Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Historiska tidskrifter - Historisk geografi - Historisk tidskrift - Historisk tidskrift för Skåneland - Historiskt, sa’ Crusenstolpe - Historism - Histrion - Hisöy - Hit - Hiteren - Hitis - Hitler, Adolf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HITLER
senare stormaktsskedets historia. ”Hist. tidskr.
för Skåneland” (se d.o.) intar bland de lokalt
begränsade tidskr. en särställning. I
Danmark utges sedan 1847 ”Hist. Tidsskrift”;
i Norge utkommer en tidskr. med samma
namn sedan 1871; båda länderna ha viktiga
lokala h.t. I Finland utgives bl.a. ”Hist.
tidskr. för Finland” (sedan 1915; nuv. red. E.
Anthoni). I Tyskland märkas följ,
allmänna h.t.: ”Historische Zeitschrift” (sedan
1859), ”Historische Vierteljahrschrift” (utg.
sedan 1899 ss. forts, av ”Deutsche Zeitschrift
für Geschichtswissenschaft”, 1889—98),
”Histo-risches Jahrbuch” (sedan 1880), ”Forschungen
zur deutschen Geschichte” (1862—86). Det
sedan 1876 under ny titel utg. ”Neues Archiv
der Gesellschaft für ältere deutsche
Geschichts-kunde” ägnar sig åt tysk medeltidshistoria;
antikens historia behandlas i ”Klio” (namnet
sedan 1906). Den nyaste historien har sitt
motsvarande organ i ”Historisch-politisches
Archiv zur deutschen Geschichte” (sedan
1930). Ett flertal lokalt begränsade tyska h.t.
finnas: för Norden äro ”Hansische
Geschichts-blätter” (sedan 1872) av störst intresse. I
Frankrike äro ”Revue historique” (sedan
1876), ”Revue des questions historiques” (1886)
och ”Revue de synthèse historique” (1900) de
viktigaste allmänna tidskr. ”Le moyen åge”
(1888) är specialorgan för medeltidens historia,
”Révolution frangaise” (1881) för revolutionen,
”Revue d’histoire diplomatique” (1887) och
”Revue d’historie möderne” (1899/1900)
behandla nya tidens historia. Ledande h.t. i
Holland är ”Tijdschrift voor Geschiedenis”
(1886), i Italien ”Archivio storico italiano”
(1842), i England ”English historical
re-view” (1886) samt i U.S.A., där ett flertal
betydande h.t. utgivas, ”The American historical
review” (1895). B.
Historisk geografi är en gränsvetenskap
mellan geografi och historia och behandlar äldre
tiders regionala geografi, särsk. i historisk tid.
Härvid har det huvudsaki. varit fråga om
statsgränserna och beskrivning av städer och
orter. Blott få historiska geografer ha vidgat
sin uppgift till att omfatta hela länder, deras
bebyggelse, samfärdsel och näringsliv i deras
beroende av naturförhållandena el. skildrat
dessa självständigt, allt vid en viss historisk
epok. H.g-s metod är helt och hållet historiens,
och dess uppgift torde snarast vara att stödja
och belysa den rent politiska historien. Den är
fristående gentemot den eg. geografien och
får sålunda icke förväxlas med det genetiska
elementet i den moderna kulturgeografien.
Även denna sysslar med geografiska
förhållanden under äldre skeden, men icke ss. h.g. i
deras egenskap av i tiden fristående
företeelser. Den avhandlar i stället blott de
geografiska förhållanden under äldre tider, som ha
sammanhang med och förklara de nuv. dragen
i kulturlandskapet. För den rena
kulturgeografien äro därför de senare historiska perioderna
av större betydelse än de äldre. JF.
Historisk tidskrift utgives av Sv. historiska
föreningen sedan 1881. Tidskr., som utkommer
med fyra n:r årl., efterträdde i viss mån den
av C. Silfverstolpe utg. publikationen
”Historiskt bibliotek” (1875—80). Den utgör ett
centralorgan för sv. historisk forskning samt
innehåller, utom större uppsatser, meddelanden och
aktstycken samt notiser från den historiska
forskningens fält. En årlig bilaga utgör ”Sv.
hist. bibliografi”. Nuv. red. är prof. S.
Tun-berg. B.
Historisk tidskrift för Skåneland, tidskr. utg.
av Skånska landskapens historiska och
arkeologiska förening, har 1903—23 utkommit med
7 bd. Den innehåller ett stort antal uppsatser
till de skånska landskapens (Skåne, Halland,
Blekinge, Bornholm) historia, därjämte många
viktiga avh. av L. och C. Weibull i allmän
nordisk historia. B.
Historiskt, sa’ Crusenstolpe är ett ironiskt
talesätt, som syftar på det uttryck ”historiskt”,
med vilket förf. M. J. Crusenstolpe i noter ofta
ville bekräfta de uppgifter, som lämnas i hans
historiska romaner och som icke sällan av
andra betvivlades. E.H.
Histori’sm, se Historicism.
Histrio’n (lat. hi’strio, möjl. av etruskiskt
ursprung, i det antika Rom skådespelare i allm.,
utan angivande av fack el. specialitet),
skådespelare, utom i historisk framställning numera
brukligt endast i skämtsam form el. föraktlig
mening, trol. ett direkt arv från den ärelösa
ställning, skådespelaren i det antika romerska
samhället intog. G.K-g.
Hisöy, hd i Aust-Agder fylke, Norge, omfattar
H. jämte närliggande öar s.s.v. om Arendal; 9,7?
kvkm.; 2,392 inv. (1930). S.
Hit, stad i Irak, n.v. om Bagdad, på h.
stranden av Eufrat, som är segelbar hit. Nära H.
stora oljeförekomster. O.P.
Hi’teren, ö i Norge, se H i t r a.
Hitis, s:n i Åbo-Björneborgs län, Finland,
s.v. om Hangö udd; 122,4 kvkm.; 1,620 inv.
(1929; 1920 1,484 svensktalande). Förr kallades
H. Kyrkosundskär, och detta namn användes
även nu. På Örö byggde ryssarna under
världskriget stora befästningar, nu använda av
finnarna. O.P.
Hitler, Adolf, tysk politiker, ledare för det
nationalsocialistiska tyska arbetarpartiet (f.
1889), f. i Braunau vid Inn på österrike-ungerskt
— 57 —
— 58 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
