Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hjuldjur, virveldjur - Hjuleberg - Hjuleker - Hjulfartyg - Hjulformig blomkrona - Hjulfälg - Hjulfönster - Hjullavett(age) - Hjullås
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HJULLÄS
plattmaskarnas. Nervsystemet är enkelt med
ett parigt ganglion; ögon och palpliknande
utskott kunna förekomma. Blodkärl saknas.
Kroppen är täckt av en kutikula, stundom för-
Hjuldjur, Hydatina senta, hona (t.v.) och
hanne. Ror hjulorgan, K tuggmage, Md tarm,
A analöppning, Ov äggstock, Ex
exkretions-organ, T testikel, P kopulationsorgan.
tjockad till ett pansar. Hannarna visa i motsats
till de ovan beskrivna honorna i regel starkt
reducerade organ och saknas stundom. Äggen
utveckla sig hos de hanlösa partenogenetiskt,
hos de övriga såväl utan som efter
befruktning. H. leva huvudsaki. i sött men även i salt
vatten och bland mossa samt t.ex. i takrännor;
vissa äro parasiter. Somliga äro fastsittande i
geléartade hyllen men fria i ungdomsstadiet, de
flesta fritt levande. En del kunna uthärda stark
torka och ligga som skendöda längre tid (se
A n a b i o s). H. äro utbredda över hela jorden
och omfatta talrika släkten och arter, av vilka
många finnas i Sverige. O.C-n.
Hjuleberg, gods i Abilds s:n, Hallands län, 14
km. n.ö. om Falkenberg; areal c:a 2,000 har,
taxeringsvärde 866,100 kr. Slottet, med torn
och trappgavlar, är från 1875. H. tillhörde på
1400-talet Axel Pedersen Thott och förblev i
hans släkt till 1589. 1663—1851 hörde godset
till ätten Lilliehöök; sedan 1917 är godsägare
N. Treschow ägare. Th.P.
Hjuleker, se H j u 1.
Hjulfartyg framdrivas medelst skovelhjul,
anbragta vid båda fartygssidorna el. akterut.
Ett av de tidigaste h. med akterhjul var
bogser-båten ”Charlotte Dundas”, byggd 1802. Man
övergick sedermera allmänt till sidohjul, till en
början försedda med radiellt anbragta fasta
skövlar (se fig. 6 i art. Fartyg). Därefter
infördes rörliga skövlar, som medelst länkstänger
från en excentriskt anbragt axel fördes i vertikal
el. nära vertikal ställning under passagen
genom vattnet (fig. 1). Sidohjulen skyddas av
s.k. hjulhus, som även hindra vatten från
hjulen att komma in på däck (se fig. 7 och
8 i art. Fartyg). På gr. av att hjulens
ingrepp sker i vattenytan, kunna h. göras
grundgående. Kända h. äro de stora
passagerarbåtarna för lokaltrafik vid Newyork och å de
stora floderna Mississippi, Yang-tsi-kiang,
Kongo m.fl. Å flodfartyg förekommer även
Fig. 1.
akterhjul. H. med sidohjul, som kunna
manövreras oberoende av varandra, ha stor
manöverförmåga coh användas ss. bogserbåtar
(i engelska hamnar) och färjor. Drivkraften
i h. utgöres av ångmaskiner el. dieselmotorer;
även handkraft har använts å de s.k.
vevbåtarna, som förmedlade persontrafiken i
Stockholms hamn i mitten av 1800-talet. T.Hrn.
Hjulformig blomkrona, en sambladig
blomkrona med mycket kort, nästan omärklig pip
och plattat, utbrett bräm, ss. hos rödarv,
videört, nattskatta m.fl. O.Gz.
Hjulfälg, se F ä 1 g.
Hjulfönster, ett större runt fönster, indelat
som ett hjul med ekrar; började vid 1100-talets
slut framträda å de franska katedralernas
fasader el. korpartier och blev betecknande för
unggotiken samt avlöstes av det mera
sammansatta rosfönstret. I Sverige ger Nydala
klosterkyrkas kor ett vackert exempel. E.W.
Hjullavett (age) [-ta’J], krigsv., se L a v e
t-tage.
Hjullås, se Handeldvapen.
— 81 —
— 82 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
