HIRSCH Ruiner av klosterborgen i Hirsau. vars arkitektoniska system bildats efter det äldre Cluny (se d.o.), har korparti med tre parallella absider, svarande emot kyrkans tre skepp, som uppbäras av enkla kolonner med tärningskapitäl. Mittskeppet är flattäckt. Väst-partiet är högt uppbyggt med kapell el. loge över förhallen, som flankeras av två fyrkantiga torn. J.C.;E. W. Hirsch. 1) I s a a k David H., svensk-judisk affärsman, donator (1843—1917). Enl. ett 1914 upprättat testamente donerade H. c:a 4,800,000 kr. till en självständig stiftelse, I s a a k Hirschs minne, med uppgift att ”bereda bostäder åt dem, som sett bättre dagar men ej längre ha råd bekosta hyran” och som under minst 5 års tid varit mantalsskrivna i Stockholm. 2/s av tillgångarna ha avsatts till en bostadsfond och Vs till en hyresfond. Bo-stadsfonden har uppfört el. inköpt fastigheter vid Karlbergsvägen, Vikingagatan och Igel-damsgatan. Fastigheternas värde var 1931 4,538,000 kr., och bostadsfondens samlade tillgångar utgjorde 5,010,550 kr. Hyresfonden, som lämnar hyresbidrag till behövande, uppgick 1931 till 1,774,763 kr. I stiftelsens styrelse är överståthållaren självskriven ordf. En drivande kraft i denna välgörenhetsinrättning var H:s bror, ingenjören Oscar Salomon H. (1847 —1931), som 1912—22 var ordf, i Mosaiska föreningen i Stockholm och själv har donerat avsevärda belopp till olika ändamål. T.E-r. 2) Axel Morris H., fattigvårdsexpert (f. 15/s 1879), son till Oscar H. (se H.l), fil. kand, i Uppsala 1903, led. av Folkbildningsförbundets överstyrelse 1904—11, red. för ”Folkbiblioteksbladet” 1903—11, sekreterare i Sv. fattigvårdsförbundet 1909—22, dess ledare 1918. Vid Sv. fattigvårdsförbundets omorganisation till Sv. fattigvårds- och barnavårds-förbundet 1925 blev H. dettas direktör. Han är sedan 1910 utg. av förbundets tidskr., som efter 1926 bär namnet ”Tidskr. för fattigvård o.a. hjälpverksamhet”. H. är sekreterare i stiftelsen ”Isaak Hirschs minne”. T.E-r. Hirsch, Abraham (Abram), svensk-judisk musikförläggare (1815—1900), skötte sedan 1830 östergrenska musikhandeln i Stockholm, som från 1837 gick i H:s namn. H. var en av stiftarna av Musikaliska konstföreningen (1860) och deltog i bildandet av Sv. bokför-läggarföreningen. Musikhandeln inköptes 1874 av J. Bagge, under det att instrumenthandeln 1880 övergick till sonen Ivar H. (1856—92) och förlaget 1884 till sonen O 11 o H. (f. 1858). H. har utg. verk av bl.a. I. Dannström, I. Hallström, J. A. Josephson, H. Kjerulf, A. F. och O. Lindblad, E. Sjögren, W. Stenhammar, A. Söderman, G. Wennerberg (”Gluntarne”); även manskörsamlingar (”Från Odinslund och Lun-dagård”, ”Studentsången” m.fl.). F.S-l. Hirsch, Samson Raphael, tysk-judisk teolog (1808—88), vän och studiekamrat med sin blivande motståndare A. Geiger, var rabbin i olika tyska städer, 1851 i den ortodoxa församlingen i Frankfurt a.M., den tysk-judiska ortodoxiens centrum. H. var avgjord motståndare till den judiska reformrörelsen, men delade med denna uppfattningen, att judarna äro ett trossamfund, ej en nation. G.T. och Talmud ägde enl. H. för alla tider gällande auktoritet. H. utgav tidskr. ”Jeschurun” (1854 ff.) samt exege-tiska och dogmatiska arbeten. C.V.J. Hirsch, August, tysk läkare (1817—94), med. d:r 1843 på en avh., som blev grundläggande för den geografiska och historiska patologien, kallades 1863 till prof, i Berlin och var 1873—74 medl. av såväl den tyska som den internationella kolerakommissionen. H. har dessutom utg. ett flertal värdefulla arbeten över medicinens historia. Å.Ch. Hirsch, Moritz, baron, tysk-judisk filan-trop (1631—96), tillhörde en bankirsläkt och förtjänade på bankrörelse i Bryssel och Paris samt på järnvägsanläggningar i Turkiet, Ryssland och Österrike en väldig förmögenhet, som han mestadels använde till olika judiska väl- — 35 — — 36 —