Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hiss (transportanordning) - Hissa (lyfta) - Hissar, Hisar (Tadjikistan) - Hissarlik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HISSARLIK
ss. mat-, bok- el. brev-h., sakna ofta
drivmaski-neri. Linan går då över linskivan direkt till
motvikten. Större hissar konstruerades tidigare
för ång- el. hydraulisk drift men äro numera
i regel elektriskt drivna. — Den vanliga
anordningen av en person-h. framgår av fig.
H.-maskineriet är uppställt ant. på vinden el. i
källaren och består av en elektrisk drivmotor,
direkt kopplad till en skruvväxel. Denna
överför i sin tur rörelsen till en trumma, på vilken
h.-linan av- och pålindas. Genom skruvväxeln
omsättes motorns höga varvantal till låg
hastighet och stort vridmoment hos lintrumman.
Kopplingen mellan motorn och skruvväxeln
är utformad till en bromsskiva, på vilken en
elektromagnetbroms verkar. Medelst denna
bromsas maskineriet, och korgen stoppas i
exakt läge vid resp, stannplan. Personhissar
i bostadshus manövreras av den åkande själv
medelst tryckknappar. Sålunda finnes inuti
h.-korgen ett tryckknappregister med en
tryckknapp för varje stannplan och en stoppknapp
för att var som helst kunna stanna h. Utanför
h.-schaktet finnas dessutom vid varje
stannplan två tryckknappar, en för att kalla h. till
planet och en för att efter användning
återsända den till stationsplanet. Genom
tryckning på knappen till önskat våningsplan
inkopplas motorn och lättas bromsen.
Stoppning av motorn och ansättning av bromsen
sker däremot automatiskt, då h. kommit till
det plan, knappen angiver. Hissar i stora
varu-el. bostadshus manövreras ofta medelst
häv-stångspådrag av särsk. konduktör. —
H.-has-tigheten väljes med hänsyn till antalet våningar,
trafikintensiteten och lastens storlek. I
bostadshus upp till 7 å 8 vån. väljes sällan högre
hastighet än 0,5 m/sek., i 9- å 15-vån:shus ända
till 1 m/sek. Stora varuhissar ha en hastighet
av 0,3 å 0,4 m/sek. Gruv-h. gå betydligt
fortare, 5 å 6 m/sek. vid personbefordran och
15 å 30 m. vid uppfordring av malm och kol.
— För person-h. skola alltid vissa
säkerhetsanordningar finnas. Varje schaktdörr förses
med lås, så anordnad, att öppnande av dörr
kan ske endast då h.-korgen befinner sig mitt
för resp. dörr.. Detta åstadkommes vid h. med
tryckknappmanövrering genom att
låsmekanismen förreglas medelst en av korgen påverkad
spärr. Vid konduktör-h. anordnas dörrlåsen
så, att den är åtkomlig endast inifrån
h.-korgen. Varje dörrlås är vidare försett med en
kontakt, som påverkas av låskolven och
förhindrar, att h.-korgen kan sättas i rörelse, om
ej alla schaktdörrarna äro stängda. — Till
skydd mot olycksfall genom h.-korgens
stört-ning finnes under densamma en fånganordning,
vilken är förbunden med en över h.-schaktet
— 45 —
uppställd hastighetsregulator. Om bärlinorna
brista el. korgens hastighet på nedgående av
annan orsak väsentligt överskrider den för h.
normala, bringas fånganordningen av
hastig-hetsregulatorn i funktion och fastlåser
h.-korgen vid gejderna, varvid samtidigt maskineriet
stoppas. För små och långsamt gående h.
användes fånganordning med kilar, för större och
mera snabbgående h. användes s.k.
friktions-fånganordningar (jfr Fallbroms). Dessa
äro utförda med två par som tänger
utformade klämbackar, vilka med stor kraft gripa tag
omkr. vardera gejdern. v.S.
Hissa, medelst talja, göling el. annat hisstyg
lyfta ett föremål i höjden. Motsatsen till h.
är fira el. fira ned. Kan ett föremål icke
av sin egen tyngd sänkas (firas), halas det
ned. H.S-k.
Hissa’r, H i s a r, landskap i sovjetrepubliken
Tadjikistan, vid gränsen mot Afganistan,
mellan Amu-darja och H.-bergen. Bebyggelsen är
samlad i H.-dalen; i en sidodal staden H. med
10,000 inv. Längre åt ö. ligger Tadjikistans
huvudstad, Stalinabad (förr Duchambe). O.P.
Hissarli’k (turk., borg, jfr. grek.
Palæo-kastro), vanligt namn på ruinorter i Mindre
Asien, främst på den kulle vid
Skamander-flodens dalgång, där H. Schliemann och W.
Dörpfeld m.fl. grävt fram det homeriska Troja;
i hellenistisk-romersk tid upptogs platsen av
staden Ilion. Under varandra lågo 9
bebyggelser: underst en neolitisk el. tidig
bronsålders-stad; ovanpå den det s.k. Troja II, som
Schliemann tolkade som Homeros’ Troja, en starkt
befäst borg med råtegelmurar på stensockel
och innanför dem megaronhus. De enorma
guldfynd (”Priamos’ skatt”, nu i Berlins
Museum für Völkerkunde), som gjorts där,
bestämma jämte den spec. keramiken denna
bebyggelse till 3:e årtusendet f.Kr. Den har gått
under i en väldig eldsvåda. På den följa 3
obetydliga anläggningar. Den viktigaste staden
är den därpå följande, 6:e, som Dörpfeld visat
vara det homeriska Troja. Den har varit
betydligt större än den 2:a (20,000 kvm.) och
haft starkare befästningsmurar, delvis av
regelbundna kvaderblock, som på vissa håll äro
bevarade ända till 9 m. höjd. Keramikfynden
och övriga föremål datera denna 6:e stad till
mykensk tid (se Egeisk kultur), d.v.s. c:a
1500—1000 f.Kr. Då även den förstörts i en
våldsam brand, finns anledning sätta dess
förödelse i samband med det ”trojanska kriget”
(se d.o.), som enl. den antika traditionen ledde
till Tröjas fall och ödeläggelse 1184 f.Kr. Den
7:e staden tycks i viss mån ha använt sig av
den 6:es byggnadsfundament men utmärker
sig i övrigt genom en speciell keramik (s.k.
— 46 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
