Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hernlund, Hugo - Hèrnod, Torsten - Hernqvist, Peter - Hernön, Hernösand - Hero (mytologi) - Hero, Försäkringsbolaget - Herodes - Herodes (Claudius Tiberius Atticus Herodes) - Herodianska dynastien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HERODIANSKA DYNASTIEN
af 28/n 1778” (1880) och en undersökning om
1820-talets pedagogiska reformplaner (1899);
ävenså läseböcker i modersmålet. B.R.H.
Hèrnod, Torsten Robert, industriman (f.
ll/io 1885), anställd vid Kramfors a.-b. 1903—
10, direktör vid Holmsunds a.-b. 1921—25 och
vid Munksunds a.-b. 1926—29, sedan 1929
direktör vid trävarukoncernen Svenska
cellulosa a.-b. H. är sedan 1931 ordf, i Sv.
trä-masseföreningen och tillhör Järnvägsrådet
sedan 1931. Han var led. av 1932 års
handels-och exportkommitté. T.E-r.
Hernqvist, Peter, veterinär (1726—1808),
fil mag. i Greifswald 1756, blev sedan i
Uppsala en av Linnés
mest värderade
lärjungar och
medarbetare. Vid denna tid
hade i Frankrike
Bourgelat nått
europeisk ryktbarhet för
sitt banbrytande
arbete för
veterinärvetenskapen och i Lyon
upprättat världens
första veterinärskola.
På Linnés
rekommendation erhöll H.
ett statsstipendium för studier vid
Lyon-skolan, där han vistades 3 år. De mera
tillämpande ämnena av veterinärvetenskapen
studerade han hos berömda fackmän samt
praktisk utbildning vid de kirurgiska
sjukhusen. H. stod sålunda väl rustad att realisera
sina planer på upprättandet av en
veterinär-skola i hemlandet. Där möttes han emellertid
av idel motigheter och oförståelse, och först
efter otaliga strider, mödor och uppoffringar
lyckades han bryta hindren och nå det
hägrande målet. 1775 blev den första
veterinärskolan en verklighet, i det att prebendegården
Brogården vid Skara uppläts för ändamålet
med H. som föreståndare och intill 1780 ende
lärare. Verksamheten vid denna blygsamma
inst började redan s.å., och H:s energiska och
målmedvetna arbete började snart bära rika
frukter. 1778 erhöll H. prof:s titel. V.M-r.
Hernön, Hernösand o.s.v., se H ä r n ö n,
Härnösand o.s.v.
Hero, grek myt., en Afrodites prästinna i
Sestos, Leanders (se denne) älskade.
Hero, Försäkringsbolaget,
ömsesidigt, grundat 1928. Huvudkontor i Stockholm.
Branscher: ansvarighets-, automobil-, brand-,
garanti-, glas-, inbrotts-, landtransport-,
maskin-, motorcykel-, olycksfalls-, resgods-, rån-,
sjuk-, stöld-, trafik- och
vattenledningsskade-försäkring. Premieintäkt 1931 l,i mkr. (milL
kr.). Omslutning 31/is 1931 1,7 mkr., varav
ga-ranlikapital 0,4 mkr. Th.Dn.
Hero’des, regenter i Palestina, se H e r
o-dianska dynastien.
Hero’des (fullst. Claudius Tiberius
A 11 i c u s H., vanl. kallad H. A 11 i c u s),
atensk talare (101—178), bekant för sin
rikedom, vilken han bl.a. använde på
fädernestadens förskönande, arkont 125—126, konsul i
Rom 143, här invecklad i ett flertal processer,
bl.a. anklagad för mord på sin hustru. H. var
berömd för sin vältalighet; i den enda åt oss
bevarade skriften ”Peri politeias” (uppl. av
Drerup, 1908) visar han sig ss. en ivrig
anhängare av atticismen. W.N.
Herodia’nska dynasti’en, en iduméisk
fursteätt, som efterträdde mackabéerna ss. härskare
över judarna under romersk överhöghet mea
namn efter Herodes den store. Den förste av
H.d., som direkt härskade över judarna, var
Antipatros, urspr. förmodligen
ståthållare över Iduméen. Han förstod att göra sig
oumbärlig för romarna och utnämndes 47 f.Kr.
till prokurator över det judiska landet. —
Hans söner voro F a s a e 1 (se denne) och
Herodes den store. Den sistn.
utnämndes av fadern till strateg över Galiléen
och av Antonius 41 f.Kr. till tetrark jämte
brodern Fasael. Fördriven av Antigonos (se
d.o. 4), flydde H. till Rom, där han blev
utnämnd till konung över Judéen och
Sama-rien (40 f.Kr.), men först år 37 kunde han
med romarnas hjälp sätta sig i besittning av
sitt rike. H. var en begåvad och kraftfull
furste, men härsklysten och hänsynslös. Han
skänkte riket inre och yttre lugn men gjorde
sig hatad av judarna genom utrotandet av
den gamla mackabéiska konungaätten, genom
sin romarvänliga politik och förkärlek för den
hellenistiska bildningen. H. är berömd för sina
många och praktfulla byggnadsföretag, främst
restaureringen av Jerusalems tempel, påbörjad
20 f.Kr. och avslutad först 63 e.Kr. H.
omgav sig med ett stort harem, där allehanda
intriger frodades, vilka H. kvävde i blod utan
att ens väja för att avrätta sina egna söner.
37 f.Kr. gifte sig H. med Mariamne av
mac-kabéernas släkt, och motsättningen mellan
henne och hennes söner å ena sidan samt H:s’
moder och syster Salome å den andra gav
upphov till sönderslitande strider inom H:s’
familj. Efter H:s’ död delades hans rike
mellan hans söner, av vilka Herodes Ar c h
e-1 a o s 4 f.Kr. ss. etnark erhöll Samarien,
Judéen och Iduméen; liksom fadern känd som
stor byggherre, men innerligt hatad av
judarna, förvisades han redan 6 e.Kr. till
Gallien. Galiléen och Peréen tillföllo Herodes
— 1149 —
— 1150 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
