Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Heterokarpi - Heteroklisi - Heteromera - Heteromorf - Heteromorfos - Heteromyaria - Heteronomi - Heteronom segmentering - Heteroplasi - Heteroplastisk transplantation - Heteropoda - Heteroptera - Heterosomata - Heterostraci - Heterotricha - Heterotrofa växter - Heterotrop - Heterozygot - Hetiter - Hetland - Hetluftsbehandling - Hetman - Hetsch, 1. Gustav Friedrich - Hetsch, 2. Gustav
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HETSCH
ha larvliknande gestalt och spridas endozoiskt
genom insektätande fåglar. Jfr Frukt- och
fröspridning. O.Gz.
Heteroklisi’ (till grek. he’teros, annan, och
kli’nein, böja), nominalböjning med inom
samma paradigm växlande stamavledningar, t.ex.
grek, hydor, vatten, gen. hy’datos (av
ud-n-t-os), sanskrit uda’n-, vilken växling avspeglas
i t.ex. sv. vatten och ty. Wasser. Se t.ex. H.
Petersson, ”Studien über die indogermanische
Heteroklisie” (1921). Jfr Böjning. — Adj.:
Heteroklitisk. E.H.
Hetero’mera, en serie av skalbaggarnas
ordn., kännetecknad i sht genom fotterna, som
på de två främre benparen äro 5-ledade och
på det bakersta 4-ledade (se Skalbaggar).
S.Bgtn.
Heteromo’rf, miner., se Polymorf.
Heteromorfos [-å’s], biol., benämnes en
regeneration (se d.o.), vid vilken den nybildade
delen varken morfologiskt el. funktionellt
motsvarar den förlorade, ss. då hos vissa
kräftdjur ögon uppkomma i st.f. förlorade
antenner. Jfr Homomorfos. H.W.
Heteromya’ria, zool., se Dimyaria.
Heteronomi’, fil., se Etik, sp. 963.
Heteronom segmentering [-å’m], zool., se
H o m o n o m.
Heteroplasi’, bot., den art av nybildning hos
växtdelar, som kommer till stånd genom
abnorm celldelning och vid vilken de
uppkommande cellvävnaderna avvika från de normala
ant. till följd av hämning (kataplasmer) el. på
gr. av inträdande rikare differentiering
(proso-plasmer). Med homoplasi förstår man en
nybildning av vävnader, som överensstämma
med de normala. O.Gz.
Heteroplastisk transplantation [-Jo’n], biol.,
se Transplantation.
Hetero’poda, se Kölfotade s n ä c
k-d j u r.
Hetero’ptera, underordn. inom insektordn.
skinnbaggar (se d.o.).
Heteroso’mata, se Flundrefiskar.
Hetero’straci, en grupp fossila fiskar från
övre silur och devon, utmärkta av framtill
bred och nedtryckt, baktill smal kropp, täckt
av små fjäll el. stora plåtar, långt åtskilda
ögon och på undersidan belägen mun. Bland
H. märkas släktena Ptera’spis, Drepana’spis
och The’lodus. N.R-n.
Hetero’tricha, se Infusionsdjur.
Heterotro’fa växter, se Autotrofa
växter.
Heterotro’p, fys., se Anisotrop.
Heterozygo’t kallas en sådan individ (växt,
djur el. människa), som uppkommit genom
förening av två med hänsyn till sina
arvs
faktorer olikvärdiga könceller. Äro dessa i
nämnda hänseende fullt likvärdiga, säges
individen vara homozygot. Se
Ärftlig-hetslära. H.W.
Heti’ter, se Hettiter.
Hetland, hd i Rogaland fylke, s.v. Norge,
intill Stavanger; 93,33 kvkm.; 7,969 inv. (1930). S.
Hetluftsbehandling. Människans kropp kan
tåla torr, het luft vid en temp. av nära nog
100°C., däremot fuktig luft (ångbad) endast
till o. 60° och varmvattenbad till föga över
45°. Detta beror på att den torra, heta luften
både är en dålig värmeledare och driver till
en stark svettning, som genom sin hastiga
avdunstning skyddar mot överhettning. H. gives
ant. som hetluftsbad el. lokalt. Hetluftsbaden
gå vanl. under namn av romerska el.
turki s k a b a d, vid vilka man under 15—30 min.
vistas i ett rum med till 60°—70° upphettad
torr luft. Bäst är att dessförinnan en kort
stund ha uppehållit sig i ett förrum med 40°—
50°. Efter badet tages avkylning genom dusch
el. i bassäng, helst efter ett kort uppehåll i
ångbad vid 45°—50°. Lokal h. kan ges som
elektriska ljusbad, där hela kroppen utom huvudet
utsättes för den heta luften, el. ock brukar man
för detta ändamål ett flertal apparaturer,
avsedda för behandling av olika partier av
kroppen. Som värmekälla användes härvid nu
hu-vudsakl. glöd- el. bågljuslampor el. noggrant
reglerbara elektriska motstånd. T.H-n.
He’tman (po.), ämbetstitel i det forna
Polen-Litauen intill 1792. Från 1539 fanns en
fält-hetman (h. polny), något senare även en
storhetman (h. wielki), den senare var från
1581 arméns högste chef, överhuvudet för de
med riket förenade kosackerna kallades k r o
n-hetman (h. koronny), på ryska benämnd
atama’n (lillrysk form även ota’man).
Benämningen h. går ytterst tillbaka på en äldre tysk
ordform, motsvarande nuv. Hauptmann. Den
förste av Polen erkände kronhetmanen var
Chmielnicki (1649). Jfr Kosacker. Agr.
Hetsch. 1) Gustav Friedrich H.,
tysk-dansk arkitekt (1788—1864), bosatt i
Köpenhamn från 1815, prof, vid Tekniska skolan
och direktör för Den kongelige Porcelænsfabrik
där, har bl.a. byggt synagogan och katolska
kyrkan i Bredgade samt gjort inredningar i
C. F. Hansens Christiansborg. H. verkade
framgångsrikt för väckande av sinnet för
konst och konsthantverk hos den bredare
allmänheten. G.S.
2) Gustav Stefan Peter Nyeland H., den
föregåendes sonson, musikkritiker (f. 1867),
elev av O. Mailing, musikanmälare vid
”Dagens Nyheder” och ”Nationaltidende”, har utg.
mindre biografier över Haydn (1900) och
— 1209 —
— 1210 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
