HJORTÖ Hjortsvin, hona (t.v.) och hanne. Efter Cornish. flockar förekommer i sumpiga urskogsområden och lever av frukter och insekter. H.B-n. Hjorttunga, mjältbräken, Scolope'ndri-um officina'le (S. vulga're, Phijlli'tis scolo-pe'ndrium), ormbunke av fam. Polypodia'ceæ, den enda av detta huvudsaki. amerikanska släktes 12 arter, som uppträder i Europa. H., som är en medelstor ormbunke med avlångt lan-settlika, helbräddade, vid basen hjärtlika stamblad och långsträckta, radvis på ömse sidor om medelnerven ordnade sporgömfläckar, förekommer viltväxande i Skandinavien på Lilla Karlsö vid Gotland och Varaldsöy i Hardanger-fjorden men odlas ofta. Tidigare hade växtens blad medicinsk användning under namn av herba linguæ cervince. A.V-e. Hjortzberg, Gustaf Olof (Olle), konstnär (f. 14/n 1872). Efter akad.-studierna vistades H. 1898—1905 i utlandet, bl.a. i Italien, Grekland och Palestina. Efter hemkomsten utförde han 28 målningar i Klara kyrka, en rad altartavlor samt dekorativa kompositioner i olika byggnader, t.ex Dramatiska teaterns restaurang och Rosenbads kafé i Stockholm. Sedan H. 1913 utfört den stora freskutsmyckningen i Uppenbarelsekyrkan (Saltsjöbaden), byggd kort förut av F. Boberg, erhöll han uppdraget att dekorera altarväggen i L. I. Wahlmans likaledes modernt hållna Engelbrektskyrka (Stockholm). I dessa monumentala kyrkomålningar utvecklade H. en sträng stilisering, delvis inspirerad av assyrisk konst, samt mycken lärdom och uppslagsrikedom i symboliken. Bland profana arbeten i Stockholm kunna nämnas hans mål ningar i Rådhuset och Tekniska högsk. — H., som blev lärare vid Konsthögsk. 1909, prof. 1911 och direktör 1920, har även komponerat fönstermålningar i flera kyrkor samt dekore- OHe Hjortzberg: Titelblad till den svenska psalmboken. rat böcker, bl.a. Sv. psalmboken, katekesen och Gustav V:s bibel. Hans uppfattning är genomgående ornamental med någon fallenhet för stereotyp formalism i linjerna. Som lärare i dekorativ målning har han övat stort inflytande. H.G-e. Hjortö, K n u d Anders, dansk diktare (1869—1931), student 1891, verkade i många år ss. lärare i landsorten men ägnade sig från 1912 helt åt sitt förf.-skap. H:s talrika romaner och berättelser ha oftast den danska byn som miljö. De kännetecknas av ingående psykologisk analys och stark antitetisk problemställning mellan stads- och lantbor, mellan fantasteri och — 77 — — 78 —