Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hirschfeld, Otto - Hirschfeld, Georg - Hirschfängare - Hirschholm - Hirschsprung, 1. Harald - Hirschsprung, 2. Heinrich - Hirshals el. Lilleheden - Hirssläktet - Hirt, Hermann - Hirth, Georg - Hirth, Friedrich - Hirtius, Aulus - Hirtshals - Hirtsiefer, Heinrich
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HIRSCHFELD
kaiserlichen Verwaltungsbeamten bis auf
Dio-cletianus”, 2 Aufl. 1905), åt Galliens historia,
Österrike under romarna etc. N.V.
Hi’rschfeld [-fält], Georg, tysk förf. (f.
1873), började som naturalist men övergick
snart nog till symbolismen. Han har utg. bl.a.
novellsaml. ”Dämon Kleist” (1895), ”Der Berg
see” (1896) och ”Requiem” (1906), skådespelen
”Die Mütter” (1896) och ”Der Weg zum Licht’
(1902) samt romanerna ”Das Mädchen von
Lille” (1906), ”Das Kreuz der Wahrheit” (1915),
”Der Mann im Morgendämmer” (1925) och
”Das Heiligenblut” (1928). A.Bd.
Hirschfängare (ty. Hirschfänger, eg.
hjort-fångare), ett huvudsaki. på 1700-talet mycket
Svensk hirschfängare med konung Adolf
Fredriks krönta namnchiffer och årtalet 1757.
Tillverkad vid Wira bruk. Livrustkammaren.
använt, kort jaktsvärd, till utseendet ett
mellanting mellan värja och jaktkniv. H. var
ofta elegant utstyrd och upptill i baljan
försedd med ett bestick, innehållande kniv, gaffel,
pryl etc. G.W.F.
Hirschholm, slott på Själland, se H ö r
s-h o 1 m.
Hirschsprung. 1) Harald H., dansk
barnläkare (1830—1916), med. d:r 1861 (”Medfödt
Tillukning af Spiserör og Tyndtarm”), var en
av banbrytarna i Danmark inom
barnsjukdomarnas område. H.s vetenskapliga arbeten om
matsmältningskanalens medfödda
missbildningar, pylorusstenos, megacolon (kallad ”H:s
sjukdom”) och idiopatisk utvidgning av
matstrupen äro mycket värdefulla. Å.Ch.
2) Heinrich H., den föregåendes bror,
konstsamlare och donator (1836—1908). Sin
förmögenhet, härflytande från den av fadern
grundade tobaksfabriken, började H. vid
1860-talets mitt använda till inköp av samtida
dansk konst, särsk. målarkonst. Mot årh:s slut
kom samlandet att planmässigt inrikta sig på
hela den danska 1800-talskonsten, icke minst
den s.k. ”Guldalderkunsten”. 1902 donerades
saml. av makarna H. till danska staten. 5 år
senare påbörjades en museibyggnad efter H.
Storcks ritningar i östre Anlæg i Köpenhamn.
Sami., som ordnades av Emil Hannover och
som allt framgent skall bibehålla sin av
donatorerna givna begränsning och personliga
prä
gel, levandegör på ett utomordentligt sätt det
danska måleriets utveckling under 1800-talet.
Katalogen av 1911 upptar c:a 530
oljemålningar, 1,670 akvareller, pasteller och
teckningar (däribland skisserna till Skovgaards
Vi-borgsmålningar) samt c:a 200 skulpturer. H.G-e.
Hirshals el. L i 11 e h e d e n, fiskläge och
badort på Jyllands n.v. kust, 15 km. n.n.v. om
staden Hjörring; 1,287 inv. (1930). Staten har
byggt en stor fiskehamn. H. är
räddningssta-tion, fyrplats, tullstation, utgångspunkt för
telegrafkablar till England och Norge. Ö. om
H. en stor kronoskog, Lilleheden. O.P.
Hirssläktet, se H i r s.
Hirt, Her m a n n, tysk språkforskare (f.
1865), 1896 prof, i Leipzig, 1912 i Giessen. H.
har utvecklat en omfattande verksamhet inom
indoeuropeisk språk- och kulturhistoria. Bland
hans skrifter märkas ”Der indogermanische
Akzent” (1895), ”Der indogermanische Ablaut”
(1900), ”Die Indogermanen” (2 bd, 1905—07),
”Etymologie der neuhochdeutschen Sprache”
(1909; 2 Aufl. 1921), ’Undogermanische
Grammatik” (5 bd, 1921—29), ”Geschichte der
deut-schen Sprache” (1919; 2 Aufl. 1925),
”Hand-buch der Urgermanischen” (2 bd, 1931—32).
Han har även utg. en ny omarb. uppl av
Wei-gands ”Deutsches Wörterbuch” (2 bd, ^1909—
10). E H.
Hirth, Georg, tysk skriftställare (1841 —
1916), först verksam som publicist i Leipzig,
Berlin och Augsburg, blev 1871 förläggare i
München, där han utgav en rad arbeten, särsk.
för kännedom av konst och konstindustri,
ledde från 1896 tidskr. ”Jugend”, som under
några år utövade stort inflytande på smaken
(”Jugend-stil”, se d.o.). Som estetiker intog
H. en fysiologiskt betonad ståndpunkt (t.ex.
”Aufgaben der Kunstphysiologie”, 1891). E.W.
Hirth, Friedrich, tysk sinolog (1845—
1927), från 1870 i kinesiska sjötullverkets
tjänst, prof, vid Columbia univ. i New York
1902—17, var en produktiv förf, inom kinesisk
historia och språkvetenskap. Bland hans
arbeten märkas ”China and the Roman Orient”
(1885), ”Sinologische Beiträge zur Geschichte
der Türk-Völker” (1900), ”The ancient history
of China” (1911) samt en uppl. av Chau Ju kua
(1912, jämte W. W. Rockhill). B.K.
Hi’rtius, Au lus (död 43 f.Kr.), stod högt
i gunst hos Cæsar, vilken han följde bl.a. till
Gallien och Egypten, prætor 46. Efter Cæsars
död en av Antonius’ motståndare, besegrade
han denne vid Bononia och Mutina men
stupade i sistn. slag. W.N.
Hirtshals, se Hirshals.
Hi’rtsiefer [-zifar], Heinrich, preussisk
politiker och fackföreningsmän (f. 1876), med.
— 39 —
— 40 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
