytarna i
Sverige för modern bibelforskning med en
förmedlande ståndpunkt mellan en ensidigt
lit-terärkritisk och en extremt religionshistorisk
skola. Hans huvudintresse har varit att
utforska den israelitiskt-judiska religionens
egenart. Även på det rent filologiska området har
H. utfört betydelsefulla textkritiska
undersökningar, präglade av måttfullhet och sans. För-
utom fackvetenskapliga arbeten, ss. ”Syntax
der Zahlwörter im Alten Testament” (1893),
”Den mosaiska
tiden” (2 bd, 1899—
1900),
”Verbesserung-en zu Mandelkerns
grosser Konkordanz”
(1909), ”Gamla
testamentets religion”
(1927), ”Första
moseboken” (1931), har H.
även utg.
populärvetenskapliga arbeten
och skolböcker, ss.
”Israels historia i
kort sammandrag”
(1907, flera senare uppl.), ”Israel” (1922),
”Israels historia, Jesu liv och bibeln” (1929,
2 uppl. 1930) samt utger ”Bibeln.... med
förklaringar” (1931 ff.). H. har även varit
led. av Kyrkomötet och tillhör redaktionen för
”Kristendomen och vår tid.” G.Bsm
He’rnia, med., se Bråck.
Herni’ker (”klippinvånare”), fornitaliskt folk
av sabinskt ursprung, bosatt omkr. Trerus
(Sacco), 306 underkuvat av romarna i
samni-tiska kriget. Deras mest betydande stad var
Anagnia (Anagni). [B.]
Herning, stad i Ringköbing amt, n. Jylland,
54 km. ö. om staden Ringköbing; 10,866 inv.
(1930). H. har växt fram längs den gamla
landsvägen, som nu är stadens huvudgata.
Järnvägsknulpunkt. Betydande textil- och
maskinindustri; slakteri, margarin-, cement-,
ler-varufabriker m.m. O.P.
Hcrnlund, Carl Ferdinand, målare
(1837—1902), utbildades hos P. D. Holm och
under studieresor till Düsseldorf, Karlsruhe
och Paris. H. skildrade med kärlek och lyrisk
värme motiv från Kalmartrakten, Kolmården
och Östgötaslätten. G.V.
Hernlund, Carl Hugo, skolman (1848—1914),
rektor vid Nya elementarskolan i Stockholm
1884—1914. Under H:s ledning utbyttes den
fria flyttningen mot fast klassystem, försöktes
språkliga och organisatoriska reformer samt
förbereddes genom en praktisk
avslutnings-klass och en nyspråklig linje realskolornas 6:e
klass och den nyspråkliga gymnasielinjen.
För dessa o.a. kulturella stridsfrågor verkade
H. även genom uppsatser i skolans
årsredo-görelser samt ss. stadsfullmäktig och
riksdagsman (höger). Sin doktorsavh. 1882 om svenska
skollagstiftningens historia 1718—60
fortsatte H. med en värdefull volym avtryck och
referat av urkunder rörande frihetstidens
lä-rov. (1892) samt utgav ”Skolordningsförslaget
— 1147 —
— 1148 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
