Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hingstbesiktningstvång - Hingstdepå - Hingstförening - Hin håle - Hinkmar - Hinlopensundet - Hinneryd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HINNERYD
Utsikt från Turisthotellet i Hindås.
Hingstbesiktningstvång innebär förbud att
till avel använda hingst, som ej är av Statens
premieringsnämnd premierad el. tillåten. Lag
om dylikt h. finns i de flesta kulturländer och
infördes i Sverige 1914. Hingstägare är
medgiven rättighet att till egna ston begagna även
icke lagligen kvalificerad hingst. V.M-r.
Hingstdepå’. Den varmblodiga hästaveln
blev i olika länder redan tidigt föremål för
statsmakternas omvårdnad, och i Sverige
inrättades redan under Karl XI :s regering två
h., en å Flyinge i Skåne och en å Strömsholm
i Västmanland, i syfte att därmed befordra
den varmblodiga hästaveln genom att
tillhandahålla allmänheten förstklassiga
beskälla-re av önskvärd typ för skilda bruk, i främsta
rummet för arméns behov. Dessa beskällare
bli under betäckningssäsongen utstationerade
på skilda platser inom de provinser, där varm
blodig avel bedrives. Flyinge h. disponerar
1932 70 hingstar, därav 40 stycken svenskfödda,
15 införda från Hannover, 8 från Ostpreussen,
1 från Frankrike samt 6 fullblodshingstar. Till
Strömsholmsdepån äro hänvisade 46 hingstar,
därav 10 svenskfödda, 15 införda från
Hannover, 8 från Ostpreussen, 1 från Oldenburg, 4
från Frankrike samt 8 fullblodshingstar. —
För den nordsv. hästavelns främjande
underhållas av de norrländska
hushållningssällskapen två hingstuppfödningsanstalter, en i
Vång-en och en vid Umeå. Båda åtnjuta årligt
understöd av Staten. De äro inga h. i likhet med
ovan nämnda, utan endast
uppfödningsanstal-ter, vilkas fullåriga produkter årl. försäljas.
V.M-r.
Hingstförening. I syfte att underlätta
kapitalanskaffning för inköp av värdefullare avels-
hingstar pläga hästuppfödare inom ett större
el. mindre område sammansluta sig till h.
Dylika finnas i stort antal inom varje provins,
och deras verksamhet understödes i allm. av
resp, läns hushållningssällskap, som åt
föreningarna bevilja lån mot billig ränta. Fr.o.m.
1931 har Staten anslagit ett belopp av 200,000
kr. till räntefria lån å högst 10,000 kr. åt
föreningar och enskilda för inköp av
svenskfödda hingstar av ardennerras. V.M-r.
Hin håle, se H i n.
Hinkmar, ärkebiskop av Reims (o. 806—
882), av frankisk släkt, uppfostrad i klostret
S:t Denis, blev 845 ärkebiskop av Reims. Ss.
sådan hävdade han med kraft sin ställning
mot påven och biskoparna, vilka senare sökte
inskränka metropoliternas makt med stöd av
de pseudo-isidoriska dekretalerna (se d.o.). H.
bestred dessas giltighet, ansåg sig som den
västfrankiska kyrkans primas och ville med
stöd av kungamakten skapa densamma en av
Rom oavhängigare ställning. Hans planer
stötte dock på motstånd vid kurian; 866 måste
H. böja sig för påven Nikolaus I. I striden
om predestinationsläran företrädde han en
förstucken semipelagiansk uppfattning. H.
fortsatte de frankiska riksannalerna för tiden
861—882 (”Annales Bertiniani”, i ”Monumenta
Germaniæ. Scriptores”, 1, 1826). 882 flydde han
för nordmännen till Épernay och dog där s.å.
Monografier av C. v. Noorden (1863) och H.
Schrörs (1884). H.Bg.
Hinlopensundet, sundet mellan
Västspetsber-gen och Nordöstlandet, se Spetsbergen.
Hinneryd, s:n i Sunnerbo hd, Kronobergs
län, n. om Markaryd mellan Hallandsgränsen
och Bolmån; 231,43 kvkm., därav 226,64 land;
— 21 —
— 22 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
