Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hjärtsjukdomar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HJÄRTSJUKDOMAR
för blodströmmens passage genom hjärtat. 1
det längsta anpassar sig hjärtat efter varje
cirkulationshinder. Detta tillstånd kallas
kompensation. Om det hypertrofiska hjärtat
länge kan övervinna ett hinder, följer dock,
om detta är permanent el. tilltager, med
naturnödvändighet ett uttröttnings- och
överan-strängningstillstånd med degeneration i
hjärtmuskeln. Då kan hjärtat icke längre
sammandraga sig ordentligt. Följden blir
hjärtut-vidgning (dilatation). Denna uppträder
såväl vid primära muskellidanden som ock vid
hjärtfelen. Hjärtats storlek bestämmes dels med
den yttre undersökningen, dels och framförallt
med röntgenfotografering. När hjärtats
reservkraft är uttömd, inträder
inkompensa-t i o n, vilket innebär, att hjärtat icke längre
behärskar blodströmmen utan denna dämmes
upp framför hjärtat i de stora blodådrorna.
Denna uppdämning sprider sig ut mot
kroppens periferi med förlångsammad strömning
och stockning av blodmassan, särsk. i kroppens
stora blodreservoarer i levern, mjälten och
huden, vilket framkallar lever- och
mjältsvull-nad och ger åt huden en mörk, blå färg (c y
a-nos). Vid hjärtinkompensation plågas
patienten av smärtor el. tryck över hjärtat, andnöd
och hjärtklappning, särsk. i samband med
ansträngning (gång i trappor etc.), efter
sinnesrörelser el. efter måltider, och över huvud
ökade trötthetssymtom samt dålig sömn. Alla
dessa besvär kunna emellertid även framkallas
av rent nervösa orsaker, vilket mången gång
gör det svårt att avgöra, om besvären äro
organiskt betingade el. endast nervösa.
Urinmängden avtar på dagen, men patienten får
kasta vatten ofta på natten. Småningom
uppträda svullnader el. ödem på gr. av
vattenansamling i kroppens vävnader. De märkas först
i kroppens nedre delar, särsk. kring anklarna.
Blodstockningen i lungorna leder till
luftrörskatarr, astmaartade tillstånd med upphostning,
i njurarna till uppträdandet av äggvita i
urinen. I svåra fall uppkommer i litervis
vatten-utgjutning i bukhålan, lung- och hjärtsäcken
(vattusot). Inkompensationstillståndet kallas
relativt, om det endast uppträder i
anslutning till ansträngningar och försvinner vid
vila, men absolut, om det icke viker ens
för behandling, då patienten håller sig i säng.
Inkompensation kan bero på sjukdomar i
hjärtmuskeln primärt. Denna påverkas av alla
inflammationssjukdomar, pneumoni, tyfus,
influensa. Även enkla s.k. förkylningssjukdomar
kunna ha en högst ofördelaktig inverkan på
hjärtats muskel och framkalla degenerativa
tillstånd i densamma, myokarditer, med
sönderfall av fettsubstanserna i
muskelceller
na (se Fettinfiltration).
Åderförkalkning av hjärtats pulsådror är liksom syfilis en
vanlig orsak till hjärtmuskeldegeneration. Den
hos äldre människor så vanligt förekommande
degenerationen av hjärtmuskeln är att betrakta
som en summationseffekt av alla de skadliga
inflytelser, för vilka hjärtat utsatts under
livet, infektioner, överansträngning,
åderförkalkning etc. En av de allra vanligaste orsakerna
är för högt blodtryck. Sjukdomar i
hjärtmuskeln leda ofta till förstöring av
retlednings-systemet (se d.o.), varav följer oregelbunden
hjärtverksamhet (arytm i). Lindrig arytmi
(extrasystolen) behöver icke inverka på
hjärtats prestation, men om den blir svårare,
betyder den ett oekonomiskt arbetssätt för
hjärtat. Ofta uppträder hjärtinkompensation i
samband med häftigt insättande arytmi.
Häftigt uppkommet hjärtsken el. s.k.
paroxys-mal tachykardi, då hjärtat slår 200 slag i
min., kan på några tim. framkalla bilden av
en svår akut hjärtinkompensation. Den akuta
s.k. hjärtkollapsen, som i regel är
förenad med hjärtklappning, innebär ett
plötsligt sviktande av hjärtats funktioner. Den kan
leda till att hjärtat upphör att draga sig
samman, vilket förorsakar plötslig hjärtdöd, s.k.
hjärtslag el. hjärtförlamning.
Myo-karditens objektiva symtom äro, utom
dilatation, tysta hjärttoner, svaga sammandragningar,
ibland med biåsljud. Man skiljer på akut
och kronisk myokardit. Hjärtbesvär äro
vanliga hos feta människor. Det s.k.
fett-hjärtat beror icke så mycket på
fettinfiltration i hjärtmuskeln el. som det heter ”fett
kring hjärtat” utan på de för stora anspråk,
som den alltför feta kroppens ökade massa
ställer på hjärtat. Den fete löper större risk att
tidigare överanstränga sitt hjärta än en normal
individ. Hos feta personer uppträda t.ex. ofta
tidig åderförkalkning i hjärtats kärl,
hjärthy-pertrofi och muskeldegeneration. —
För-kalkning i hjärtväggens pulsådror, de s.k.
coro-narartärerna, leder till h j ä r t k r a m p el.
ang i’na pe’ctoris, bestående i svåra, anfallsvis
uppträdande smärtor i hjärttrakten el. i
ryggen, strålande ut åt buken el. halsen men särsk.
ut i armarna. Smärtorna anses framkallade av
kramptillstånd i coronarartärerna. De uppträda
särsk. i samband med sinnesrörelser el. arbete
(promenader, i sht vid starten).
Inflammatoriska sjukdomar, särsk. ledgångsreumatism,
leda till förändringar i hjärtats inre hinna
(endoca’rdium). Dessa s.k. endokarditer el.
hjärthinneinflammationer angripa
klaffarna, ant. med pålagring av fibrinösa
membraner, som småningom skrumpna och
leda till förträngning (stenos) av klaffarna,
— 137 —
— 138 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
