HIUNG-NU den församling, där det funnits, och antecknas som h. af K. Hittebarnshus, inrättades urspr. (det första i Milano 787 e.Kr.) som ett led i kyrkans kamp mot det från romartiden kvarlevande bruket att utsätta nyfödda svaga el. ej önskade barn. Dessa kunde nu i stället anonymt avlämnas till h. för vård upp till 8-årsåldern. Under 1100— 1300-talen uppstodo talrika h. överallt i romanska länder, framförallt genom initiativ från andliga ordnar. Med reformationen avstannade i början den vidare utbredningen, och först under 1700-talet uppstodo h. i protestantiska länder. Numera sker upptagningen i allm. efter prövning i en upptagningsbyrå. — Sverige har endast ägt ett h. (upprättat 1753 i Stockholm av Frimurarorden); stor barndödlighet framtvingade snart verksamhetens omläggning till utackorderingssystem. af K. Hittegods, jur., föremål som kommit ur ägarens besittning och sedan av annan anträffats och tagits i förvar (jfr Fynd). Föreskrifterna om lysning av fynd i kyrka och å häradsting el. å rådstuva iakttagas i regel ej numera. Om en rättsinnig upphittare, ss. vanl. sker, i stället t.ex. överlämnar det funna till polismyndigheten el. annonserar om fyndet i ortstidn., torde utkrävande av i 22 kap. 19 § Strafflagen stadgat ansvar för underlåten lysning icke kunna ifrågakomma. Enl. samma § straffas med böter el. fängelse förtigande av fynd el. h., då ägaren el. annan därtill berättigad anmäler sig. — Riksdagen har 1932 hos K.m:t anhållit om utarbetande av förslag till ny lag rörande h. G.L. Hittelön, jur., ersättning som ägaren till upphittat gods enl. lag har att lämna åt upphit-taren för godsets återfående (jfr Fynd). H. skall utgå med skäligt belopp, som i brist på åsämjande mellan ägaren och upphittaren får bestämmas av domstol. Med hänsyn till de växlande förhållandena kan h. ej lämpligen för alla förekommande fall fixeras till viss procent av det funnas värde. G.L. Hitterdals (Heddals) stavkyrka är en bland Norges vackraste och bäst bevarade kyrkor av denna typ, belägen i nedre Telemarkens fögderi vid Hitterdalsvattnets ända. Den härstammar från 1200-talet (omtalas första gången 1315) och visar en treskeppig anläggning med sluten svalgång. E.W. Hittin (H i 11 i m, H a 11 i n, H a 11 i m), berg v. om sjön Gennesaret, Palestina. J.C. Hitti'ter, forntida folk, se Hettiter. Hittorf [itå'rf], Jacques Ignace, fransk arkitekt (1792—1867), f. i Köln, verksam i Paris, där han först arbetade under Bélanger på dennes nya järnkonstruktionsbyggnader. Bland hans egna arbeten märkas: Saint Vin- cent de Paul, Place de la Concordes fontäner och moderna disposition samt Gare du Nord H. utgav även skrifter, t.ex. ”Architecture poly-chrome chez les grecs” (1830). G.S. Hittorf, Johann Wilhelm, tysk fysiker och kemist (1824—1914), 1856 prof, i fysik och kemi i Münster. H. har utfört banbrytande undersökningar inom elektrokemien, framförallt genom ett ingående studium av elektrolysf enomenen. Han upptäckte och undersökte jonernas vandringar under det elektriska fältets inflytande och visade, att de positiva och negativa jonerna i olika grad bidraga till elektricitetstranspor-ten, varigenom koncentrationsändringar hos elektrolyten inträda. H. införde begreppet överföringstal (se Elektrokemi, sp. 374) och utförde bestämningar av dessa tal, som för uppställandet av den elektrolytiska disso-ciationsteorien spelat stor roll. Resultaten av sina undersökningar sammanfattade han i ”Über die Wanderungen der Jonen während der Elektrolyse” (1853—59). Senare studerade H. elektricitetens genomgång genom förtunnade gaser (delvis jämte J. Plücker). H. är även den förste, som ingående undersökt katodstrå-larnas egenskaper. N.R-e. Hitzig [hi'tsiz], Georg Heinrich Friedrich, tysk arkitekt (1811—81). Som privatarkitekt i Berlin har H. spelat en stor roll genom skapandet av en mängd bostadshus, i vilka han förenat villans enkelhet med stadspalatsets värdighet. Bland hans offentliga arbeten märkas Börsen och Riksbankshuset i Berlin. B.B. Hitzig [hi'tsiz], Julius Eduard, tysk läkare (1838—1907), 1875 prof, i Zürich, 1879— 1903 i Halle, framstående neurolog och psykia-triker, känd genom sina jämte G. Th. Fritsch företagna undersökningar över sammanhanget mellan vissa rörelser och vissa bestämda områden av storhjärnbarken. [Wk.] Hiuen-tsang, se H ü a n-t sang. Hiung-nu är det namn, varunder h u n n e r-n a (se d.o.) äro kända i Kinas hävder. De organiserade sig till en mäktig stat under Tou-man o. 200 f.Kr. och dennes son Mao-tun och förde under hela 2:a årh. f.Kr. ständiga krig med Kina. Urspr. bosatta i s. Mongoliet, n. Chi-li, n. Shan-si och Ordoslandet, vidgade h. genom besegrandet och fördrivandet av Yüe- — 61 — — 62 —