Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hérold, Ferdinand - Herold, Vilhelm - Heron från Alexandria - Herondas - Herons brunn, kula, ångkula - Heros - Herostratisk - Herostratos - Herou, Josef - Héroults ugn - Herpes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HEROLD
och distingerad. Han plägar inregistreras
bland symbolisterna. H. har utg. talrika
dikt-saml. och dramatiska arbeten, bl.a. ”Floriane
et Persigant”, drama (1894), ”La légende de
Sainte Liberala”, mysterium (s.å.),
”Inter-mède pastoral” (1896), ”Images tendres et
merveilleuses” (1891), ”Au hasard des
che-mins” (1900), ”La route fleurie” (1911),
”Guil-laume le petit” (1919). G.Liv.
Herold, Vilhelm Kristoffer, dansk
operasångare (f. 1865), först skollärare, utbildade
sig till sångare hos P. Jerndorff och L.
Rosen-feld i Köpenhamn samt senare hos Devillier
och G. Sbriglia i Paris. Han debuterade 1893
på Det kongelige Teater som Faust (Gounod)
och blev snart operans avgjort bärande kraft.
Hans lyriska tenor var strålande och smidig,
och hans sällsynta dramatiska begåvning och
kraft gjorde honom till en ”sjungande
skådespelare” av rang. Även som romanssångare
var han framstående. H. var en omtyckt gäst
vid operorna i London, Berlin, Dresden, Prag,
Leipzig, Hannover, Stuttgart och Stockholm
(1901—03 och 1907—09). 1910—11 ledde han
operaföretaget på Dagmarteatern. 1915
lämnade han Det kongelige Teater, vars
operadirektör han var 1922—24. Senare har han
verkat som lärare vid operaskolan och som
privat sånglärare. H. vann även erkännande
som bildhuggare. V.F.
Heron från Alexandria, grekisk
matematiker och fysiker (o. 100 f.Kr.). Av H:s
matematiska arbeten, som urspr. torde ha bil-
T.v. Herons kula och t.h. Herons brun.
dat ett stort, för lantmätare avsett verk över
geometri och stereometri och som under
århundraden användes som lärobok, ha endast
delar bevarats till vår tid. En sådan, arbetet
över ”Dioptra”, ett vinkelmätningsinstrument,
föregångare till vår teodolit (se d.o.),
innehåller den bekanta heronska formeln för en
triangels yta, uttryckt med hjälp av sidorna. H.
visar sig där kunna beräkna närmevärden på
kvadratrötler och numeriskt lösa vissa
andra-gradsekvationer. Hans fysiska skrifter (endast
brottstycken bevarade) behandla konstruktion
av krigsmaskiner men även heliostaten, pipetten,
häverten, brandsprutan, H:s ångkula, urtypen
för reaktionsturbinen m.m. Efter H. ha även
uppkallats H:s kula, en delvis med vatten fylld
flaska, vars mynning slutits med en propp,
genomborrad av ett upptill i en spets utdraget
rör, som går nästan ned till flaskans botten
Om den över vattnet i flaskan befintliga
luften sammanpressas, förmår den sedan driva
ut vattnet i form av en stråle genom
spetsen. En liknande apparat är H:s brunn, där
luften sammanpressas genom en
vattenpelare. H-r.
Hero’ndas, grekisk diktare (c:a 250 f. Kr.),
förf, till en samling dramatiska
ögonblicksbilder ur samtidens vardagsliv (mimjamber),
vittnande om livlig iakttagelseförmåga och
synnerligen illusionslös människouppfattning.
Jämlikt tidens estetiska program imiterar H.
i språkform (jonisk dial.) och versmått
(kol-jamber) en sedan länge utdöd konstart, den
arkaiska epokens agitations- och smädevisa.
H:s’ verk blev icke bevarat genom medeltiden
men ett papyrusex. av en antik uppl. återfanns
1891. Uppl.: O. Crusius (5 ed. 1914). I.H
Herons brunn, kula, ångkula, se Heron.
Heros (grek.), sagohjälte, halvgud, hjälte,
överlägsen personlighet. Jfr H e r o e r.
Herostra’tisk, se Herostratos.
Hero’stratos satte Artemistemplet i sin
födelsestad Efesos i brand för att vinna
namnkunnighet, därav uttrycket ”herostratisk” om
namnkunnighet av mindre hedrande slag. W.N.
Herou [-ro’]> Carl Josef Nicanor,
operasångare (baryton) (f. */io 1884), elev vid
kon-servatoriet i Stockholm 1905—09; debuterade
vid Operan i Stockholm 1910 ss. Escamillo,
Flygande holländaren och Amonasro,
anställdes där s.å.; gästspelade vid kungl. operan i
Berlin 1912; idkade sångstudier i Milano 1914.
H. är en konstnär av sällsynt dramatisk kraft
och temperament. Han har utfört o. 60 roller,
bland dem Telramund, Beckmesser, Wolfram,
Alberich, Arnljot, Luna, Rigoletto, Jago,
Scar-pia, Tonio. F.S-l.
Héroults ugn [ero’s], se Elektriska
ugnar.
Herpes, hudutslag, bestående av ofta grupp
formigt anordnade små blåsor med en
omgivande inflammerad röd rand. En vanligt
— 1155 —
— 1156 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
