Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hirtsiefer, Heinrich - Hirudin - Hirudo - Hirundineæ - Hirundinidæ - Hirundo - Hirzel, släkt - His, 1. Wilhelm - His, 2. Wilhelm - Hisar - Hisarlik - 1. Hischam ibn Abd al-Malik (kalif i Damaskus) - 2. Hischam I (kalif i Cordoba) - 3. Hischam II (kalif i Cordoba) - 4. Hischam III (kalif i Cordoba) - Hise, C. R. Van - Hishult - Hisingen - Hisinger, ätt - Hisinger, 1. Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HISINGER
och ingen jörshedersd:r, urspr. finsmed, 1904—
20 kretsföreståndare, sedan s.å.
förbundssekreterare i det katolska, kristliga
metallarbetarförbundet, medl. av preussiska lantdagen sedan
1919 (Zentrum), socialminister i O. Brauns
ministärer 1921—32, t.f. ministerpresident vid
Brauns demission i maj 1932, avsattes jämte
övriga regeringsled. samt polispresidiet i juli
s.å., då rikskansler v. Papen ställde Preussen
under riksregeringens omedelbara ledning. Th.
Hirudi’n, ett i blodigelns mundelar
förefintligt ämne, sannolikt av albumosnatur, som på
obekant sätt förhindrar blodets levring. H. kan
extraheras ur krossade blodigelshuvuden med
koksaltlösning el. alkohol. Det finnes i
handeln i form av bruna skållor. Dessa användas
vid fysiologiska experiment, varvid en ringa
mängd ant. tillsättes blod el. insprutas direkt
i blodbanorna. J.G.A.
Hiru’do, se B 1 o d i g e 1.
Hirundi’neæ, en fam. tättingar, se Svalor.
HirundFnidæ, fam. svalor (se d.o.).
Hiru’ndo, släktnamn för hussvalan, se
Svalor.
Hirzel, schweizisk släkt från Zürich. Hans
K a spar H., läkare och filantrop (1725—
1803), stiftade 1761 det fosterländska
”Helve-tische Gesellschaft”. Hans son Hans K a
s-par H., läkare och filantrop (1751—1817),
införde skyddsympning, förbättrade
dövstumvår-den och barnmorskeväsendet i Zürich.
Salomon H., bokhandlare och bibliofil (1804—77),
grundade 1833 eget förlag i Leipzig.
Bernhard H., orientalist (1807—47), övers, till
tyska bl.a. ”Qacuntala” (1833) och ”Urva?i”
(1838). Ludwig H., litteraturhistoriker (1838
—97), utgav bl.a. en uppl. av ”Der junge
Goethe” (3 bd, 1875, ny tillökad uppl. av M. Morris
i 6 bd, 1910 ff.). A.Bd.
His. 1) Wilhelm H., tysk läkare (1831—
1904), lärjunge av Müller och Virchow, med.
d:r 1854, prof, i
anatomi och fysiologi i
Basel 1857, i Leipzig
1872. H. var en av
anatomiens
för-grundsmän under
senare hälften av förra
årh. Hans första
arbeten ligga inom
histologiens område,
hans väsentligaste
inom embryologien.
Särsk. voro hans
studier över hjär-
nans utveckling banbrytande. H. grundade
jämte Braune 1878 ”Zeitschrift für Anatomie
und Entwicklungsgeschichte”. T.H-n.
2) Wilhelm H., den föregåendes son,
läkare (f. 1863), 1907 prof, i medicin i Berlin.
Särsk. viktiga äro H:s’ undersökningar över
hjärtats retledningssystem (se Hjärta); det
H i s’s k a knippet i detta har fått namn
efter honom. T.H-n.
Hisa’r, se Hissar.
HisarlFk, se Hissarlik.
Hischa’m, namn på flera kalifer. 1) H. i b n
A b d a 1-M a 1 i k, umaijadkalif i Damaskus
724—743, se Kalifatet.
2) H. I, son till Abd ar-Rahman I,
umaijadkalif i Cordoba 788—796, se Kalifatet.
3) H. II, son till al-Hakam II, umaijadkalif
i Cordoba 976—1013, se K a 1 i f a t e t.
4) H. III, son till Abd ar-Rahman IV, den
siste umaijadkalifen i Cordoba 1027—31, se
K a 1 i f a t e t. G.O-r.
Hise, C. R. Van, nordamerikansk geolog, se
Van Hise.
Hishult, s:n i Höks hd, Hallands län (90,83
kvkm.), och i N. Åsbo hd, Kristianstads län
(16,04 kvkm.); 106,87 kvkm., därav 98,97 land;
2,045 inv. (1932; 1,866, resp. 179; 21 inv. pr
kvkm.); 18,10 kvkm. åker (1927; 16,85, resp. 1,45;
18,3% av landarealen), 17,73 kvkm. skogsmark
(16,39, resp. 1,34). — Pastorat: H. och Fagerhult,
Laholms kontrakt. H. hör till Göteborgs stift,
Fagerhult till Lunds stift. G.N.
Hisingen, ö i Göteborgs och Bohus län
mellan Göta älvs mynningsarmar, av vilka den
n. kallas Nordre älv, samt mellan Älve- och
Älvsborgsfjordarna. Se karta vid Göteborg,
sp. 169. Till arealen Sveriges fjärde ö, 195
kvkm. H. når i n. delen 118,4 m.ö.h.
Berggrunden utgöres av gnejs, som genomsättes av
den c:a 100 m. breda, i v.n.v.—ö.s.ö. riktning
gående Tuvediabasgången. Genom H. går i
n.-s. riktning en betydande sprickdal,
Kville-bäcksdalen. I stora delar, särsk. i s.v. och i n.,
går berggrunden i dagen. De viktigaste
jordarterna äro marin lera och sand jämte mindre
områden av morängrus och isälvsgrus. S.
delen av H. hör till Göteborg; Tuve s:n bildar
Ö. Hisings hd och resten V. Hisings hd. G.N.
Hisinger, urspr. från ön Hisingen stammande
ätt, adlad 1770 med nedannämnde H.l). Ätten,
som i Sverige utslocknade 1852,
immatrikule-rades i Finland 1818, och en gren blev
fri-herrlig 1819 (1883). En 1906 adopterad gren
bär namnet H.-J ägerskiöld. — Litt.: F. L.
Hisinger, ”Historik över friherrliga ätten H.”
(1925). C.
1) J o h a n H., bergsman, bruksägare (1727
—90), 1749 notarie i Bergskollegium. Genom
resor och studier förvärvade H. stora
kunskaper i bergshanteringen. 1756 flyttade han
till Finland för att förvalta sina fäderneärvda
— 41 —
— 42 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
