Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hexoser - Hexyl - Hey, Julius - Heyck, Eduard - Heyd, Wilhelm - Heyde (Heyden), Jan van der - Heyde, Ludwig - Heydebrand und der Lasa, Ernst von - Heyduk, Adolf - Heye, Wilhelm - Heyerdahl, Hans Olof - Heyermans, Herman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HEYERMANS
gaste h. äro glykos (druvsocker), fruktos
(fruktsocker), galaktos och mannos. Av dessa
är fruktosen en keton, under det att de övriga
äro aldehyder. Jfr Sockerarter. Wk.
Hexy’l, se H e x a n.
Hey [hal], Julius, tysk sångpedagog (1832
—1909), elev av F. Lachner och F. Schmitt.
Richard Wagner väckte hans intresse för en
nationell tysk sångkonst, för vilken idé han
verkade genom den 1867 upprättade kungl.
musikskolan i München och genom arbetet
”Deutscher Gesangunterricht” (4 bd, 1886).
H. skrev sånger och duetter samt ”R. Wagner
als Vortragsmeister” (utg. 1911). V.F.
Heyck [halk], E d u a r d, tysk historiker (f.
1862), 1892—96 prof, i Heidelberg, har utg.
”Genua und seine Marine im Zeitalter der
Kreuzzüge” (1886), ”Geschichte der Herzöge
von Zähringen” (1891), ”Deutsche Geschichte”
(3 bd, 1905—06) m.fl. H. är red. för serien
”Monographien zur Weltgeschichte” (1897 ff.).
[B.]
Heyd [halt], Wilhelm, tysk historiker
(1823—1906), protestantisk präst, 1873—97
överbibliotekarie i Stuttgart. H:s mest
betydande arbete är ”Geschichte des
Levantehan-dels im Mittelalter” (2 bd, 1879). [B.]
Heyde [hai’-] (Heyden), Jan van der,
holländsk målare (1637—1712), verksam i
Amsterdam. H. målade stilleben och framförallt
arkitekturbilder med klara färger, fint
utpens-lade detaljer och väl sammanhållen
komposition. Staffaget är vanl. målat av A. van de
Veide. I Skandinavien finnes av H. tavlor t.ex.
i Kunstmuseet i Köpenhamn. G.S.
Heyde [häi’da], L u d w i g, tysk
socialpolitiker (f. 1888), prof, i Rostock 1920, sedan 1924
prof, i Kiel, utger från 1922 ”Soziale Praxis”.
H. har bl.a. utg. ”Abriss der Sozialpolitik”
(1920; 6 Aufl. 1930). [T.E-r.]
Jan van der Heyde: Vy från Amsterdam.
Privat samling, Berlin.
Heydebrand und der Lasa [haFdabrant ont
där lä’za], Ernst von, tysk politiker (1850
—1924), deltog i kriget 1870—71, 1882—96
lantråd i Preussen, 1888 medl. av preussiska
deputeradekammaren, 1903 medl. av
riksdagen och ledare för det konservativa partiet.
Politiskt ytterst inflytelserik (Preussens
”okrönte kung”) motarbetade han särsk. den
utrikespolitik, som fördes av Bethmann Hollweg samt
även alla förslag till förändringar i Preussens
treklassrösträtt. Efter revolutionen och
världskrigets slut 1918 deltog han ej i det politiska
livet. [Arrh.]
Heyduk [hai’dok], Adolf, tjeckisk diktare
(1835—1923). En senromantiker av milt och
naivt kynne med något epigonartat även i sina
bästa skapelser, har H. givit sitt värdefullaste
inom lyriken, där han anslöt sig till folkvisan.
Bland hans talrika diktsaml. märkas
”Skogs-blommor” (1873), ”Bortblåsta blad” (1886)
m.fl. Hans många versberättelser med motiv
ur folklivet ge uttryck åt en hänförd
naturkänsla men sakna egentligt episkt underlag.
Med historiskt stoff misslyckades han i regel,
ss. i försöket att skildra tjeckernas tragiska
öde under det 30-åriga kriget. — Litt.: Monogr.
på tjeckiska av F. Tichy (1915). Agr.
Heye [håi’a], Wilhelm, tysk militär (f.
1869), officer vid inf. 1889, deltog i 1906 års
kolonialkrig i tyska Östafrika och var vid
världskrigets utbrott överstelöjtnant. H.
placerades ss. stabschef vid arméavdelningen v.
Woyrsch, blev 1916 överste och 1918 chef för
operationsavd. i högsta krigsledningen. Efter
kriget inträdde H. i riksvärnet, blev 1921
generalmajor, 1926 general av inf. och 1930
generalöverste. Han var 1926—30 närmast under
presidenten högste befälhavare för armén. E.Bz.
Heyerdahl [hai’-], Hans Olof, norsk
målare (1857—1923), stod samtidens
friluftsmå-leri och naturalism nära men var också starkt
påverkad av äldre klassiska mästare. Hans
kolorit är varm och ljuskraftig och av stor
tonskönhet, skildringen är besjälad och
tem-peramentsfull och präglas av äkta målerisk
instinkt; ”Adam och Eva utdrivas ur
paradiset” (1877), ”Döende barn”, inköpt av
franska staten, ”Arbetarens död”. Från 1880-talet
märkes ett flertal utmärkta strandbilder med
sol och nakna klippor. Mindre lyckad var
H. i den symboliska fantasikonst, han
stundom utövade. H. är representerad i Göteborg
och Stockholm. M.Bjn.
Heyermans [hai’-], Herman, holländsk
skriftställare av judisk börd (1864—1924),
utgav det socialistiska magasinet ”De nieuwe
tijd” och gav skarpt uppfattade realistiska
skildringar av judiska sociala förhållanden;
— 1225 —
— 1226 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
