Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hjärsås - Hjärta - 1. Hos ryggradslösa djur och lägre ryggradsdjur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HJÄRTA
dera i stationssamhällena Immeln och
Sibb-hult; 13,81 kvkm. åker (1927; 17,6% av
landarealen), 52,04 km. skogsmark. I H. finnas flera
granitbrott samt Färe glasbruk och
armaturfabrik. — Kyrkan, som flera gånger tillbyggts,
har koret och absiden från den äldre
medeltiden, det förra prytt av senmedeltida
valvmålningar. — Kontrakt: H. och Knisslinge, ö.
Göinge kontrakt, Lunds stift. G.N.jE.W.
Hjärta (lat. cor, grek, kardi’a). 1) Hos
rygg-radslösa djur och lägre ryggradsdjur är h. den
muskulösa och från det övriga kärlsystemet
mer el. mindre skarpt avsatta del
(stundom flera delar), genom vars rytmiska
sammandragningar (pulsationer) blodvätskan
sättes i rörelse. H. kan således blott före
Fig. 1.
Främre delen av en ringmask, m munöppning,
r rygg-, b buk-, p pulserande sidokärl
(”hjärtan”) . Schematiskt.
komma hos former med utvecklat
kärlsystem och ligger alltid, där andningsorgan
finnas, i omedelbar närhet av dessa. Hos
maskarna, de lägsta ryggradslösa djuren
med blodkärl, fungera det ofta i hela sin längd
kontraktila ryggkärlet el. vissa av de sidokärl,
som förena rygg- och bukkärlen med varandra,
ss. h. Blodet strömmar bakifrån framåt i
ryggkärlet och i motsatt riktning i bukkärlet. Även
hos leddjuren tjänstgöra ofta väl
avgränsade delar av ryggkärlet ss. h. Detta, som här
vanl. är uppdelat i kamrar, motsvarande
kroppssegmenten, och försett med pariga,
sido-ställda, med klaffar utrustade öppningar,
ostier, ligger i en avgränsad del av
kroppshå-lan, pericardialsinus. Genom öppningar i
dennas vägg kommer blodet in i sinus och från
Fig. 2.
T.v. hjärta av groda, öppnat på ventralsidan.
a kammare, b, c högra och vänstra förmaket,
d öppningen mellan förmaken och kammaren,
e öppningen mellan förmaken, f skiljeväggen
mellan dem, g truncus arteriosus. T.h. hjärta
av lax. f förmak, k kammare, t truncus
arie-riosus.
denna genom ostierna in i h. Hos b 1 ö t d j
u-r e n, bland vilka särsk. bläckfiskarna ha väl
utbildat h., består det av en muskulös
kammare och, beroende på gälarnas antal, 1—4
tunnväggiga förmak. Mellan förmak och kam-
Fig. 3.
Artärsystemet hos ryggradsdjuren.
Schematiskt. A embryonalstadium med
gälbågsar-tärer anlagda 0, 00, 1—4; a artär från
hjärtat, b stora kroppspulsådern, B hos
fiskarna, gälbågsartärerna 1—4 föra blod till, resp,
från gälarna; C hos svansgroddjur, c
lung-artär; D hos ödla; E hos fågel och F
däggdjur. De gälbågsartärer, som under den
embryonala utvecklingen tillbakabildas, äro i
figurerna punkterade.
mare finnas klaffar. — Hos
ryggradsdjuren saknas h. blott hos lansettfisken, hos
vilken delar av de stora ventrala kärlen pulsera;
hos de övriga ligger det väl avsatta och i skilda
rum uppdelade h. alltid på buksidan. Ang.
dess anläggning se nedan. Det enklast byggda
och om de högre djurens embryonalstadium
påminnande h. förekommer hos fiskarna
(se fig. vid Conus arteriosus). H.
är här enkelt S-formigt böjt och består av
en kammare och ett förmak, mellan vilka
finnas klaffar. Hos vissa fiskar (hajar, störar och
lungfiskar) ligger framför kammaren ett med
klaffar försett parti, conus arterio’sus, som
tillbakabildas hos benfiskarna. Från
kammaren, resp, conus arteriosus utgår ett enhetligt
kärl (truncus arterio’sus), som avgiver grenar
till gälarna. I samband med övergången till
lungandning och utbildningen av lilla
blodomloppet (se d.o.) uppdelas h.-håligheten
genom en skiljevägg i olika rum, varigenom
en blandning av det arteriella och det ve-
— 127 —
— 128 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
