Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hessen (Hessen-Darmstadt)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HESSEN
2,409,99 kvkm. (31,33 °/o). över hälften av
arealen tillhör medelstora gårdar (5—20 har).
Vete odlas mest i Wetterau, sockerbetor i
Rhen-hessen, något majs och tobak på Rhenslätten;
störst areal upptaga råg, korn, havre och
potatis. Odlingen av frukt och vin är betydande.
Rhenhessen är ett av de bästa tyska
vinodlings-distrikten (från Worms det berömda
Lieb-fraumilch). Boskapsskötseln är mest
betydande i Oberhessen. — H. är icke rikt på
brytvärda bergarter. Järnmalm finns vid
Vogels-berg och i Giessenbäckenet, brunkol i Wetterau
och på Mainslätten. På Odenwald brytes
granit och sandsten. — Industrien omfattar
tillverkning av konserver, maskiner m.m. Handel
och samfärdsel främjas av de segelbara
floderna och ett väl utvecklat järnvägsnät. —
1925 voro 34,5 °/o av befolkningen sysselsatte
med lantbruk, 40,6 °/o med industri och
hantverk och 14,5 °/o med handel och samfärdsel.
— Huvudstad i H. är Darmstadt. O.P.
Historia. Ss. historiskt begrepp representerar
namnet H. — i likhet med t.ex. Sachsen —
oftast helt andra områden än det land, som
nu ensamt officiellt benämnes H. Urspr.
utgjordes H. av det land kring floderna Fulda,
Nieder och Eder, som beboddes av rester av
chatternas (se d.o.) gamla stam. Det kristnades
framförallt av Bonifatius (se denne);
benedik-tinklostret i Fulda blev ett kulturcentrum. Olika
grevedynastier regerade i landet. Ett enhetligt
lantgrevskap H. uppstod först 1265; det blev
1292 riksfurstendöme och utvidgades under den
följ, tiden genom krigs-, allians- och
äkten-skapspolitik. Första gången delat 1460,
förenades det åter 1500 men delades vid Filip den
ädelmodiges död 1567 mellan hans 4 söner
i H.-Darmstadt, H.-Kassel, H.-Marburg och
H.-Rheinfels; sedan grenarna H.-Marburg och
H.-R h e i n f e 1 s utdött resp. 1604 och 1583
samt deras länder förenats med H.-Darmstadt,
återstodo blott detta och H.-Kassel. Av dem
är H.-K assel historiskt viktigast. Den förste
lantgreven här var Filip den ädelmodiges äldste
son, lantgreve Vilhelm (IV) den vise (1567—
92); hans residens var Kassel, hans område
utgjordes huvudsaki. av Niederhessen (se d.o.).
Hans efterträdare Moritz (1592—1627)
övergick 1605 till den reformerta läran och deltog
i 30-åriga kriget. 1627 abdikerade denne till
förmån för sonen Vilhelm V (d. 1637). För
Vilhelm VI (1637—63) regerade intill 1650 hans
moder; hon förvärvade i Westfaliska freden
1648 Hersfeld och största delen av grevskapet
Schaumburg. I annat sammanhang förvärvade
hon bl.a. Marburg av H.-Darmstadt. Efter den
minderårige Vilhelm VII (1663—70) följde
dennes bror Karl I (1670—1730), vars son Fredrik
I (1730—51) sedan 1720 var konung av Sverige;
dennes bror Vilhelm regerade som ståthållare
och efterträdde Fredrik ss. Vilhelm VIII (1751
—60). Hans katolske son Fredrik II gjorde
sig illa beryktad genom att för c:a 20 mill.
thaler sälja 22,000 soldater till England att
användas i nordamerikanska frihetskriget 1776
—84. Lantgreve Ludvig IX (1785—1821) blev
1792 indragen i koalitionskrigen mot
Frankrike och förlorade genom freden i Lunéville
landet v. om Rhen till Frankrike. Som
ersättning erhöll han 1803 riksstaden Gelnhausen
och några enklaver samt kurvärdigheten. Som
kurfurste lät han kalla sig Vilhelm I. 1806 lät
Napoleon införliva H.-Kassel med kungariket
Westfalen. 1813 återinsattes kurfursten i sina
rättigheter. Ytterligt reaktionär gjorde han sig
illa omtyckt; hans son Vilhelm II (1821—47)
måste 1831 underteckna en förhållandevis
demokratisk konstitution. Denne förläde sitt
residens till Hanau och utnämnde sonen Fredrik
Vilhelm till medregent; jämte ministern
Has-senpflug förde båda en energisk kamp mot
lantdagen. Sonen Fredrik Vilhelm I (1847—66)
tvingades till stora eftergifter 1848 men fick
övertaget under reaktionen 1850. Lantdagen
upplöstes, en av kurfursten tillkallad
bajersk-österrikisk armékår besatte landet, och 1852
infördes en mindre demokratisk författning.
Preussarna, som samarbetade med den liberala
oppositionen, blandade sig upprepade gånger
i landets angelägenheter och tvingade 1862
fursten att åter införa författningen av 1831.
I kriget 1866 ställde sig H.-Kassel på Österrikes
sida mot Preussen. Landet besattes av
preussiska trupper och införlivades i Preussen (prov.
H.-N a s s a u). Fredrik Vilhelm I tillfångatogs,
frigavs och bosatte sig på sina gods i Böhmen,
där han avled 1875; hans dynasti fortlever. —
Från huset H.-Kassel ha olika grenar
utsöndrats. Från 3 bröder till lantgreve Vilhelm V
härstamma H.-R o t h e n b u r g (utdöd 1658),
H.-E s c h w e g e (utdöd 1655) och
H.-Rhein-fels, som ärvde de två förra grenarnas
besittningar och själv delades i H.-R h e i n f e 1
s-Wanfried (utdöd 1755) och H.-R h e i
n-f e I s-R otenburg, som under överhöghet av
den i H.-Kassel regerande linjen intill 1834,
då den utdog, innehade de tre nyss nämnda
grenarnas alla, ansenliga besittningar i H. —
En annan från H.-Kassel avsöndrad gren var
H.-P hilippsthal, stammande från Vilhelm
VII:s och Karl I:s yngre bror Filip; linjen,
som för sina besittningar saknade politisk
oavhängighet, utdog 1925; från Filips andre son
Vilhelm stammar den ännu fortlevande grenen
H.-P hilippsthal-Barchfeld. — Vid den
1567 företagna delningen av Filip den
ädel
— 1201 —
— 1202 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
