Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hindenburg, Paul von Beneckendorff und von - Hindenburglinjen - Hinder - Hindergård - Hinderlöpning - Hindersin, Gustav Eduard von - Hinderslöshet - Hinderslöshetsbevis - Hindersmässan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HINDENBURGLINJEN
H. ansåg mest användbara, tvingades taga
avsked icke därför att han förlorat riksdagens
men väl rikspresidentens förtroende.
Efterträdare blev F. v. Papen (se denne), vilken
företrädde en syn på de framtida målen i tysk
politik, som överensstämdfe med H:s. H. vill,
att partiväldet skall avskaffas och att staten
åter skall styras efter auktoritära principer,
ung. efter ett system i Bismarcks anda men
anpassat efter tidens krav. H:s obegränsade
förtroende äger nu chefen för politiska avd. i
riksvärnsministeriet, generallöjtnant K. v.
Schleicher (se denne). H. är icke — på gr. av
sin höga ålder — en ”skuggkonung”. Han
träffar själv sina avgöranden och har måhända
även en av sina stora förtjänster däri, att han
förstår att omge sig med dugliga medhjälpare.
Allt talar för, att H:s rykte som god
realpolitiker vilar på stabil grund. Hans livs- och
samhällsåskådning är konservativ, och han
har själv i sina minnen förklarat sig anse
monarkien som den för tyska folket mest
lämpliga statsformen. — H. har utg. ”Aus
meinem Leben” (1920, sv. övers, s.å.). — Litt.:
E. Buat, ”H.” (1921); A. Niemann, ”H.” (1926);
T. R. Ybarra, ”H. Seine drei Leben” (1932);
G. v. Hindenburg, ”Paul von H. Vom
Ka-detten zum Reichspräsidenten” (s.å.); Horst v.
Metzsch, ”H.” (s.å.). E.Bz;Arrh.
Hindenburglinjen [-bork-], krigshist., se
Siegfriedställningen.
Hinder, krigsv., anordningar i terrängen, som
försvåra och fördröja en motståndares
fram-ryckning. Särsk. vid försvarsstrid komma h.
till stor användning, men även vid
anfalls-strid utnyttjas h. å sådana delar av fronten,
där striden avses att föras försvarsvis, samt
till skydd för en öppen flank. H. äro dels
naturliga, ss. vatten-h., kärr, gravar,
svår-framkomlig terräng m.m., dels ko n s t g j o
r-d a, ss. förhuggningar, minfält, järntråds-h.
m.fl. H. böra kunna försvaras av helst
flankerande eld. Av naturliga h. äro vatten-h. de
verksammaste men förlora i värde, då de bli
isbelagda. Deras värde kan ökas genom
förstöring av broar och vad, anordnande av
översvämningar och uppdämningar m.m. Av
konstgjorda h. utföras förhuggningar särsk.
för spärrande av genom svårframkomlig
terräng ledande vägar. Vintertid utgöra de även
ett gott h. mot trupp på skidor. De förstärkas
genom inflätande av taggtråd och utläggande
av minor. M i n f ä 11 användas särsk. mot
stridsvagnar men även mot inf., varvid de dock
ha mera moralisk än skadande inverkan.
Järntråd s-h. anordnas särsk. ss. storm-h.
(se d.o.). De kunna utföras ss. snubbel-h.,
liggande el. lutande järntrådsnät, spanska
rytta
re, trådvalsar m.fl. samt läggas såväl
framför en ställning som inuti densamma.
Strids-v a g n s-h. (se d.o.) äro förutom minfält,
barrikader, djupa och breda gravar, i marken
nedsatta järnvägsskenor m.fl. A.W.G.
Hindergård, vid gymnastisk utbildning
använd hinderanordning (vallar, gravar,
späng-er, gärdesgårdar m.m.) av permanent el.
tillfällig art, som på kortast möjliga tid skall
passeras. H. användes huvudsaki. vid militär
utbildning, men även vid skolgymnastiken och
då ordnad med tillhjälp av
gymnastikredskapen. O.K-gh.
Hinderlöpning, löpning till fots å bana om
400 m. med 5 hinder (av 91,4 cm. höga häckar),
varav ett med vattenfylld grav, 3,66 m. i kvadrat
och med ett djup av 76 cm. invid häcken och
sluttande framåt till intet. H. till häst, se
Kapplöpning. O.K-gh.
HEndersin [-sin], Gustav Eduard von,
tysk militär (1804—72), officer vid art. 1825,
överste och reg.-chef 1854, generalmajor 1861,
generallöjtnant och generalinspektör för art.
1864, general av inf. 1866. H. utmärkte sig
ss. teknisk ledare av art.-anfallet på
Dybböl-skansarna 1864 och var under 1870—71 års
krig art.-befälhavare i Stora högkvarteret.
E.Bz.
Hinderslöshet, jur., frihet från rättsligt
hinder, särsk. äktenskapshinder (se d.o.) och
hinder för utgivande av periodisk skrift (se H i
n-derslöshetsbevis). H. för ingående av
äktenskap styrktes före 1916 med av
vederbörande pastorsämbete utfärdat h.-betyg. Detta
har numera ersatts med s.k. äktenskapsbetyg
(se d.o.). G.L.
Hinderslöshetsbevis, jur., tillståndsbevis för
utgivande av tryckt periodisk skrift. H.
utfärdas enl. § 1 mom. 4:o i T. F. av Justitiedep.
och meddelas på ansökan envar, som hos dep
anmäler den till utgivning avsedda skriftens
titel och tryckningsort, såframt sökanden icke
blivit förklarad ovärdig föra andras talan och
den anmälda titeln icke är densamma som å
skrift, för vars utgivande tidigare utfärdats ett
alltjämt gällande h. H. utställes alltid för en
bestämd fysisk person och kan därefter icke
från denne överlåtas el. genom arv övergå till
annan. Den, som erhållit h., är ensam
ansvarig för skriftens innehåll (”ansvarig utgivare”).
För innehållet i periodisk skrift, som utgives
utan h., utkräves ansvaret av boktryckaren, om
ej den verklige utg. i en ev. rättegång själv
mant giver sig tillkänna. Jfr
Tryckfrihetsprocess. G.L.
Hindersmässan, årl. återkommande marknad
i Örebro, som urspr. hölls på Henrik den
heliges dödsdag 19/i. H. är känd redan tidigt
— 15 —
— 16 –
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
