HIERTA-RETZIUSSTIFTELSEN nade H. detta år ”Aftonbladet” i andra händer. — H:s energi och arbetsförmåga räckte till även för många andra värv. Han var vår förste store bokförläggare, han var industrimän, grosshandlare, skeppsredare och kommunalman. Hans ekonomiska förstånd skapade honom tidigt en oberoende ställning, och vid sin död var han en rik man. Hans änka, Vilhelmina Fröding, donerade av hans efterlämnade förmögenhet 100,000 kr. till upprättandet av en professur i nationalekonomi vid Stockholms högsk. samt 400,000 kr. till fond för en stiftelse ”Lars Hiertas minne” (se d.o.). — Litt.: H. Wieselgren, ”L. J. H.” (1880); L. Hierta, ”Riksdagsmotioner och anföranden” (4 bd, 1913—18) samt ”Självbiografi”, utg. av G. A. Aldén (1925). K.W. 6) Anna H.-R e t z i u s, den föregåendes dotter, se R e t z i u s. Hierta-Retziusstiftelsen med namn efter donatorerna prof. G. Retzius och hans maka Anna Hierta-Retzius innefattar: 1) En fond (stiftad 1904) för främjandet av vetenskaplig, främst biologisk forskning i Sverige; fonden uppgick 1931 till 436,250 kr. 2) En stipendiefond (stiftad 1914—26) för att understödja vetenskapliga el. sociala företag; till denna fond hade 1927 donerats inalles 1,017,300 kr. Sv. vetenskapsakad. förvaltar båda fonderna. S.N. Hie'taniemi, s:n i Torneå tingslag, Norrbottens län, vid Torne älv n.v. om Karungi; 770,80 kvkm., därav 703,so land; 2,510 inv. (1932; 4 inv. pr kvkm.); 7,45 kvkm. åker (1927; l,i°/o av landarealen), 436,is kvkm. skogsmark. — Pastorat i Norrbottens n. kontrakt, Luleå stift. G.N. Higgins [hi'ginz], Edward John, engelsk salvationist (f. 1864), stabschef 1919, av Höga rådet vald till frälsnings-arméns general 1929. H. inleder en ny epok i frälsningsarmens (se d.o.) historia, som ej längre sammanfaller med familjen Booths. Han är dess förste valde general och har inskränkt sin egen makt. L.P-i. Higgs [higz], Henry, engelsk nationalekonom (f. 1864), anställd i finansdep. 1899—1921, har tjänstgjort som privatsekreterare hos H. Campbell-Bannerman och A. Chamberlain, lärare vid univ. i Bangor (Wales) 1925—29. H. har redigerat senaste uppl. av Palgraves ”Dic-tionary of political economy” (1925—26). T.E-r. High church [hal' cäc], engelsk högkyrka, riktning inom anglikanska kyrkan (se d.o.); jfr H ö g k y r k 1 i g. High commissioner [hal' kamFjana] (eng.), titel för åtskilliga brittiska högre ämbetsmän, bl.a. för den främste engelske funktionären i vissa brittiska, utomeuropeiska förvaltnings-och mandatområden, t.ex. Egypten, Irak, Palestina samt för generalguvernören över Sydafrikanska unionen; vidare för högste representanten i London för Indiens, dominions’ (utom Newfoundlands) och Sydrhodesias intressen samt som tillfällig titel för ledaren av ett viktigare brittiskt utomeuropeiskt kolonialärende etc. Jfr Commissioner. Th. High court of justice [hal' kä't av ju'stis], se England, rättsväsen. Highgate [hal'git], högt belägen del av n. London, urspr. en by utanför staden, numera förstad med bl.a. vackra parker. Highland park [hål'land pä'k], stad i U.S.A., se Detroit. Highlands, The [3a häiTondz], engelskt namn på Skotska högländerna. — Highlander [-[haT-landa],-] {+[haT- landa],+} skotsk högländare. High life [häl lälf] (eng., eg.: högt liv), fint och förnämt el. högt levnadssätt; den fina el-förnäma världen. Highmore [häl'mä], J o s e p h, engelsk målare (1692—1780), verksam i London. H. var särsk. uppskattad som porträttör och har målat en stor del av sina mera bemärkta samtida landsmän. Som genremålare förväxlas han ofta med Hogarth. H. sysslade även med konstteoretiskt skriftstäPeri. G.S. High Wycombe [häl' Qi'kam], stad i England, se Chepping Wycombe. Higo, japansk prov, utmed v.-kusten av Kyushu; bekant som en av de första trakter i Japan, där kristendomen under 1500-talet fick fotfäste. B.K. Hihhuli't-sekten, se Læstadianer. Hiiumaa, estniska namnet på Dagö. Hijaz [-jä'z], se H i d j a z. Hi'kone, pittoresk ort vid Biwasjön på japanska huvudön med ståtlig ruin efter en feodalborg, som innehades av Ii Kamon no Kami o. 1860 (jfr Japan, historia). B.K. Hila'l, arabstam, tidigare bosatt i s. Nadjd, utvandrade o. 900 till Egypten, 1052 vidare till Tunisien, där Kairawan blev medelpunkten i dess välde, som snart gick under. Flera stammar i Nordafrika leda sitt ursprung från H. De många vandringarna och striderna ha besjungits i Sirat Ba'ni Hiläl, H:s historia. G.O-r. Hila'rier (grek.-lat. Hila'ria till grek, hila-ro's, lat. hi'larus, glad), namn på olika glädjefester i antiken, särsk. sådana i samband med — 1243 — — 1244 —