HERODIANSKA DYNASTIEN af 28/n 1778” (1880) och en undersökning om 1820-talets pedagogiska reformplaner (1899); ävenså läseböcker i modersmålet. B.R.H. Hèrnod, Torsten Robert, industriman (f. ll/io 1885), anställd vid Kramfors a.-b. 1903— 10, direktör vid Holmsunds a.-b. 1921—25 och vid Munksunds a.-b. 1926—29, sedan 1929 direktör vid trävarukoncernen Svenska cellulosa a.-b. H. är sedan 1931 ordf, i Sv. trä-masseföreningen och tillhör Järnvägsrådet sedan 1931. Han var led. av 1932 års handels-och exportkommitté. T.E-r. Hernqvist, Peter, veterinär (1726—1808), fil mag. i Greifswald 1756, blev sedan i Uppsala en av Linnés mest värderade lärjungar och medarbetare. Vid denna tid hade i Frankrike Bourgelat nått europeisk ryktbarhet för sitt banbrytande arbete för veterinärvetenskapen och i Lyon upprättat världens första veterinärskola. På Linnés rekommendation erhöll H. ett statsstipendium för studier vid Lyon-skolan, där han vistades 3 år. De mera tillämpande ämnena av veterinärvetenskapen studerade han hos berömda fackmän samt praktisk utbildning vid de kirurgiska sjukhusen. H. stod sålunda väl rustad att realisera sina planer på upprättandet av en veterinär-skola i hemlandet. Där möttes han emellertid av idel motigheter och oförståelse, och först efter otaliga strider, mödor och uppoffringar lyckades han bryta hindren och nå det hägrande målet. 1775 blev den första veterinärskolan en verklighet, i det att prebendegården Brogården vid Skara uppläts för ändamålet med H. som föreståndare och intill 1780 ende lärare. Verksamheten vid denna blygsamma inst började redan s.å., och H:s energiska och målmedvetna arbete började snart bära rika frukter. 1778 erhöll H. prof:s titel. V.M-r. Hernön, Hernösand o.s.v., se H ä r n ö n, Härnösand o.s.v. Hero, grek myt., en Afrodites prästinna i Sestos, Leanders (se denne) älskade. Hero, Försäkringsbolaget, ömsesidigt, grundat 1928. Huvudkontor i Stockholm. Branscher: ansvarighets-, automobil-, brand-, garanti-, glas-, inbrotts-, landtransport-, maskin-, motorcykel-, olycksfalls-, resgods-, rån-, sjuk-, stöld-, trafik- och vattenledningsskade-försäkring. Premieintäkt 1931 l,i mkr. (milL kr.). Omslutning 31/is 1931 1,7 mkr., varav ga-ranlikapital 0,4 mkr. Th.Dn. Hero'des, regenter i Palestina, se H e r o-dianska dynastien. Hero'des (fullst. Claudius Tiberius A 11 i c u s H., vanl. kallad H. A 11 i c u s), atensk talare (101—178), bekant för sin rikedom, vilken han bl.a. använde på fädernestadens förskönande, arkont 125—126, konsul i Rom 143, här invecklad i ett flertal processer, bl.a. anklagad för mord på sin hustru. H. var berömd för sin vältalighet; i den enda åt oss bevarade skriften ”Peri politeias” (uppl. av Drerup, 1908) visar han sig ss. en ivrig anhängare av atticismen. W.N. Herodia'nska dynasti'en, en iduméisk fursteätt, som efterträdde mackabéerna ss. härskare över judarna under romersk överhöghet mea namn efter Herodes den store. Den förste av H.d., som direkt härskade över judarna, var Antipatros, urspr. förmodligen ståthållare över Iduméen. Han förstod att göra sig oumbärlig för romarna och utnämndes 47 f.Kr. till prokurator över det judiska landet. — Hans söner voro F a s a e 1 (se denne) och Herodes den store. Den sistn. utnämndes av fadern till strateg över Galiléen och av Antonius 41 f.Kr. till tetrark jämte brodern Fasael. Fördriven av Antigonos (se d.o. 4), flydde H. till Rom, där han blev utnämnd till konung över Judéen och Sama-rien (40 f.Kr.), men först år 37 kunde han med romarnas hjälp sätta sig i besittning av sitt rike. H. var en begåvad och kraftfull furste, men härsklysten och hänsynslös. Han skänkte riket inre och yttre lugn men gjorde sig hatad av judarna genom utrotandet av den gamla mackabéiska konungaätten, genom sin romarvänliga politik och förkärlek för den hellenistiska bildningen. H. är berömd för sina många och praktfulla byggnadsföretag, främst restaureringen av Jerusalems tempel, påbörjad 20 f.Kr. och avslutad först 63 e.Kr. H. omgav sig med ett stort harem, där allehanda intriger frodades, vilka H. kvävde i blod utan att ens väja för att avrätta sina egna söner. 37 f.Kr. gifte sig H. med Mariamne av mac-kabéernas släkt, och motsättningen mellan henne och hennes söner å ena sidan samt H:s’ moder och syster Salome å den andra gav upphov till sönderslitande strider inom H:s’ familj. Efter H:s’ död delades hans rike mellan hans söner, av vilka Herodes Ar c h e-1 a o s 4 f.Kr. ss. etnark erhöll Samarien, Judéen och Iduméen; liksom fadern känd som stor byggherre, men innerligt hatad av judarna, förvisades han redan 6 e.Kr. till Gallien. Galiléen och Peréen tillföllo Herodes — 1149 — — 1150 —