Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hisinger, 1. Johan - Hisinger, 2. Wilhelm - Hisingerit - Hisings härad - Hiskia - Hislop, Joseph - Hispaner - Hispania - Hispaniola - Hiss (musik) - Hiss (transportanordning)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HISINGERIT
bruk och införde på dem stora förbättringar.
Även trädgårdsskötseln o.a. näringar främjade
han. 1778 fick han bergsråds titel. K.A.G.
2) Wilhelm H., den föregåendes
brorson, kemist, mineralog och bruksägare (1766—
1852), studerade vid
Uppsala univ. och
inträdde i
Bergskollegium, men flyttade
snart till sina
egendomar i
Västmanland, Skinnskatteberg
och Baggå, samt
ägnade sig där åt
bergs-och bruksverksam-het. Han idkade här
vetenskapliga studier
inom olika grenar
av den kemiska,
mi
neralogiska och paleontologiska vetenskapen.
I kemien samarbetade han med Berzelius, särsk.
vid undersökningar av sällsynta jordarter, vilka
ledde till upptäckten av det nya grundämnet
cerium (1804), samt vid studiet av den
elektriska strömmens kemiska verkningar (1803),
varvid grunden lades till Berzelius’ elektrokemiska
teorier. Under sina vidsträckta resor i Sverige
och Norge gjorde H. stora insamlingar av
mineral, bergarter och fossil samt lämnade rika
bidrag till kännedomen om Skandinaviens
geologi och paleontologi. H. utgav ett flertal stora
arbeten, av vilka de viktigaste äro:
”Anteckningar i fysik och geognosi under resor i
Sverige och Norge” (7 bd, 1819—39), ”Geognostisk
karta öfver mellersta och s. delarna af Sverige”
(skala 1:800,000; 1832) och ”Lethæa suecica,
seu petrificata Sueciæ iconibus et characteribus
illustrata” (med 2 suppl., 1837—41). — Sina
betydande samlingar donerade H. till
Vetenskapsakademien. K.A.G.
Hisingeri’1 är ett vid sv. järngruvor,
Lång-ban, Riddarhyttan etc., förekommande
vatten-haltigt järnsilikat, innehållande såväl järnoxid
som järnoxidul, en gel, som bildar amorfa,
glänsande, vanl. njurformiga aggregat. K.A.G.
Hisings härad, se Västra Hisings
härad och östra Hisings härad.
Hiski’a, konung i Juda (o. 715—696 f.Kr.),
omnämnes 712 f.Kr. i en av Sargon H:s
inskrifter bland de mot Assyrien upproriska.
Senare härjade Sanherib Judéen och
belägrade Jerusalem, varvid H. blott genom en stor
tribut kunde lösköpa sig. H. företog vissa
kultiska reformer, förstörde den sedan urgammal
tid dyrkade kopparormen (se d.o.) och
förberedde Josias reformation. Han anlade även en
vattenledning, omtalad i Siloainskriften (se
d.o.). G.Bsm.
Hislop, J o s e p h Dewar, operasångare, tenor
(f. i Edinburgh 1887), utbildades först vid Art
school i Edinburgh,
sedan hos G. Bratt,
Stockholm, och i
Italien; var engagerad
vid Operan i
Stockholm 1914—18, där
han med lysande
framgång utförde
tenorpartierna i
italiensk och fransk
repertoar; har
sedermera lika
framgångsrikt uppträtt i
London, Milano, Paris,
Bryssel, Chicago och Buenos Aires; har även
företagit konsertresor i Europa, U.S.A.,
Sydafrika, Australien och Nya Zeeland. Med ett
musikaliskt, på italiensk bel canfo-grund
vilande sångsätt förenar H. en av intelligens och
dramatisk verv präglad scenisk
framställningskonst. Förtjänsterna ha måhända i ännu
starkare grad framträtt vid H:s romansaftnar. F.S-l.
Hispa’ner, inv. i Hispania.
Hispa’nia, av grekerna kallat I b e r i a,
latinskt namn på den pyreneiska halvön, som
indelades i H. cite’rior, n.ö. delen från
Ebro-floden räknat (senare kallad H.
Tarracone’n-sis), och H. ulte’rior, s. och v. delen (senare
benämnd Lusita’nia och Bæ’tica). N.V.
Hispani’ola, spa. Isla Espanola, ”lilla
Spanien”, Columbus’ benämning på Haiti.
Hiss, ital. si diesis, fra. si dièse, eng. b sharp,
mus., den med en halvton höjda tonen h;
betecknas med ett $ framför noten för denna
ton. H. är enharmoniskt (se d.o.) identiskt
med c. F.S-l.
Hiss, transportanordning i vertikal led för
personer el. gods, kännetecknad av en hisskorg
el. ett lastplan, som
vanl. styres av
vertikala styrlister el.
gejder. H.-korgen
hänger i en bärlina.
vilken över en lin
skiva, anbragt
ovanför h:s översta läge,
går till ett
drivmaski-neri. För att minska
kraftåtgången an
ordnas vanl. en
motvikt, som även löper
i h.-schaktet. Den är
vanl. så tung, att den
motväger h.-korgen
och stundom en del
av lasten. Små hissar,
Schematisk bild av en
våningshiss.
— 43 —
— 44 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
