Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hirsch, Moritz - Hirsch, Max - Hirsch, Johan - Hirsch, Charles Henry - Hirsch, Julius - Hirsch, Emanuel - Hirschauer, Auguste Édouard - Hirschberg - Hirschberg, Julius - Hirschfeld, Christian Cajus Laurenz - Hirschfeld, Otto
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HIRSCHFELD
görande ändamål, i sht yrkesskolor i Galizien
och U.S.A. samt främjande av judisk
kolonisation i Argentina, för vilket syfte H. 1891
grundade Jewish colonization association (ICA),
som av honom efter hand erhöll 180 mill.
francs. C.V.J.
Hirsch, Max, tysk socialpolitiker (1832—
1905). Under studieresor i England och
Skottland lärde H. känna den engelska
fackföreningsrörelsen och sökte jämte F. Duneker
efter hemkomsten 1868 skapa en tysk
motsvarighet. Den Hirsch-Dunckerska
fackföreningsrörelsen var liberalt och nationellt
färgad och förlorade åtskilligt av sin betydelse,
sedan socialistlagen 1890 upphävts. H.
tillhörde 1877—93 riksdagen och anslöt sig till
framstegspartiet. Han var en av stiftarna av
Ver-ein für Sozialpolitik. H. utgav ett flertal
socialpolitiska skrifter. T.E-r
Hirsch, Johan Leuthauser, norsk
lant-brukslärare (1843—1923). Efter
agronomexamen 1865 upprättade H. 1871 egen
lantbruksskola på Jönsberg, blev 1895 direktör för Den
höjere landbruksskole i Aas samt var 1898—
1904 direktör för den där upprättade
Land-brugshöjskolen. H. ivrade framgångsrikt för
renavel av de lokala krea tursraserna och
-stammarna samt deras förbättring genom
urval. Hj.P.
Hirsch [irf ], Charles Henry, fransk
förf. (f. 1870), debuterade som lyriker med
”Légendes naives” (1894) och ett par s.k.
dramatiska poem (1895, 1897) men övergick vid
sekelskiftet till prosan och har sedan dess utg.
ett 10-tal novellsaml. och bortåt 40 romaner.
Han har även framträtt som dramatiker. H.
är en eklektiker, som med samma talang
anslår romantikens och naturalismens
strängaspel. — Litt.: F. Carco, ”C.-H.H.” (1914). Lff.
Hirsch, Julius, tysk nationalekonom (f.
1882), urspr. köpman, prof, i Köln 1917,
statssekreterare i Reichswirtschaftsministerium 1919
—23 och sedan 1925 prof, i Berlin. H. har
bl.a. utg. ”Der möderne Handel” (1918; 2 Aufl.
1925) och ”Neues Werden in der menschlichen
Wirtschaft” (1927). T.E-r.
Hirsch, Emanuel, tysk teolog (f. 1888),
prof, i kyrkohistoria i Göttingen 1921.
Lärjunge till K. Holl (se denne), är H. en av
Tysklands främsta teologer. Han ägnade sig först
åt studiet av den tyska idealistiska filosofien
(särsk. Fichte) i dess förhållande till
kristendomen, vidare har han behandlat
reformationens idéhistoria och är dessutom
framstående kännare av S. Kierkegaard. Av H:s
rikhaltiga produktion må bl.a. nämnas: ”Die
Re-ligionsphilosophie Fichtes” (1914), ”Luthers
Gottesanschauung” (1918), ”Die Theologie des
Andreas Osiander” (1919), ”Der Sinn des
Gebets” (1921; sv. övers. 1930), ”Die idealistische
Philosophie und das Christentum” (1926),
”Kierkegaard-Studien” (hittills 3 bd, 1930—31),
”Schöpfung und Sünde” (1931). H. är även
känd ss. predikant och politiker, medred. för
”Zeitschrift für systematische Theologie”.
R.Br.
Hi’rschauer, Auguste Édouard, fransk
militär (f. 1857), officer vid ingenjörvapnet
1878, överste 1909, brigadgeneral 1912 och
divisionsgeneral 1916. H. ägnade sig särsk. åt
flygväsendet och blev 1912 dess inspektör. Vid
krigsutbrottet var han ingenjörbefälhavare i
Paris men kallades därifrån till Bordeaux för
organiserandet av arméns flygväsen, blev 1915
brigadchef och 1916 chef för 18:e armékåren,
som han ledde under Sommeslaget s.å. och vid
Chemin des dames 1917. I nov. 1918
förflyttades H. ss. chef för 2:a armén till Argonnerna
och blev därefter s.å. guvernör i Strasbourg
och högste befälhavare i Elsass. Sedan 1920
är han senator. E.Bz.
HFrschberg [-bärk], stad i prov.
Niederschle-sien, Preussen, vid Zackens inflöde i Bober;
28,673 inv. (1925). Järnvägsknutpunkt. Järn-,
glas-, textil- och pappersindustri.
Utgångspunkt för turisttrafiken till Riesengebirge. H.
var en gång berömt för sin tyg- och
vävnads-tillverkning, men mot slutet av 1700-talet gick
denna starkt tillbaka. O.P.
Hi’rschberg [-bärk], Julius, tysk
ögonläkare (1843—1925), e.o. prof, i Berlin. H.,
som 1877 grundläde ”Zentralblatt für
Augen-heilkunde”, är mest känd för sitt värdefulla
arbete om ögonläkekonstens historia från
äldsta tider intill våra dagar, vilket med 9 bd
ingår i Græfe-Sæmischs handbok. Mi H.
HFrschfeld [-fält], Christian Cajus
L au r e nz, prof, i filosofi och estetik i Kiel
(1742—92). Efter studier över engelsk
trädgårdskonst utförde han flera större
anläggningar i naturalistisk stil i Danmark och utgav
ett betydande arbete ”Theorie der Gartenkunst”
(1777—82). H. inlade även förtjänster om den
ekonomiska trädgårdsodlingen i Danmark, bl.a.
som föreståndare för en fruktträdskola nära
Kiel. H. utgav det i flera avseenden
viktiga arbetet ”Handbuch der Fruchtbaumzucht”
(1788). C.G.D.
Hi’rschfeld [-fält], Heinrich Otto, tysk
historiker och epigrafiker (1843—1922), prof,
i Prag 1872, i Wien 1876, i Berlin 1885. H.
var lärjunge till Th. Mommsen och dennes
medhjälpare vid utgivandet av ”Corpus
inscrip-tionum latinarum”, senare red. för det stora
verket. Därjämte har H. ägnat sig åt studiet
av den romerska rätten och förvaltningen (”Die
— 37 —
— 38 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
