Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hippolytos (teolog) - Hippomane - Hippomedon - Hippophaë - Hippopotamus - Hippo regius - Hippotigris - Hippotragus - Hippuris - Hippuriter - Hippuritkalk - Hippursyra - al-Hira - Hirado - Hiragana
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HIRAGANA
Hippo’lytos, teolog (200-talet e.Kr.),
uppträdde i Rom 217 ss. ortodoxiens och den
ur-kristna stränghetens
(se Bot) försvarare
mot påven Calixtus
och var biskop över
den del av
församlingen, som skilt sig
från denne. 235
förvisades H. till
bergverken på Sardinien,
där han avled. — H.,
som anslöt sig till
Irenæus’
logoskristo-logi, bekämpade det
modalistiska kätte-
riet (”Philosofumena”, återfunnen 1851, övers,
i ”Bibliothek der Kirchenväter”, 40, 1922).
Till H:s’ produktion hör vidare en
kyrkohistoria, en kommentar till profeten
Daniel samt ”den romerska församlingens
rättsordningar” (de s.k. ”Canones Hippolyti” torde
vara en senare bearbetning härav). Om H:s’
betydelse vittnar en H.-staty med inhuggen
förteckning över hans skrifter (nu i
Lateran-museet). — Litt.: H. Achelis, ”H.-Studien” (i
”Texte und Untersuchungen zur Geschichte der
altchristlichen Literatur”, 16:4, 1897); J.
Sjöholm, ”H. och modalismen” (1898); A. d’Alès,
”La théologie de Saint H.” (1906). A.M-n.
Hippo’mane, släkte av fam. törelväxter med
endast 1 art, H. mancine’lla, manceniljträdet,
ett stort, i Västindien, Mellanamerika och
Colombia inhemskt träd, vars rikliga mjölksaft
innehåller ett gift, vilket är ett utomordentligt
starkt hud- och slemhinneretande medel men
ej direkt dödsbringande; det användes av
in–födingarna som pilgift. A.V-e.
Hippome’don, son till Agesilaos, deltog i
Agis’ revolution 241 f.Kr., fördrevs från Sparta
och anslöt sig till Ptolemaios Euergetes. W.N.
Hippo’phae, bot., se Havtornsläktet.
HippopoTamus, se Flodhästar.
Hippo re’gius, se H i p p o.
Hippo’tigris, undersläkte av fam. hästdjur,
se d.o. och S e b r o r.
Hippo’tragus, se H ä st an t ilo p er.
Hippu’ris, växtsläkte av fam.
Halorrhaga’-ceæ med endast 1 art, H. vulga’ris, ledgräs,
hästsvans, vattengran, vilken förekommer i n.
tempererade och kalla bältena, sydligaste
Amerika och Australien. H., som i Sverige är
täml. allmän i och vid diken, åar, stränder
o.d., är en flerårig, 2—5 dm. hög vattenväxt
med krypande, förgrenad rotstock,
kransställ-da, smala, lansettlika blad och små,
obetydliga, vanl. 2-könade, ensamma, i bladvecken
Hippurls vulgaris. Efter Francé.
sittande blommor. H. nyttjas mycket ss.
akva-rieväxt. A.V-e.
Hippuri’ter, en fam. utdöda mollusker, se
R u d i s t e r.
Hippuri’tkalk, geol., se Kritsystemet.
Hippu’rsyra, C6H5CONHCH2COOH,
förekommer i urinen, i sht hos växtätare, och
sönderdelas vid kokning med syror i bensoesyra och
glykokoll. Lj.
al-Hira (arab. al-Hira av aram. hi’rtä,
tältläger), en numera fullst. försvunnen stad
mellan nedre Eufrat och Arabiska öknen, strax s.
om nuv. Maschhad Ali, vilken vuxit upp ur
lachmidernas (se d.o.) befästa läger och blev
dessas residensstad, till dess 602 deras välde
störtades och en persisk ståthållare insattes.
Kristendomen hade tidigt fått fast fot i H.,
och redan i början av 400-talet omtalas
biskopar från H. Araberna erövrade staden utan
strid 633, varefter den kom alt träda tillbaka
för Kufa och alltmera avfolkades, ehuru
kalifen Harun ar-Raschid för en tid slog sig ned
där och lät uppföra en del byggnader. G.O-r.
Hirado, ö n.v. om Kyushu, Japan. Har
betydande valfångarstation och stora
kaolinla-ger. Under 1600-talet viktig stödjepunkt för
portugisernas, engelsmännens och
holländarnas handel. Framställningsort sedan 1712 för
det värdefullaste japanska porslinet, kallat
Kikochi- el. H.-porslin. G.N.
Hiragana, japanskt skriftsystem, den kursiva
formen av de 50 stavelsetecken, varmed
japanerna komplettera de inlånade kinesiska
ordtecknen. BK.
— 29 —
— 30 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
