Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hilarier - Hilarius av Poitiers - Hilarus (Hilarius, påve) - Hilberseimer, Ludwig - Hilbert, David - Hilbert, Jaroslav - Hild - Hildburghausen - Hildebrand, släkt - Hildebrand, 1. Bror Emil
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HILDEBRAND
Isis’ och Magna Maters dyrkan. I kejsartidens
Rom firades h. 25/s ss. en av årets största fes
ter, präglad av uppsluppen karnevalsglädje, till
ära för den återuppståndne Atiis (se d.o.), vars
död förut begråtits. En motsvarande festdag
var i Isiskulten 3/n. H.Sj.
Hila’rius av Poitiers, kyrkofader (död
o. 367), biskop av Poitiers o. 350, ss.
motståndare till arianismen driven i landsflykt till
Fry-gien av kejsar Konstantius 355. Återkommen
förmedlade han till Västerlandet kännedom om
den grekiska teologien. H:s’ främsta arbete är
”De trinitate”. Av Pius IX blev han 1851
förklarad för doctor ecclesiæ. S.N.
Hila’rus (H i 1 a r i u s), påve 461—468, bördig
från Sardinien, fortsatte Leo I:s kyrkopolitik
och hävdade Roms anspråk på överhöghet över
de sydgalliska och spanska kyrkorna. S.N.
HiTberseimer [-zäl-], L u d w i g, tysk
arkitekt (f. 1885), har i samma anda som Le
Cor-busier och van de Veide verkat för saklighet
i arkitektur och stadsplan. Den senare tänkes
med vertikal bebyggelse och fotgängargator
över marknivån. H. har bl.a. byggt
”Rhein-landhaus” i Berlin. G.S.
Hilbert, David, tysk matematiker (f. 1862),
fil. d:r 1884, 1892 prof, i Königsberg, 1895 i
Göttingen. H. är en
av de främsta nu
levande matematiska
forskarna. Bland
hans viktigaste
arbeten äro hans studier
över elementär
geometri i avsikt att
uppställa ett fullst.
system av axiom för
Euklides’ geometri.
Dessa studier ha
samlats i
”Grundlagen der Geometrie”
(1899; 6 Aufl. 1923). Ett antal andra avh. ha
samlats i ”Grundzüge einer allgemeinen Theorie
der linearen Integralgleichungen” (1912). Här
utvecklar H., sporrad av Fredholms upptäckt
av lösningen till en lineär integralekvation, en
fullst. teori för sådana ekvationer och
använder denna teori på flera viktiga matematiska
problem. Vidare har H. lämnat bidrag till
utvecklingen av variationskalkylen, teorien för
algebraiska former och den högre talteorien
(där han särsk. behandlat högre talkroppar och
problemet att uppdela hela tal i en summa av
digniteter). H-r.
HFlbert, Jaroslav, tjeckisk förf. (f. 1871),
väckte uppseende genom det med rask teknisk
färdighet utförda sorgespelet ”Skuld” (1896). I
dramerna ”Faust” (1898) och ”Paria” (1900)
står han under den Ibsenska
problemdrama-tikens tunga band. Djärvt anlagt men ej helt
lyckat är H:s historiska skådespel ”Z. von
Falkenstein” (1903) med motiv från
Premysli-dernas riddarliv. Pragromanen ”Riddar Kura”
(1911) visar honom ss. en suggestiv berättare.
Agr.
Hild (av isl. hildr, strid, och det därav
bildade Hildr, en valkyrja, vars yngre isl. form
Hildur i sv. brukas som kvinnonamn),
fornnordiskt kvinnonamn, i sht ss. senare
sam-mansättningsled, t.ex. Gunhild,
Ragnhild, i sv. ofta utvidgat till Hilda (jfr G
u-nilla av Gunhild a, Matilda). E.H.
Hildburghausen [hi’Itborkhauzan], stad i s.
Thüringen, Tyskland, vid övre Werra; 6,515
inv. (1925). Den gamla staden har något av
renässansprägeln bibehållen (rådhuset ombyggt
1572) men visar huvudsaki. barock: det forna
Residensslottet och Bollhuset (teater), från
1700-talets början, Arvprinspalatset (”Altes
Technikum”), från samma årh:s slut, samt
Apostelkirche och Christuskirche. — H., stad
1325, sedan 1300-talet under huset Wettin, var
från 1683 huvudstad i hertigdömet Sachsen-H.,
som 1826 förenades med Meiningen.
E.S-z;E.W.;[B.]
Hildebrand, släkt stammande från
Skåns-torps by, Hällestads s:n, Östergötland.
Släktnamnet ändrades 1764 till Hildebrand
s-son (se d.o.), vilket bibehölls av en äldre,
1926 utslocknad gren, medan nedannämnde
H.l) och tre hans bröder återtogo namnet H.
Förutom nedannämnda släktmedl. märkas
läroverksadjunkt Bror Albin H. (1844—1917),
son till H.l), huvudred, för ”Sv. porträttgalleri”
(1895—1913), och dennes brorson,
redaktionssekreteraren i ”Nordisk familjebok” Bengt
Olof Hildebrand H. (f. % 1893), sedan 1928
sekreterare i Personhist. samfundet och red.
för ”Personhist. tidskr.” C.
1) B r o r E m i I H., museiman, historiker
och numismatiker (1806—84), mag. i Lund
1826, docent i
numis-matik 1830,
amanuens vid Hist. museet
s.å., anställd vid
Kungl.
Myntkabinettet 1832, vid
Riksarkivet 1833,
riksantikvarie, sekreterare i
Vitterhets-
historie-och antikvitetsakad.
samt garde des
mé-dailles 1837—79,
amanuens i
Riksarkivet 1837; t.f.
riks
— 1245 —
— 1246 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
