Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hessen-Nassau - Hessen-Philippsthal - Hssenstein, Fredrik Vilhelm von - Hsser, Carl - Hessess - Hessing, Friedrich von - Hessisk fluga - Hessleby - Hessleholm - Hessler, Emil - Hessling - Hesslunda - Hessonit - Hessus - Hestia - Hestmannöy - Heston and Isleworth - Hestra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HESTRA
komma vete, korn, sockerbetor, tobak m.m.
Fruktodlingen är betydande i Mains, Kinzigs,
Lahns och Werras floddalar. Vinodlingen är
av stor betydelse, särsk. på Taunus’ s.
sluttning (känd vinsort härifrån är Rüdesheimer),
i Rhen-, Main-, Kinzig- och Lahndalarna.
Skogsbruket är betydande. Järnmalm
förekommer i Lahn- och Dilldalarna, vid Gelnhausen
och Bieber, stenkol i Bückebergen, brunkol vid
Kassel, Meissner och Hornberg, kalisalt m.m.
Ett stort antal mineralkällor finnas, mest omkr.
Taunus och Lahn. Väl kända äro Wiesbaden,
Ems och Selters. — Industrien, som är
koncentrerad i Kassel, Frankfurt a.M., Hanau,
Schmal-kalden, Eschwege och Fulda, är betydande
(järn-, maskin-, kemisk, textil-, tobaks- och
läderindustri). — 1925 voro 31,7% av
befolkningen sysselsatta med lantbruk, 38,2 % med
industri och hantverk samt 17,6 med handel
och samfärdsel. O.P.
Historia, se Hessen och N a s s a u.
Hessen-Philippsthal [-täl], se Hessen,
historia.
Hessenstein [-ftaln], Fredrik Vilhelm
von, furste, militär (1735—1808). Son av
konung Fredrik I av Sverige och Hedvig Taube,
gjorde H. en snabb militär karriär, blev
generallöjtnant vid 24 års ålder, general 1770. Vid
revolutionen 1772 erbjöd Gustav III H. näst
under sig överbefälet i Stockholm, men H.
vägrade; han hölls därför arresterad under de
kritiska dagarna. I nov. 1772 upphöjd till
romersk riksfurste, sv. fältmarskalk 1773,
utnämndes han till riksråd samt generalguvernör
i Pommern och kansler för Greifswalds univ.
1776. 1785 förklarades H. för sv. furste. P.N-m.
Hesser, August Carl Hilding, anatom (f. n/s
1879), med. d:r 1914, prosektor 1911 och prof,
vid Karolinska insl. 1925. H:s gradualavh.,
”Der Bindegewebsapparat und die glatte
Muskulatur der Orbita beim Menschen”, klarlade
flera frågor rörande ögonhålornas anatomi och
belyste exoftalmusproblemet vid Basedows
sjukdom (se d.o.). Främst har H. arbetat med
att klarlägga en del ställnings- och
rörelseproblem. T.H-n.
Hessess, mus., den ss. ”inledningston” (se
d.o.) nedåt till ass med en halvton sänkta tonen
b-, enharmoniskt (se d.o.) identisk med a. F.S-l.
Hessing, Friedrich von, tysk ortoped
(1838—1918), var urspr. hantverkare men
sysselsatte sig samtidigt med människokroppens
rörelsemekanism, vilket ledde till
konstruerandet av ett flertal apparater för behandling av
kroppsdeformiteter, benbrott,
ledinflammationer etc. Principen i ”Hessingtekniken” var att
fullst. avlasta den sjuka kroppsdelen med hjälp
av bandage av olika slag, gjorda efter gipsav-
gjutningar på patienten. 1868 grundade H. en
stor ortopedisk klinik i Göggingen nära
Augs-burg, till vilken sedermera anknötos ett flertal
filialer. Å.Ch.
Hessisk fluga, en art gallmyggor (se d.o.).
Hessleby, s:n i Jönköpings län, se H ä s s 1
e-by-
Hessleholm, se Hässleholm.
Hessler, Gustaf Emil, musikpedagog (f. 2%
1873), sedan 1894 klarinettist i hovkapellet,
1904—26 musikdirektör vid Svea livgarde och
från 1905 lärare i klarinettspel vid Kungl.
Mu-sikkonservatoriet, där han 1928 erhöll prof:s
titel. G.M.
Hessling, D., gravör, se H æ s 1 i n g.
Hesslunda, s;n i Malmöhus län, se H ä s
s-lunda.
Hessoni’t, miner., se Granat.
Hessus, E., tysk humanist, se E o b a n u s.
Hestfa (romarnas V e s t a, se d.o.), grek,
myt., härdens gudinna, Kronos’ och Rheias
äldsta, evigt jungfruliga dotter. En
personifikation av härden med dess låga, husets heliga
medelpunkt och asyl (se d.o.), är H. hemmets
och familjelivets skyddande gudomlighet, vars
hägn även omfattar staten ss. en familj i stort
med statshärd i rådhuset (prytanei’on). Genom
namn och kult oupplösligt förbunden med
härden (grek. hesti’a), har H. ss. personligt
gudaväsen hämmats i sin utveckling och
framträder föga i myt och konst. Säkra bilder av
H. kan endast vasmåleriet uppvisa. H.Sj.
Hestmannöy, ö i Nordland fylke, Norge,
under polcirkeln; 13,25 kvkm.; 188 inv. (1930),
H. har en egendomligt utbildad bergformation,
Hestmannen (568 m.ö.h.), som från s.v. liknar
en ryttare, vars vida mantel ligger utbredd över
hästen. S.
Heston and Isleworth [hä’stan and äFzalQap],
v. förstad till London i grevskapet Middlesex
mitt emot Kew gardens; 75,446 inv. (1931);
tillhör Londons police district. G.N.
Hestra, socknar i Jönköpings län, se Norra
H e s t r a och Södra Hestra.
Hestmannöy i midnattssol.
— 1205 —
— 1206 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
