Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hirn, Yrjö - Hirohito - Hirosaki - Hiroshige, Ando - Hiroshima - Hirpiner - Hirs - Hirsau
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HIRSAU
”Konstens ursprung”
(1902) och ”Det
estetiska livet” (1913). I
en fängslande form
har H. vidare
skildrat madonnakulten
och dess
framträdande i konsten: ”Det
heliga skrinet” (1909j,
samt givit estetiskt
kulturhistoriska
skildringar av högt
värde: ”Eremiter och
pilgrimer” (1924), ”Den gamla postvagnen”
(1927). Slutl. har H. skrivit ypperliga smärre
biografier över Diderot, Samuel Johnson m.fl.
världslitteraturens märkesmän. E.W.
Hirohito, kejsare av Japan, son till
Yoshi-hito (postumt namn Taisho) (f. 1901), regent
1921—26 under faderns sjukdom, kejsare från
23/i2 1926 (formell tronbestigning 1928); g.m.
Nagako, dotter till prins Kuni. Regeringsnamn
S h o w a. B.K.
Hirosaki, stad på n. Hondo, Japan, s.v.
om Aomori vid Mutsubukten; 43,338 inv. (1930).
Silkesmaskavel. G.N.
Hiroshige, A n d o, japansk målare (1797
—1858), verksam i Tokyo, bekant för sina
Lr ”Vver av de 53 stationerna vid Tokaido”.
Färgträsnitt av Hiroshige. Nationalmuseum.
landskap i färgträsnitt, vilka, själva europeiskt
påverkade, utövade stort inflytande på fransk
1870-talskonst. Hans i färgen grella blad
förväxlas lätt med verk av två elever, som förde
hans namn. H:s huvudverk är en serie på 53
utsikter från Tokaido (härvägen till Kyoto). G.S.
Hiroshima, stad på s. v. Hondo, Japan, vid
järnvägen Osaka—Shimonoseki; 270,365 inv.
(1930). Tillverkning av brons- och lackarbeten;
siden- och bomullsindustri. Ostronodling och
-handel. Hamn: Ujina. G.N.
Hirpi’ner, samnitisk folkstam i s. Samniums
bergstrakter, mellan apuliska och kampanska
slätterna, deltog på Hannibals sida i dennes
krig mot Rom 216—209 f.Kr., spelade en stor
roll i bundsförvantskrigen 90—89, uppdelades
av Diocletianus på Apulien och Kampanien.
N.V.
Hirs, Pa’nicum, grässläkte, innefattande o.
300 arter med små, avrundade småax,
innehållande en enda, av hårda, glänsande agnar
Från v.: vanlig hirs, Panicum miliaceum,
kolv-hirs, Panicum italicum, blodhirs, Panicum
san-guinale.
omsluten frukt, och med utbredning i
tropikerna, en del även i tempererade zonerna. Flera
arter äro viktiga kulturväxter. Vanlig h.,
vipp hirs (P. milia’ceum), sedan
förhistorisk tid i kultur, har långskaftade, i gles,
hängande vippa anordnade småax och
härstammar sannolikt från Ostindien, där den allmänt
odlas, liksom i Kina och Japan samt, i Europa,
Sydryssland och Rumänien. Kolvhirs,
ka-velhirs (P. ita’licum, Seta’ria ita’lica), med
kortskaftade, i axlik blomställning samlade,
borstbärande småax, odlas i stor skala i Japan,
Kina, vissa delar av Ostindien och
Transkau-kasien, var redan i förhistorisk tid en viktig
näringsväxt och har i Europa anträffats i
pål-byggnaderna m.m. Den anses utgöra en genom
kultur förändrad form av en i Gamla världens
tempererade länder inhemsk, även i Sverige
förekommande art, g r ö n h i r s (P. vi’ride,
Seta’ria vi’ridis). Blodhirs (P. sanguina’Ie,
Digita’ria sanguina’lis), odlad för sina frukter
på sandmarker i Böhmen och ss. foderväxt i
U. S. A., har rödvioletta småax, sittande på
långa, fingerlikt utspärrade axgrenar. Till h.
hör även Guineagräs (P. alti’ssimum), ett
i tropiska Afrika inhemskt, ända till 3 m. högt
gräs, vilket odlas ss. foderväxt i tropikerna,
särsk. Amerika. Jfr Andropogon, Durra,
Eleusine och Negerhirs. O.Gz.
Hirsau [-zau], by och luftkurort i
Württem-berg, n. Schwarzwald vid Nagold; 1,219 inv.
(1925). H. var fordom berömt för sitt
benedik-tinkloster och sina talrika kyrkor, av vilka nu
blott sparsamma rester återstå.
Aureliuskyr-kan och Peterskyrkan voro de äldsta (av den
senare västpartiet bevarat). ”Hirsaugruppen”,
Uppslagsbok. XIII. ___ 33 __
2
— 34 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
