Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hittebarn - Hittebarnshus - Hittegods - Hittelön - Hitterdals (Heddals) stavkyrka - Hittin (Hittim, Hattin, Hattim) - Hittiter - Hittorf, Jacques Ignace - Hittorf, Johann Wilhelm - Hitzig, Georg Heinrich Friedrich - Hitzig, Julius Eduard - Hiuen-tsang - Hiung-nu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HIUNG-NU
den församling, där det funnits, och antecknas
som h. af K.
Hittebarnshus, inrättades urspr. (det första i
Milano 787 e.Kr.) som ett led i kyrkans kamp
mot det från romartiden kvarlevande bruket
att utsätta nyfödda svaga el. ej önskade barn.
Dessa kunde nu i stället anonymt avlämnas till
h. för vård upp till 8-årsåldern. Under 1100—
1300-talen uppstodo talrika h. överallt i
romanska länder, framförallt genom initiativ från
andliga ordnar. Med reformationen avstannade
i början den vidare utbredningen, och först
under 1700-talet uppstodo h. i protestantiska
länder. Numera sker upptagningen i allm. efter
prövning i en upptagningsbyrå. — Sverige har
endast ägt ett h. (upprättat 1753 i Stockholm av
Frimurarorden); stor barndödlighet
framtvingade snart verksamhetens omläggning till
utackorderingssystem. af K.
Hittegods, jur., föremål som kommit ur
ägarens besittning och sedan av annan anträffats
och tagits i förvar (jfr Fynd). Föreskrifterna
om lysning av fynd i kyrka och å häradsting el.
å rådstuva iakttagas i regel ej numera. Om en
rättsinnig upphittare, ss. vanl. sker, i stället
t.ex. överlämnar det funna till
polismyndigheten el. annonserar om fyndet i ortstidn., torde
utkrävande av i 22 kap. 19 § Strafflagen
stadgat ansvar för underlåten lysning icke kunna
ifrågakomma. Enl. samma § straffas med böter
el. fängelse förtigande av fynd el. h., då ägaren
el. annan därtill berättigad anmäler sig. —
Riksdagen har 1932 hos K.m:t anhållit om
utarbetande av förslag till ny lag rörande h. G.L.
Hittelön, jur., ersättning som ägaren till
upphittat gods enl. lag har att lämna åt
upphit-taren för godsets återfående (jfr Fynd). H.
skall utgå med skäligt belopp, som i brist på
åsämjande mellan ägaren och upphittaren får
bestämmas av domstol. Med hänsyn till de
växlande förhållandena kan h. ej lämpligen för
alla förekommande fall fixeras till viss procent
av det funnas värde. G.L.
Hitterdals (Heddals) stavkyrka är en bland
Norges vackraste och bäst bevarade kyrkor av
denna typ, belägen i nedre Telemarkens
fögderi vid Hitterdalsvattnets ända. Den
härstammar från 1200-talet (omtalas första gången
1315) och visar en treskeppig anläggning med
sluten svalgång. E.W.
Hittin (H i 11 i m, H a 11 i n, H a 11 i m), berg
v. om sjön Gennesaret, Palestina. J.C.
Hitti’ter, forntida folk, se Hettiter.
Hittorf [itå’rf], Jacques Ignace, fransk
arkitekt (1792—1867), f. i Köln, verksam i
Paris, där han först arbetade under Bélanger
på dennes nya järnkonstruktionsbyggnader.
Bland hans egna arbeten märkas: Saint Vin-
cent de Paul, Place de la Concordes fontäner
och moderna disposition samt Gare du Nord
H. utgav även skrifter, t.ex. ”Architecture
poly-chrome chez les grecs” (1830). G.S.
Hittorf, Johann Wilhelm, tysk fysiker
och kemist (1824—1914), 1856 prof, i fysik och
kemi i Münster. H.
har utfört
banbrytande undersökningar
inom elektrokemien,
framförallt genom ett
ingående studium av
elektrolysf enomenen.
Han upptäckte och
undersökte jonernas
vandringar under det
elektriska fältets
inflytande och visade,
att de positiva och
negativa jonerna i
olika grad bidraga till
elektricitetstranspor-ten, varigenom koncentrationsändringar hos
elektrolyten inträda. H. införde begreppet
överföringstal (se Elektrokemi, sp. 374)
och utförde bestämningar av dessa tal, som
för uppställandet av den elektrolytiska
disso-ciationsteorien spelat stor roll. Resultaten av
sina undersökningar sammanfattade han i ”Über
die Wanderungen der Jonen während der
Elektrolyse” (1853—59). Senare studerade H.
elektricitetens genomgång genom förtunnade
gaser (delvis jämte J. Plücker). H. är även
den förste, som ingående undersökt
katodstrå-larnas egenskaper. N.R-e.
Hitzig [hi’tsiz], Georg Heinrich
Friedrich, tysk arkitekt (1811—81). Som
privatarkitekt i Berlin har H. spelat en stor
roll genom skapandet av en mängd
bostadshus, i vilka han förenat villans enkelhet med
stadspalatsets värdighet. Bland hans offentliga
arbeten märkas Börsen och Riksbankshuset i
Berlin. B.B.
Hitzig [hi’tsiz], Julius Eduard, tysk
läkare (1838—1907), 1875 prof, i Zürich, 1879—
1903 i Halle, framstående neurolog och
psykia-triker, känd genom sina jämte G. Th. Fritsch
företagna undersökningar över sammanhanget
mellan vissa rörelser och vissa bestämda
områden av storhjärnbarken. [Wk.]
Hiuen-tsang, se H ü a n-t sang.
Hiung-nu är det namn, varunder h u n n e
r-n a (se d.o.) äro kända i Kinas hävder. De
organiserade sig till en mäktig stat under
Tou-man o. 200 f.Kr. och dennes son Mao-tun och
förde under hela 2:a årh. f.Kr. ständiga krig
med Kina. Urspr. bosatta i s. Mongoliet, n.
Chi-li, n. Shan-si och Ordoslandet, vidgade h.
genom besegrandet och fördrivandet av Yüe-
— 61 —
— 62 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
